Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Inga signaler på neddragningar

Ericsson har brutit mot den amerikanska korruptionslagen och räknar med stora bötesbelopp. Men facket har inte fått några signaler om att det kan bli aktuellt med personalneddragningar för att finansiera företagsboten.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Johan Nilsson / TT

Redan 2013 började den amerikanska finansinspektionen SEC och USA:s justitiedepartement att utreda korruptionsmisstankar mot Ericsson. Telekomjätten ska bland annat ha använt mutor för att vinna kontrakt i Asien, Mellanöstern och Östafrika.

Bolaget har erkänt att mutaffärer har förekommit och räknar med företagsböter på 12 miljarder kronor. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet motsvarar företagsboten nästan hela bolagets årsvinst 2013.

– Vd Börje Ekholm har uttryckt att det här kommer att kosta. 12 miljarder kronor är en summa som har ansetts vara rimlig. Den kan bli lägre, men den kan också stiga något, säger Cornelia Gallerydh, Unionens koncernfackliga förhandlare på företaget.

Hon har inte fått uppfattningen att bötesbeloppet ska finansieras med personalnedskärningar.

– Det finns aldrig några garantier för något i dagens samhälle. Men ingen har uttryckt att neddragningar skulle tvingas fram när det gäller personal. Det här är en gammal känd historia. Det låter som att ledningen har tagit höjd för att kunna betala bötesbeloppet.

Cornelia Gallerydh har heller inte märkt att personalen känner oro för sina jobb.

– De är snarare lättade över att slutet på den här affären börjar närma sig. När jag pratar med medlemmarna får jag inte uppfattningen att de oroar sig för framtiden.

Men står det mellan att sänka aktieägarnas utdelning och minska personalstyrkan är hon tydlig med att det inte är de anställda som ska betala.

– Anställningstryggheten är det viktigaste. Jag hoppas att vi är kapabla att ta den kostnaden utan några förfärliga åtgärder. Aktieägarna kan få mer pengar när det går bra. Blir man av med jobbet påverkar det ju inte bara en själv.

Ericsson har 12 000 anställda i Sverige, varav ungefär 4 500 är medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.