Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu lovas bot och bättring

Rädda Barnen och SOS Barnbyar står på barnens sida. Samtidigt beställer båda organisationerna tjänster av företag som låter ungdomar arbeta under närmast slavliknande förhållanden. Hur går det ihop?
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad 21 mars 2011, kl 12:53

Under 2009 och 2010 anlitades Face2face  av flera hjälporganisationer, däribland SOS Barnbyar och Rädda Barnen.

Flera ungdomar som Kollega talat med vittnar om till synes oändliga arbetsdagar, sex dagar i veckan, och väldigt lite betalt. Alla har jobbat på provision.

- Vi använder oss inte av företag där säljarna jobbar på provision. De ska ha schysta villkor och en stadig inkomst, säger Ann-Christine Berg, pressekreterare på SOS Barnbyar.

Anledningen till att man vill att säljarna har fast timlön är, enligt insamlingschefen Katja Skaarud, att säljare som jobbar på provision lätt blir för pushiga och aggressiva i sin säljteknik, och det rimmar illa med den bild organisationen vill visa upp.

Men faktum kvarstår - säljare som raggade faddrar till SOS Barnbyar jobbade med provision.

- Jag har avtalet framför mig. Det står att "SOS Barnbyar betalar leverantören ett fast pris per promotör och dag". Jag vet inte om det var det plus den muntliga överenskommelse vi hade som gjorde att vi förlitade oss på att det var schysta villkor, säger Ann-Christine Berg.

Vad tänker du när du får höra att säljarna jobbade på provision?

- Det känns hemskt tråkigt. Det är inte så vi vill jobba.

Vilket ansvar har ni för att de unga säljarna har bra villkor?

- Vårt ansvar är att anlita företag som har det. Sedan litar vi på de avtal vi gör med företaget så klart.

När Kollega kontaktar Rädda Barnen och talar med Louise Gauffin, som är marknads- och insamlingschef, berättar hon att man brukar anlita åtminstone ett par företag åt gången för att rekrytera givare.

Sedan Rädda Barnen prövat att samarbeta med Face2face i höstas håller man nu på att förhandla om ett nytt kontrakt.

Men när hon får veta hur de ungdomar som varit säljare åt hjälporganisationerna beskriver sin arbetssituation och vad Unionens expert anser om Face2faces avtal beslutar hon att genast stoppa den pågående förhandlingen.

- De företag vi anlitar ska följa den etik och de regler som Rädda Barnen står för och om det här stämmer så är det ju inte alls så. Vi jobbar ju i grunden med barns rättigheter och vi tror på de här rättigheterna oavsett om man är vuxen eller barn. Så vi kommer inte att fortsätta förhandla  förrän de här uppgifterna motbevisats.

Är det ett problem att unga far illa i ert namn?

- Jo, det finns inte på vår världskarta. Men ansvaret för säljarna har det företag som vi anlitat. Vi har etiska regler som de här företagen ska följa. I våra villkor står alltid att Rädda Barnens normer och värderingar ska följas och leverantören åtar sig att följa dem.

Vad betyder det konkret för företagen?

- Att de ska rekrytera seriöst och med kvalitet. Det är otroligt viktigt i den här branschen och det betyder också att leverantören ska se till att de som säljer har schysta villkor och behandlas med respekt, i enlighet med vår etik och våra värderingar.

Men borde ni inte ha kontroll på att de som säljer i ert namn har schysta villkor från början?

- Jo, det är väldigt viktigt för oss att man har en hög etik. Och vi jobbar med att följa upp hur våra säljteam har det genom att vara på plats ibland. Men det är ju inte vårt inhouseteam. Det är ju leverantören som har anställningsavtalen och då är det självklart leverantören som ska sköta det vi kommit överens om.

- Men vi borde nog bli ännu tydligare när det gäller hur anställningsavtalen ska se ut, så att man håller sig till grundläggande etiska regler där. Det står inget om det i våra avtal nu.

Fotnot: Efter intervjun återkommer Louise Gauffin med beskedet att man nu kräver att få se alla anställlningsavtal som Face2face tecknat med de säljare som jobbat för Rädda Barnen. Hon uppmanar alla som upplevt sig bli illa behandlade att kontakta henne för en eventuell ekonomisk kompensation.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.