Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löneskillnader en gåta för forskarna

Ju högre lön desto större är löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Forskare har försökt finna svaret på varför glastaket finns genom att studera anställda som pluggat ekonomi eller juridik.
Johanna Rovira Publicerad

Män och kvinnor som tagit examen i juridik eller ekonomi, får ungefär lika mycket i lön när de anställs på sina första jobb. Men sedan händer något och männen drar ifrån. Vad som händer har forskare vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – som följt drygt 30 000 personer födda  1960–70 med avslutad treårig högskoleexamen i ekonomi eller juridik, försökt ta reda på

– Vi vill försöka förstå varför glastaket finns, varför löneskillnaderna är så mycket större i toppen, säger Peter Skogman Thoursie, en av rapportförfattarna.

Vid 45 år tjänar de privatanställda männen 25 procent mer än sina kvinnliga före detta kursare, men männen börjar glida ifrån redan efter något år på arbetsmarknaden. De hypoteser forskarna har jobbat med förklarar bara en del av gapet.

– En del av skillnaden kommer när man får sitt första barn, så föräldraskapet spelar en viss roll, men det är inte hela förklaringen. Gapet uppstår tidigare, men det kan vara så att arbetsgivarnas förväntningar på att kvinnorna ska vara föräldralediga påverkar lönerna.

Tesen att männen jobbar hos mer givmilda arbetsgivare än kvinnorna, förklarar inte heller lönegapet, konstaterar forskarna.

– Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett – vi vet inte riktigt varför männen drar iväg redan efter ett år utan vi måste leta efter andra förklaringar. Nästa steg är att gå in och titta på skillnader i befordringar, säger Peter Skogman Thoursie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.