Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rykte: Ericsson lägger ned produktionen

Ericsson planerar att stänga ner all sin tillverkning i Sverige, enligt ett internt dokument som läckt ut. En nedläggning av produktionen skulle innebära att nära 600 Unionenmedlemmar i Borås och Kumla förlorade sina tjänster. Facket vill inte kommentera uppgifterna.
Linnea Andersson Publicerad
Adam Ihse/TT
Enligt ett läckt dokument, som Svenska Dagbladet tagit del av, planerar Ericsson att lägga ner all produktion i Sverige. På bilden, Ericssons anläggning i Borås. Adam Ihse/TT

Ericsson har under flera år drabbats av nedskärningar och befinner sig mitt i ett sparprogram. Så sent som i somras meddelade bolaget att sparprogrammet skulle fördubblas och att flera tusen anställda förlorar sina jobb runt om i världen.

Läs mer: Nedskärningar på Ericsson 

Nu ryktas det att telekombolaget i hemlighet planerar att stänga ner hela sin tillverkning i Sverige. Det skriver Svenska Dagbladet, som tagit del av en konfidentiell besparingsplan. 

Enligt rapporten skulle nedläggningen i Borås och Kumla innebära att omkring 3 000 personer tvingades gå från företaget. Unionen har drygt 600 medlemmar på de två arbetsplatserna.

Per Holmberg, Unionens koncernfackliga ordförande på Ericsson, vill inte kommentera uppgifterna om den eventuella nedläggningen av produktionen.

– Det blir en väldigt konstig situation när media lägger fram sådant här och det är väldigt svårt att gå in på. Det är så mycket information, vi hinner inte ens läsa allt som kommer. 

Han är hemmahörande på Ericsson i Göteborg men befinner sig i Kista på möten, som var planerade sedan länge, och vet därför inte hur medlemmarna har reagerat. 

– Däremot träffade vi Unionen här utanför, som står och delar ut kampanjpåsar och fika, och där var det en hel del folk som hade frågor, säger Per Holmberg.

Martin Linder, Unionens förbundsordförande, skriver på Twitter att om uppgifterna stämmer: 

"Är det ett mycket hårt slag mot många av de människor som varit med och byggt upp företaget under lång tid. Unionens klubbföreträdare sitter i förhandlingar med företaget, och i dessa förhandlingar är inget klart".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.