Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löneskillnader en gåta för forskarna

Ju högre lön desto större är löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Forskare har försökt finna svaret på varför glastaket finns genom att studera anställda som pluggat ekonomi eller juridik.
Johanna Rovira Publicerad

Män och kvinnor som tagit examen i juridik eller ekonomi, får ungefär lika mycket i lön när de anställs på sina första jobb. Men sedan händer något och männen drar ifrån. Vad som händer har forskare vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – som följt drygt 30 000 personer födda  1960–70 med avslutad treårig högskoleexamen i ekonomi eller juridik, försökt ta reda på

– Vi vill försöka förstå varför glastaket finns, varför löneskillnaderna är så mycket större i toppen, säger Peter Skogman Thoursie, en av rapportförfattarna.

Vid 45 år tjänar de privatanställda männen 25 procent mer än sina kvinnliga före detta kursare, men männen börjar glida ifrån redan efter något år på arbetsmarknaden. De hypoteser forskarna har jobbat med förklarar bara en del av gapet.

– En del av skillnaden kommer när man får sitt första barn, så föräldraskapet spelar en viss roll, men det är inte hela förklaringen. Gapet uppstår tidigare, men det kan vara så att arbetsgivarnas förväntningar på att kvinnorna ska vara föräldralediga påverkar lönerna.

Tesen att männen jobbar hos mer givmilda arbetsgivare än kvinnorna, förklarar inte heller lönegapet, konstaterar forskarna.

– Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett – vi vet inte riktigt varför männen drar iväg redan efter ett år utan vi måste leta efter andra förklaringar. Nästa steg är att gå in och titta på skillnader i befordringar, säger Peter Skogman Thoursie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN