Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättnad hos facket på Cementa: "Ett andrum"

Efter irritation, frustration och en del oro, kom igår en ljusglimt för Cementas anställda på Gotland. Regeringen förlänger företagets kalkbrytning.
– Det ger oss ett andrum, säger Roger Lehrberg, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Karl Melander/TT och Erik Simander/TT
Regeringen meddelade att de förlänger Cementas tillstånd. Karl Melander/TT och Erik Simander/TT

Kalkbrytningen och cementproduktionen i Slite på Gotland har varit en av sommarens mest uppmärksammade nyhetshändelser.

Det var i början av juli som Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt tillstånd för att bryta kalk på Gotland. Ett beslut med dramatiska konsekvenser för många företag och industrier i Sverige, eftersom Cementa står för ungefär 75 procent av all cementproduktion i landet.

I går kom ytterligare en vändning i följetången: Regeringen förlänger Cementas tillstånd att bryta kalk. För Unionens cirka 35 medlemmar på Cementa kom beskedet som en lättnad.

– Det är i alla fall någon form av ljusglimt. Det ger lite mer utrymme att jobba vidare. Det blir inte samma panik i vinter, säger Roger Lehrberg, ordförande för Unionens fackklubb i Slite.

"Hade blivit panik"

Cementa har i dag ett tillstånd att bryta kalk som går ut den 31 oktober. I det nuvarande tillståndet finns ett övre tak för hur mycket kalk Cementa får bryta. Regeringen meddelade under tisdagen att de föreslår en ändring i miljöbalken, som för Cementas del innebär att de kan fortsätta bryta kalk fram till att det övre taket i tillståndet är nått. Det innebär i praktiken att produktionen i Slite kan fortsätta i åtta månader.

– Hade det varit stopp för stenen den 31 oktober hade det blivit panik i vinter. Nu finns det en chans att göra något. Det är bättre än det första beskedet, säger Roger Lehrberg.

Bakgrunden till striden om kalkbrytningen på Gotland handlar om grundvattnet på ön. I början av 2020 fick Cementa ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen att fortsätta bryta kalk i tjugo år till. Det här beslutet överklagades, av oro för att en fortsatt och utökad kalkbrytning kan påverka grundvattnet på Gotland negativt.

När sedan Mark- och miljööverdomstolen tog upp ärendet ansåg den att Cementas MKB, miljökonsekvensbeskrivning, hade stora brister och avslog därför företagets ansökan.

"Mer orolig för landet som helhet"

Roger Lehrberg anser att Mark- och miljööverdomstolen tog ett felaktigt beslut. Lehrberg säger att Cementa, i sin ansökan för det nya tillståndet, gör stora åtaganden för att värna närmiljön, i allt från grundvattenfrågan till mängden tillgängligt dricksvatten och skydd av insekter.

– Vi som jobbar här vet hur mycket företaget arbetar för att göra så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Det är en industri, så det är klart att det har en påverkan, men vi gör väldigt mycket bra för miljön också.

Cementa vill att Högsta domstolen prövar fallet. Roger Lehrberg hoppas att så blir fallet. Det har funnit en oro bland medlemmarna för vad som kommer hända med jobben ifall det hade blivit produktionsstopp 31 oktober. Nu vinner de lite mer tid.

– Nu fick vi i alla fall ett andrum och kan arbeta med strategier för hur vi kan hantera det här. Det är klart att jag som facklig ordförande är orolig för mina medlemmar, men jag är egentligen mer orolig för landet som helhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.