Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygghet bromsar kvinnors företagande

Om fler kvinnor ska våga starta företag måste socialförsäkringarna ändras så att de blir mer gynnsamma för egenföretagare. Det anser Unionen.
Anita Täpp Publicerad

I Rapporten ”Kvinnors företagande regionalt”, som bygger på en undersökning som Unionen låtit SKOP göra, konstateras att en stor majoritet av Sveriges egenföretagare fortfarande är män.
Endast en knapp tredjedel är kvinnor och så har det varit under de senaste tio åren.

I den svenska mediankommunen drivs 29 procent av egenföretagen av kvinnor.  
Men det skiljer mycket regionalt. I Danderyd är exempelvis drygt 40 procent av företagarna kvinnor medan de endast är drygt 20 procent i Överkalix.

En anledning till att inte fler kvinnor driver egna företag kan vara att de oftare än män upplever att villkoren för att driva företag i Sverige inte är bra. I undersökningen uppgav 45 procent av kvinnorna att de tyckte  att förutsättningarna var ganska eller mycket dåliga medan 32 procent av männen ansåg det.

Den enskilt största orosfaktorn för kvinnliga företagare är enligt rapporten vad som händer om de blir sjuka. Vilket för övrigt också är den faktor som skiljer sig mest från männens uppfattning. Medan 28 procent av kvinnorna i undersökningen är mest oroliga för det här, är 22 procent av männen det.

En bromskloss för kvinnorna kan också vara villkoren i föräldraförsäkringen.
Ett exempel är att den nuvarande utformningen av systemet gör det svårt att vara föräldraledig på heltid samtidigt som man bedriver företag - vilket exemeplvis kan behövas för att man ska kunna behålla kontakten med kunderna. Det drabbar främst kvinnor, eftersom dessa tar ut runt 80 procent av föräldradagarna, påpekar förbundet.

- Kvinnors oro är befogad eftersom de använder socialförsäkringssystemen i högre grad än män samtidigt som systemen inte är anpassade efter egenföretagares villkor. Därför har kvinnorna också mer att förlora och det är inte rimligt. Socialförsäkringssystemen måste anpassas så att fler kvinnor också vågar ta steget att driva eget företag, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande i en kommentar till rapporten.

Unionen föreslår att:

  • Socialförsäkringssystemen anpassas för att inkludera egenföretagare vid sjukdom.
  • Det blir möjligt att bedriva företagsverksamhet samtidigt som man är föräldraledig.
  • Kommuner ger riktade företagsutbildningar om frågor som är särskilt viktiga för kvinnor, som socialförsäkringssystemet och finansiering.

Fotnot: Undersökningen har gjorts med hjälp av statistik från SCB och en enkätundersökning gjord av SKOP på Unionens uppdrag mellan november 2016 och januari 2017.

Här finns högst och lägst andel kvinnliga företagare:

Högst andel:
1. Danderyd (40,8%)
2. Lidingö (39,1)
3. Vaxholm (38,8%)
4. Hofors (37,1%)
5. Stockholm (36,6%)
6. Vännäs (35,9%)
7. Nacka (35,9%)
8. Täby (35,9%)
9. Lund (35,1%)
10. Eslöv (35,1%)

Lägst andel:
1. Överkalix (21,3%)
2. Tanum (21,4%)
3. Storfors (21,5%)
4. Pajala (21.6%)
5. Laxå (23,0%)
6. Åtvidaberg (23,1%)
6. Sävsjö (23,1%)
8. Boxholm (23,4%)
9. Munkedal (23,5%)
10. Vansbro (24,3%)

Källa: SCB:s statistik från 2014

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.