Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättnad hos facket på Cementa: "Ett andrum"

Efter irritation, frustration och en del oro, kom igår en ljusglimt för Cementas anställda på Gotland. Regeringen förlänger företagets kalkbrytning.
– Det ger oss ett andrum, säger Roger Lehrberg, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Karl Melander/TT och Erik Simander/TT
Regeringen meddelade att de förlänger Cementas tillstånd. Karl Melander/TT och Erik Simander/TT

Kalkbrytningen och cementproduktionen i Slite på Gotland har varit en av sommarens mest uppmärksammade nyhetshändelser.

Det var i början av juli som Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt tillstånd för att bryta kalk på Gotland. Ett beslut med dramatiska konsekvenser för många företag och industrier i Sverige, eftersom Cementa står för ungefär 75 procent av all cementproduktion i landet.

I går kom ytterligare en vändning i följetången: Regeringen förlänger Cementas tillstånd att bryta kalk. För Unionens cirka 35 medlemmar på Cementa kom beskedet som en lättnad.

– Det är i alla fall någon form av ljusglimt. Det ger lite mer utrymme att jobba vidare. Det blir inte samma panik i vinter, säger Roger Lehrberg, ordförande för Unionens fackklubb i Slite.

"Hade blivit panik"

Cementa har i dag ett tillstånd att bryta kalk som går ut den 31 oktober. I det nuvarande tillståndet finns ett övre tak för hur mycket kalk Cementa får bryta. Regeringen meddelade under tisdagen att de föreslår en ändring i miljöbalken, som för Cementas del innebär att de kan fortsätta bryta kalk fram till att det övre taket i tillståndet är nått. Det innebär i praktiken att produktionen i Slite kan fortsätta i åtta månader.

– Hade det varit stopp för stenen den 31 oktober hade det blivit panik i vinter. Nu finns det en chans att göra något. Det är bättre än det första beskedet, säger Roger Lehrberg.

Bakgrunden till striden om kalkbrytningen på Gotland handlar om grundvattnet på ön. I början av 2020 fick Cementa ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen att fortsätta bryta kalk i tjugo år till. Det här beslutet överklagades, av oro för att en fortsatt och utökad kalkbrytning kan påverka grundvattnet på Gotland negativt.

När sedan Mark- och miljööverdomstolen tog upp ärendet ansåg den att Cementas MKB, miljökonsekvensbeskrivning, hade stora brister och avslog därför företagets ansökan.

"Mer orolig för landet som helhet"

Roger Lehrberg anser att Mark- och miljööverdomstolen tog ett felaktigt beslut. Lehrberg säger att Cementa, i sin ansökan för det nya tillståndet, gör stora åtaganden för att värna närmiljön, i allt från grundvattenfrågan till mängden tillgängligt dricksvatten och skydd av insekter.

– Vi som jobbar här vet hur mycket företaget arbetar för att göra så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Det är en industri, så det är klart att det har en påverkan, men vi gör väldigt mycket bra för miljön också.

Cementa vill att Högsta domstolen prövar fallet. Roger Lehrberg hoppas att så blir fallet. Det har funnit en oro bland medlemmarna för vad som kommer hända med jobben ifall det hade blivit produktionsstopp 31 oktober. Nu vinner de lite mer tid.

– Nu fick vi i alla fall ett andrum och kan arbeta med strategier för hur vi kan hantera det här. Det är klart att jag som facklig ordförande är orolig för mina medlemmar, men jag är egentligen mer orolig för landet som helhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.