Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygghet bromsar kvinnors företagande

Om fler kvinnor ska våga starta företag måste socialförsäkringarna ändras så att de blir mer gynnsamma för egenföretagare. Det anser Unionen.
Anita Täpp Publicerad

I Rapporten ”Kvinnors företagande regionalt”, som bygger på en undersökning som Unionen låtit SKOP göra, konstateras att en stor majoritet av Sveriges egenföretagare fortfarande är män.
Endast en knapp tredjedel är kvinnor och så har det varit under de senaste tio åren.

I den svenska mediankommunen drivs 29 procent av egenföretagen av kvinnor.  
Men det skiljer mycket regionalt. I Danderyd är exempelvis drygt 40 procent av företagarna kvinnor medan de endast är drygt 20 procent i Överkalix.

En anledning till att inte fler kvinnor driver egna företag kan vara att de oftare än män upplever att villkoren för att driva företag i Sverige inte är bra. I undersökningen uppgav 45 procent av kvinnorna att de tyckte  att förutsättningarna var ganska eller mycket dåliga medan 32 procent av männen ansåg det.

Den enskilt största orosfaktorn för kvinnliga företagare är enligt rapporten vad som händer om de blir sjuka. Vilket för övrigt också är den faktor som skiljer sig mest från männens uppfattning. Medan 28 procent av kvinnorna i undersökningen är mest oroliga för det här, är 22 procent av männen det.

En bromskloss för kvinnorna kan också vara villkoren i föräldraförsäkringen.
Ett exempel är att den nuvarande utformningen av systemet gör det svårt att vara föräldraledig på heltid samtidigt som man bedriver företag - vilket exemeplvis kan behövas för att man ska kunna behålla kontakten med kunderna. Det drabbar främst kvinnor, eftersom dessa tar ut runt 80 procent av föräldradagarna, påpekar förbundet.

- Kvinnors oro är befogad eftersom de använder socialförsäkringssystemen i högre grad än män samtidigt som systemen inte är anpassade efter egenföretagares villkor. Därför har kvinnorna också mer att förlora och det är inte rimligt. Socialförsäkringssystemen måste anpassas så att fler kvinnor också vågar ta steget att driva eget företag, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande i en kommentar till rapporten.

Unionen föreslår att:

  • Socialförsäkringssystemen anpassas för att inkludera egenföretagare vid sjukdom.
  • Det blir möjligt att bedriva företagsverksamhet samtidigt som man är föräldraledig.
  • Kommuner ger riktade företagsutbildningar om frågor som är särskilt viktiga för kvinnor, som socialförsäkringssystemet och finansiering.

Fotnot: Undersökningen har gjorts med hjälp av statistik från SCB och en enkätundersökning gjord av SKOP på Unionens uppdrag mellan november 2016 och januari 2017.

Här finns högst och lägst andel kvinnliga företagare:

Högst andel:
1. Danderyd (40,8%)
2. Lidingö (39,1)
3. Vaxholm (38,8%)
4. Hofors (37,1%)
5. Stockholm (36,6%)
6. Vännäs (35,9%)
7. Nacka (35,9%)
8. Täby (35,9%)
9. Lund (35,1%)
10. Eslöv (35,1%)

Lägst andel:
1. Överkalix (21,3%)
2. Tanum (21,4%)
3. Storfors (21,5%)
4. Pajala (21.6%)
5. Laxå (23,0%)
6. Åtvidaberg (23,1%)
6. Sävsjö (23,1%)
8. Boxholm (23,4%)
9. Munkedal (23,5%)
10. Vansbro (24,3%)

Källa: SCB:s statistik från 2014

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.