Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Inga signaler på neddragningar
Ericsson har brutit mot den amerikanska korruptionslagen och räknar med stora bötesbelopp. Men facket har inte fått några signaler om att det kan bli aktuellt med personalneddragningar för att finansiera företagsboten.
Redan 2013 började den amerikanska finansinspektionen SEC och USA:s justitiedepartement att utreda korruptionsmisstankar mot Ericsson. Telekomjätten ska bland annat ha använt mutor för att vinna kontrakt i Asien, Mellanöstern och Östafrika.
Bolaget har erkänt att mutaffärer har förekommit och räknar med företagsböter på 12 miljarder kronor. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet motsvarar företagsboten nästan hela bolagets årsvinst 2013.
– Vd Börje Ekholm har uttryckt att det här kommer att kosta. 12 miljarder kronor är en summa som har ansetts vara rimlig. Den kan bli lägre, men den kan också stiga något, säger Cornelia Gallerydh, Unionens koncernfackliga förhandlare på företaget.
Hon har inte fått uppfattningen att bötesbeloppet ska finansieras med personalnedskärningar.
– Det finns aldrig några garantier för något i dagens samhälle. Men ingen har uttryckt att neddragningar skulle tvingas fram när det gäller personal. Det här är en gammal känd historia. Det låter som att ledningen har tagit höjd för att kunna betala bötesbeloppet.
Cornelia Gallerydh har heller inte märkt att personalen känner oro för sina jobb.
– De är snarare lättade över att slutet på den här affären börjar närma sig. När jag pratar med medlemmarna får jag inte uppfattningen att de oroar sig för framtiden.
Men står det mellan att sänka aktieägarnas utdelning och minska personalstyrkan är hon tydlig med att det inte är de anställda som ska betala.
– Anställningstryggheten är det viktigaste. Jag hoppas att vi är kapabla att ta den kostnaden utan några förfärliga åtgärder. Aktieägarna kan få mer pengar när det går bra. Blir man av med jobbet påverkar det ju inte bara en själv.
Ericsson har 12 000 anställda i Sverige, varav ungefär 4 500 är medlemmar i Unionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
