Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygghet bromsar kvinnors företagande

Om fler kvinnor ska våga starta företag måste socialförsäkringarna ändras så att de blir mer gynnsamma för egenföretagare. Det anser Unionen.
Anita Täpp Publicerad

I Rapporten ”Kvinnors företagande regionalt”, som bygger på en undersökning som Unionen låtit SKOP göra, konstateras att en stor majoritet av Sveriges egenföretagare fortfarande är män.
Endast en knapp tredjedel är kvinnor och så har det varit under de senaste tio åren.

I den svenska mediankommunen drivs 29 procent av egenföretagen av kvinnor.  
Men det skiljer mycket regionalt. I Danderyd är exempelvis drygt 40 procent av företagarna kvinnor medan de endast är drygt 20 procent i Överkalix.

En anledning till att inte fler kvinnor driver egna företag kan vara att de oftare än män upplever att villkoren för att driva företag i Sverige inte är bra. I undersökningen uppgav 45 procent av kvinnorna att de tyckte  att förutsättningarna var ganska eller mycket dåliga medan 32 procent av männen ansåg det.

Den enskilt största orosfaktorn för kvinnliga företagare är enligt rapporten vad som händer om de blir sjuka. Vilket för övrigt också är den faktor som skiljer sig mest från männens uppfattning. Medan 28 procent av kvinnorna i undersökningen är mest oroliga för det här, är 22 procent av männen det.

En bromskloss för kvinnorna kan också vara villkoren i föräldraförsäkringen.
Ett exempel är att den nuvarande utformningen av systemet gör det svårt att vara föräldraledig på heltid samtidigt som man bedriver företag - vilket exemeplvis kan behövas för att man ska kunna behålla kontakten med kunderna. Det drabbar främst kvinnor, eftersom dessa tar ut runt 80 procent av föräldradagarna, påpekar förbundet.

- Kvinnors oro är befogad eftersom de använder socialförsäkringssystemen i högre grad än män samtidigt som systemen inte är anpassade efter egenföretagares villkor. Därför har kvinnorna också mer att förlora och det är inte rimligt. Socialförsäkringssystemen måste anpassas så att fler kvinnor också vågar ta steget att driva eget företag, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande i en kommentar till rapporten.

Unionen föreslår att:

  • Socialförsäkringssystemen anpassas för att inkludera egenföretagare vid sjukdom.
  • Det blir möjligt att bedriva företagsverksamhet samtidigt som man är föräldraledig.
  • Kommuner ger riktade företagsutbildningar om frågor som är särskilt viktiga för kvinnor, som socialförsäkringssystemet och finansiering.

Fotnot: Undersökningen har gjorts med hjälp av statistik från SCB och en enkätundersökning gjord av SKOP på Unionens uppdrag mellan november 2016 och januari 2017.

Här finns högst och lägst andel kvinnliga företagare:

Högst andel:
1. Danderyd (40,8%)
2. Lidingö (39,1)
3. Vaxholm (38,8%)
4. Hofors (37,1%)
5. Stockholm (36,6%)
6. Vännäs (35,9%)
7. Nacka (35,9%)
8. Täby (35,9%)
9. Lund (35,1%)
10. Eslöv (35,1%)

Lägst andel:
1. Överkalix (21,3%)
2. Tanum (21,4%)
3. Storfors (21,5%)
4. Pajala (21.6%)
5. Laxå (23,0%)
6. Åtvidaberg (23,1%)
6. Sävsjö (23,1%)
8. Boxholm (23,4%)
9. Munkedal (23,5%)
10. Vansbro (24,3%)

Källa: SCB:s statistik från 2014

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.