Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Lättnad hos facket på Cementa: "Ett andrum"
Efter irritation, frustration och en del oro, kom igår en ljusglimt för Cementas anställda på Gotland. Regeringen förlänger företagets kalkbrytning.
– Det ger oss ett andrum, säger Roger Lehrberg, fackklubbsordförande.
– Det ger oss ett andrum, säger Roger Lehrberg, fackklubbsordförande.
Kalkbrytningen och cementproduktionen i Slite på Gotland har varit en av sommarens mest uppmärksammade nyhetshändelser.
Det var i början av juli som Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt tillstånd för att bryta kalk på Gotland. Ett beslut med dramatiska konsekvenser för många företag och industrier i Sverige, eftersom Cementa står för ungefär 75 procent av all cementproduktion i landet.
I går kom ytterligare en vändning i följetången: Regeringen förlänger Cementas tillstånd att bryta kalk. För Unionens cirka 35 medlemmar på Cementa kom beskedet som en lättnad.
– Det är i alla fall någon form av ljusglimt. Det ger lite mer utrymme att jobba vidare. Det blir inte samma panik i vinter, säger Roger Lehrberg, ordförande för Unionens fackklubb i Slite.
"Hade blivit panik"
Cementa har i dag ett tillstånd att bryta kalk som går ut den 31 oktober. I det nuvarande tillståndet finns ett övre tak för hur mycket kalk Cementa får bryta. Regeringen meddelade under tisdagen att de föreslår en ändring i miljöbalken, som för Cementas del innebär att de kan fortsätta bryta kalk fram till att det övre taket i tillståndet är nått. Det innebär i praktiken att produktionen i Slite kan fortsätta i åtta månader.
– Hade det varit stopp för stenen den 31 oktober hade det blivit panik i vinter. Nu finns det en chans att göra något. Det är bättre än det första beskedet, säger Roger Lehrberg.
Bakgrunden till striden om kalkbrytningen på Gotland handlar om grundvattnet på ön. I början av 2020 fick Cementa ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen att fortsätta bryta kalk i tjugo år till. Det här beslutet överklagades, av oro för att en fortsatt och utökad kalkbrytning kan påverka grundvattnet på Gotland negativt.
När sedan Mark- och miljööverdomstolen tog upp ärendet ansåg den att Cementas MKB, miljökonsekvensbeskrivning, hade stora brister och avslog därför företagets ansökan.
"Mer orolig för landet som helhet"
Roger Lehrberg anser att Mark- och miljööverdomstolen tog ett felaktigt beslut. Lehrberg säger att Cementa, i sin ansökan för det nya tillståndet, gör stora åtaganden för att värna närmiljön, i allt från grundvattenfrågan till mängden tillgängligt dricksvatten och skydd av insekter.
– Vi som jobbar här vet hur mycket företaget arbetar för att göra så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Det är en industri, så det är klart att det har en påverkan, men vi gör väldigt mycket bra för miljön också.
Cementa vill att Högsta domstolen prövar fallet. Roger Lehrberg hoppas att så blir fallet. Det har funnit en oro bland medlemmarna för vad som kommer hända med jobben ifall det hade blivit produktionsstopp 31 oktober. Nu vinner de lite mer tid.
– Nu fick vi i alla fall ett andrum och kan arbeta med strategier för hur vi kan hantera det här. Det är klart att jag som facklig ordförande är orolig för mina medlemmar, men jag är egentligen mer orolig för landet som helhet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
