Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Industri + tjänster = sant

Sveriges avindustrialisering är en myt. Men för att industrin ska vara fortsatt konkurrenskraftig krävs bättre infrastruktur. Det hävdar Industrins Ekonomiska Råd i en ny rapport och menar att industrin och tjänstesektorn är beroende av varandra.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK PERSSON / TT
För att industrin ska fortsätta vara konkurrenskraftig krävs satsningar på infrastrukturen. Det gäller såväl bostäder som transporter och kollektivtrafik. FREDRIK PERSSON / TT

Den statiska indelningen i industri och tjänster har i stort sett mist sin betydelse, enligt Industrins Ekonomiska Råd (IER). I sin senaste rapport hänvisar IER till internationell statistik som visar att Sveriges industri står sig stark, både ur internationellt och historiskt perspektiv, om man räknar in tjänstesektorns bidrag.

Sysselsättningen har förvisso minskat i industrisektorn under de senaste åren men industrin har i stället knoppat av verksamheter som numera bedrivs av tjänsteföretag. Samtidigt har betydelsen av tjänster ökat i industriföretagens affärserbjudanden och industriföretag marknadsför sig ofta som tjänsteföretag i dag.

Men för att svensk industri ska kunna stå sig internationellt även framöver är det viktigt att Sveriges lönebildning, precis som i dag, utgår från industrins konkurrenskraft. Det vill säga att Industriavtalet fortsätter sätta märket. Dessutom menar rådet att det krävs tillgång till den globala arbetsmarknaden, flexibilitet i organisationerna och bättre användning av invandrares kompetens. 

Rapporten visar också att det är viktigt med satsningar på infrastruktur. Både fackens och arbetsgivarorganisationernas chefsekonomer vittnar om problem med transporter, energipolitik och att hitta kvalificerad arbetskraft inom bas- och tillverkningsindustrin. Även inom den industrinära tjänstesektorn är det svårt att hitta rätt kompetens, förutom att bostadsbrist och otillräcklig kollektivtrafik ställer till problem.

Läs hela rapporten ”Global arbetsmarknad, lönebildning och infrastruktur ­­­- viktiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft"

Industrins Ekonomiska Råd

Industrirådets (f.d. Industrikommittén) uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Rådet består av företrädare för svenska fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

När Industriavtalet kom till inrättades även Industrins Ekonomiska Råd (IER), vars uppgift är att lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet. IER består av fyra oberoende ekonomer.

Industrirådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.