Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Inga signaler på neddragningar

Ericsson har brutit mot den amerikanska korruptionslagen och räknar med stora bötesbelopp. Men facket har inte fått några signaler om att det kan bli aktuellt med personalneddragningar för att finansiera företagsboten.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Johan Nilsson / TT

Redan 2013 började den amerikanska finansinspektionen SEC och USA:s justitiedepartement att utreda korruptionsmisstankar mot Ericsson. Telekomjätten ska bland annat ha använt mutor för att vinna kontrakt i Asien, Mellanöstern och Östafrika.

Bolaget har erkänt att mutaffärer har förekommit och räknar med företagsböter på 12 miljarder kronor. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet motsvarar företagsboten nästan hela bolagets årsvinst 2013.

– Vd Börje Ekholm har uttryckt att det här kommer att kosta. 12 miljarder kronor är en summa som har ansetts vara rimlig. Den kan bli lägre, men den kan också stiga något, säger Cornelia Gallerydh, Unionens koncernfackliga förhandlare på företaget.

Hon har inte fått uppfattningen att bötesbeloppet ska finansieras med personalnedskärningar.

– Det finns aldrig några garantier för något i dagens samhälle. Men ingen har uttryckt att neddragningar skulle tvingas fram när det gäller personal. Det här är en gammal känd historia. Det låter som att ledningen har tagit höjd för att kunna betala bötesbeloppet.

Cornelia Gallerydh har heller inte märkt att personalen känner oro för sina jobb.

– De är snarare lättade över att slutet på den här affären börjar närma sig. När jag pratar med medlemmarna får jag inte uppfattningen att de oroar sig för framtiden.

Men står det mellan att sänka aktieägarnas utdelning och minska personalstyrkan är hon tydlig med att det inte är de anställda som ska betala.

– Anställningstryggheten är det viktigaste. Jag hoppas att vi är kapabla att ta den kostnaden utan några förfärliga åtgärder. Aktieägarna kan få mer pengar när det går bra. Blir man av med jobbet påverkar det ju inte bara en själv.

Ericsson har 12 000 anställda i Sverige, varav ungefär 4 500 är medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.