Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rykte: Ericsson lägger ned produktionen

Ericsson planerar att stänga ner all sin tillverkning i Sverige, enligt ett internt dokument som läckt ut. En nedläggning av produktionen skulle innebära att nära 600 Unionenmedlemmar i Borås och Kumla förlorade sina tjänster. Facket vill inte kommentera uppgifterna.
Linnea Andersson Publicerad
Adam Ihse/TT
Enligt ett läckt dokument, som Svenska Dagbladet tagit del av, planerar Ericsson att lägga ner all produktion i Sverige. På bilden, Ericssons anläggning i Borås. Adam Ihse/TT

Ericsson har under flera år drabbats av nedskärningar och befinner sig mitt i ett sparprogram. Så sent som i somras meddelade bolaget att sparprogrammet skulle fördubblas och att flera tusen anställda förlorar sina jobb runt om i världen.

Läs mer: Nedskärningar på Ericsson 

Nu ryktas det att telekombolaget i hemlighet planerar att stänga ner hela sin tillverkning i Sverige. Det skriver Svenska Dagbladet, som tagit del av en konfidentiell besparingsplan. 

Enligt rapporten skulle nedläggningen i Borås och Kumla innebära att omkring 3 000 personer tvingades gå från företaget. Unionen har drygt 600 medlemmar på de två arbetsplatserna.

Per Holmberg, Unionens koncernfackliga ordförande på Ericsson, vill inte kommentera uppgifterna om den eventuella nedläggningen av produktionen.

– Det blir en väldigt konstig situation när media lägger fram sådant här och det är väldigt svårt att gå in på. Det är så mycket information, vi hinner inte ens läsa allt som kommer. 

Han är hemmahörande på Ericsson i Göteborg men befinner sig i Kista på möten, som var planerade sedan länge, och vet därför inte hur medlemmarna har reagerat. 

– Däremot träffade vi Unionen här utanför, som står och delar ut kampanjpåsar och fika, och där var det en hel del folk som hade frågor, säger Per Holmberg.

Martin Linder, Unionens förbundsordförande, skriver på Twitter att om uppgifterna stämmer: 

"Är det ett mycket hårt slag mot många av de människor som varit med och byggt upp företaget under lång tid. Unionens klubbföreträdare sitter i förhandlingar med företaget, och i dessa förhandlingar är inget klart".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.