Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygghet bromsar kvinnors företagande

Om fler kvinnor ska våga starta företag måste socialförsäkringarna ändras så att de blir mer gynnsamma för egenföretagare. Det anser Unionen.
Anita Täpp Publicerad

I Rapporten ”Kvinnors företagande regionalt”, som bygger på en undersökning som Unionen låtit SKOP göra, konstateras att en stor majoritet av Sveriges egenföretagare fortfarande är män.
Endast en knapp tredjedel är kvinnor och så har det varit under de senaste tio åren.

I den svenska mediankommunen drivs 29 procent av egenföretagen av kvinnor.  
Men det skiljer mycket regionalt. I Danderyd är exempelvis drygt 40 procent av företagarna kvinnor medan de endast är drygt 20 procent i Överkalix.

En anledning till att inte fler kvinnor driver egna företag kan vara att de oftare än män upplever att villkoren för att driva företag i Sverige inte är bra. I undersökningen uppgav 45 procent av kvinnorna att de tyckte  att förutsättningarna var ganska eller mycket dåliga medan 32 procent av männen ansåg det.

Den enskilt största orosfaktorn för kvinnliga företagare är enligt rapporten vad som händer om de blir sjuka. Vilket för övrigt också är den faktor som skiljer sig mest från männens uppfattning. Medan 28 procent av kvinnorna i undersökningen är mest oroliga för det här, är 22 procent av männen det.

En bromskloss för kvinnorna kan också vara villkoren i föräldraförsäkringen.
Ett exempel är att den nuvarande utformningen av systemet gör det svårt att vara föräldraledig på heltid samtidigt som man bedriver företag - vilket exemeplvis kan behövas för att man ska kunna behålla kontakten med kunderna. Det drabbar främst kvinnor, eftersom dessa tar ut runt 80 procent av föräldradagarna, påpekar förbundet.

- Kvinnors oro är befogad eftersom de använder socialförsäkringssystemen i högre grad än män samtidigt som systemen inte är anpassade efter egenföretagares villkor. Därför har kvinnorna också mer att förlora och det är inte rimligt. Socialförsäkringssystemen måste anpassas så att fler kvinnor också vågar ta steget att driva eget företag, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande i en kommentar till rapporten.

Unionen föreslår att:

  • Socialförsäkringssystemen anpassas för att inkludera egenföretagare vid sjukdom.
  • Det blir möjligt att bedriva företagsverksamhet samtidigt som man är föräldraledig.
  • Kommuner ger riktade företagsutbildningar om frågor som är särskilt viktiga för kvinnor, som socialförsäkringssystemet och finansiering.

Fotnot: Undersökningen har gjorts med hjälp av statistik från SCB och en enkätundersökning gjord av SKOP på Unionens uppdrag mellan november 2016 och januari 2017.

Här finns högst och lägst andel kvinnliga företagare:

Högst andel:
1. Danderyd (40,8%)
2. Lidingö (39,1)
3. Vaxholm (38,8%)
4. Hofors (37,1%)
5. Stockholm (36,6%)
6. Vännäs (35,9%)
7. Nacka (35,9%)
8. Täby (35,9%)
9. Lund (35,1%)
10. Eslöv (35,1%)

Lägst andel:
1. Överkalix (21,3%)
2. Tanum (21,4%)
3. Storfors (21,5%)
4. Pajala (21.6%)
5. Laxå (23,0%)
6. Åtvidaberg (23,1%)
6. Sävsjö (23,1%)
8. Boxholm (23,4%)
9. Munkedal (23,5%)
10. Vansbro (24,3%)

Källa: SCB:s statistik från 2014

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.