Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättnad hos facket på Cementa: "Ett andrum"

Efter irritation, frustration och en del oro, kom igår en ljusglimt för Cementas anställda på Gotland. Regeringen förlänger företagets kalkbrytning.
– Det ger oss ett andrum, säger Roger Lehrberg, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Karl Melander/TT och Erik Simander/TT
Regeringen meddelade att de förlänger Cementas tillstånd. Karl Melander/TT och Erik Simander/TT

Kalkbrytningen och cementproduktionen i Slite på Gotland har varit en av sommarens mest uppmärksammade nyhetshändelser.

Det var i början av juli som Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt tillstånd för att bryta kalk på Gotland. Ett beslut med dramatiska konsekvenser för många företag och industrier i Sverige, eftersom Cementa står för ungefär 75 procent av all cementproduktion i landet.

I går kom ytterligare en vändning i följetången: Regeringen förlänger Cementas tillstånd att bryta kalk. För Unionens cirka 35 medlemmar på Cementa kom beskedet som en lättnad.

– Det är i alla fall någon form av ljusglimt. Det ger lite mer utrymme att jobba vidare. Det blir inte samma panik i vinter, säger Roger Lehrberg, ordförande för Unionens fackklubb i Slite.

"Hade blivit panik"

Cementa har i dag ett tillstånd att bryta kalk som går ut den 31 oktober. I det nuvarande tillståndet finns ett övre tak för hur mycket kalk Cementa får bryta. Regeringen meddelade under tisdagen att de föreslår en ändring i miljöbalken, som för Cementas del innebär att de kan fortsätta bryta kalk fram till att det övre taket i tillståndet är nått. Det innebär i praktiken att produktionen i Slite kan fortsätta i åtta månader.

– Hade det varit stopp för stenen den 31 oktober hade det blivit panik i vinter. Nu finns det en chans att göra något. Det är bättre än det första beskedet, säger Roger Lehrberg.

Bakgrunden till striden om kalkbrytningen på Gotland handlar om grundvattnet på ön. I början av 2020 fick Cementa ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen att fortsätta bryta kalk i tjugo år till. Det här beslutet överklagades, av oro för att en fortsatt och utökad kalkbrytning kan påverka grundvattnet på Gotland negativt.

När sedan Mark- och miljööverdomstolen tog upp ärendet ansåg den att Cementas MKB, miljökonsekvensbeskrivning, hade stora brister och avslog därför företagets ansökan.

"Mer orolig för landet som helhet"

Roger Lehrberg anser att Mark- och miljööverdomstolen tog ett felaktigt beslut. Lehrberg säger att Cementa, i sin ansökan för det nya tillståndet, gör stora åtaganden för att värna närmiljön, i allt från grundvattenfrågan till mängden tillgängligt dricksvatten och skydd av insekter.

– Vi som jobbar här vet hur mycket företaget arbetar för att göra så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Det är en industri, så det är klart att det har en påverkan, men vi gör väldigt mycket bra för miljön också.

Cementa vill att Högsta domstolen prövar fallet. Roger Lehrberg hoppas att så blir fallet. Det har funnit en oro bland medlemmarna för vad som kommer hända med jobben ifall det hade blivit produktionsstopp 31 oktober. Nu vinner de lite mer tid.

– Nu fick vi i alla fall ett andrum och kan arbeta med strategier för hur vi kan hantera det här. Det är klart att jag som facklig ordförande är orolig för mina medlemmar, men jag är egentligen mer orolig för landet som helhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.