Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu avgörs Nevs framtid

På lördag går tiden för rekonstruktionen av den krisdrabbade Saabtillverkaren Nevs ut. Just nu hålls ett borgenärskommittémöte där bolagets begäran om en förlängd rekonstruktion på tre månader sannolikt diskuteras. Ronnie Hermansson, Unionens klubbordförande var lugn inför mötet.
Anita Täpp Publicerad
Adam Ihse/TT
Nevs rekonstruktör Lars-Eric Gustafsson vid rekonstruktionsförhandlingar i Vänersborgs tingsrätt, i oktober. Adam Ihse/TT

– Med den information jag hittills fått så känner jag mig trygg med att vi kommer att ro det hela i land, sa han tidigare i dag.

Fabriken i Trollhättan har stått stilla sedan i maj på grund av penningbrist. När bolaget fick tillstånd för den pågående rekonstruktionen hade man en skuld på runt en halv miljard kronor till sina leverantörer.

Nu vill Nevs ha en förlängning av rekonstruktionen. Anledningen har uppgetts vara att man behöver få till en ackordsuppgörelse med de företag som man är skyldig pengar så att skulderna skrivs ned med runt 50 procent, vilket tar tid.

Nu på eftermiddagen träffas borgenärskommittén, enligt uppgift för att diskutera frågan om en förlängning av rekonstruktionen. I kommittén sitter förutom representanter för några av de större fordringsägarna och skatteverket också två fackliga förreträdare, däribland Unionenklubbens ordförande Ronnie Hermansson.

När Kollega talade med honom tidigare i dag ville han inte bekräfta om frågan om en förlängd rekonstruktion skulle komma upp på bordet.

– Vi har ju skrivit på papper om att vi har tystnadsplikt men det jag kan säga är att vi hittills haft väldigt bra möten där vi sett att vi gör framsteg hela tiden. Men vi vi har ju bara en rådgivande roll och är ett bollplank till rekonstruktören som sedan är den som beslutar om han ska begära att tingsrätten förlänger rekonstruktionen eller inte.

Nevs har sedan början av året förhandlat med två internationella fordonstillverkare om delägarskap i företaget, en affär som skulle lösa bolaget ekonomiska problem. Denna affär är dock ännu inte i hamn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård