Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personalen äger en tredjedel av banken

När man tänker medarbetarägda företag är det kanske inte storbankerna som är den första bilden man får i huvudet. Men de största ägarna i en av Nordens största banker, Handelsbanken, är personalen.
Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Personalen är den största ägaren av Handelsbanken. Jonas Ekströmer/TT

Medarbetarägande genom personligt aktieinnehav är inte det enda alternativet. På Handelsbanken har man i runt 40 år haft en lösning som över tid visat sig vara väldigt gynnsam för både ägare och medarbetare, och den har även gjort medarbetarkollektivet till den enskilt största ägaren i banken.

När det i början av 1970-talet såg mörkt ut för banken utnämndes Jan Wallander till vd.

– Han är en humanist som tror att människor av naturen är motiverade och vill ta ansvar – om vi inte gör det är det fel på organisationen, säger Bengt Augustsson, personalchef.

– Målet är att Handelsbanken ska vara mer lönsam än snittet av våra konkurrenter, ha lägre kostnader och nöjdare kunder än andra banker. Om medarbetarna lyckas med det ville Wallander belöna dem på ett sätt som inte handlade om kortsiktig bonus. I det dök idén upp om att en del av vinsten skulle gå tillbaka till medarbetarna genom ägande i banken.

Det verkar som om medarbetarnas engagemang höjer produktiviteten

Varje år som Handelsbanken når en bättre lönsamhet än genomsnittet av konkurrerande banker på deras sex hemmamarknader, fördelas merresultatet så här: en tredjedel går till aktieägarna, en tredjedel går tillbaka till bankens verksamhet och en tredjedel delas ut till den personalägda vinstandelsstiftelsen Oktogonen. På 40 år har medarbetarnas andel växt till över tio procent.

När man fyller 60 år kan man välja att plocka ut den personliga andelen, som beräknas efter hur många år man arbetat i banken. För de med längst anställningstid handlar det i dag om miljonbelopp.

Det verkar som att olika former av medarbetarägande inte bara fördelar resurserna smartare och mer hållbart, utan att medarbetarnas engagemang också höjer produktiviteten i företagen.

– Jag tror inte att våra medarbetare är mer begåvade än de på andra banker, men det är något som gör att vi har högre avkastning – och jag tror att det handlar om att man är mer engagerad. Det beror nog främst på att vi har en decentraliserad organisation som gör att varje person känner att det man gör har betydelse. Vinstandelsstiftelsen har säkert hjälpt till att forma den företagskulturen, säger Bengt Augustsson.


Olle Agebro
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.