Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Industri + tjänster = sant

Sveriges avindustrialisering är en myt. Men för att industrin ska vara fortsatt konkurrenskraftig krävs bättre infrastruktur. Det hävdar Industrins Ekonomiska Råd i en ny rapport och menar att industrin och tjänstesektorn är beroende av varandra.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK PERSSON / TT
För att industrin ska fortsätta vara konkurrenskraftig krävs satsningar på infrastrukturen. Det gäller såväl bostäder som transporter och kollektivtrafik. FREDRIK PERSSON / TT

Den statiska indelningen i industri och tjänster har i stort sett mist sin betydelse, enligt Industrins Ekonomiska Råd (IER). I sin senaste rapport hänvisar IER till internationell statistik som visar att Sveriges industri står sig stark, både ur internationellt och historiskt perspektiv, om man räknar in tjänstesektorns bidrag.

Sysselsättningen har förvisso minskat i industrisektorn under de senaste åren men industrin har i stället knoppat av verksamheter som numera bedrivs av tjänsteföretag. Samtidigt har betydelsen av tjänster ökat i industriföretagens affärserbjudanden och industriföretag marknadsför sig ofta som tjänsteföretag i dag.

Men för att svensk industri ska kunna stå sig internationellt även framöver är det viktigt att Sveriges lönebildning, precis som i dag, utgår från industrins konkurrenskraft. Det vill säga att Industriavtalet fortsätter sätta märket. Dessutom menar rådet att det krävs tillgång till den globala arbetsmarknaden, flexibilitet i organisationerna och bättre användning av invandrares kompetens. 

Rapporten visar också att det är viktigt med satsningar på infrastruktur. Både fackens och arbetsgivarorganisationernas chefsekonomer vittnar om problem med transporter, energipolitik och att hitta kvalificerad arbetskraft inom bas- och tillverkningsindustrin. Även inom den industrinära tjänstesektorn är det svårt att hitta rätt kompetens, förutom att bostadsbrist och otillräcklig kollektivtrafik ställer till problem.

Läs hela rapporten ”Global arbetsmarknad, lönebildning och infrastruktur ­­­- viktiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft"

Industrins Ekonomiska Råd

Industrirådets (f.d. Industrikommittén) uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Rådet består av företrädare för svenska fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

När Industriavtalet kom till inrättades även Industrins Ekonomiska Råd (IER), vars uppgift är att lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet. IER består av fyra oberoende ekonomer.

Industrirådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.