Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Industri + tjänster = sant

Sveriges avindustrialisering är en myt. Men för att industrin ska vara fortsatt konkurrenskraftig krävs bättre infrastruktur. Det hävdar Industrins Ekonomiska Råd i en ny rapport och menar att industrin och tjänstesektorn är beroende av varandra.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK PERSSON / TT
För att industrin ska fortsätta vara konkurrenskraftig krävs satsningar på infrastrukturen. Det gäller såväl bostäder som transporter och kollektivtrafik. FREDRIK PERSSON / TT

Den statiska indelningen i industri och tjänster har i stort sett mist sin betydelse, enligt Industrins Ekonomiska Råd (IER). I sin senaste rapport hänvisar IER till internationell statistik som visar att Sveriges industri står sig stark, både ur internationellt och historiskt perspektiv, om man räknar in tjänstesektorns bidrag.

Sysselsättningen har förvisso minskat i industrisektorn under de senaste åren men industrin har i stället knoppat av verksamheter som numera bedrivs av tjänsteföretag. Samtidigt har betydelsen av tjänster ökat i industriföretagens affärserbjudanden och industriföretag marknadsför sig ofta som tjänsteföretag i dag.

Men för att svensk industri ska kunna stå sig internationellt även framöver är det viktigt att Sveriges lönebildning, precis som i dag, utgår från industrins konkurrenskraft. Det vill säga att Industriavtalet fortsätter sätta märket. Dessutom menar rådet att det krävs tillgång till den globala arbetsmarknaden, flexibilitet i organisationerna och bättre användning av invandrares kompetens. 

Rapporten visar också att det är viktigt med satsningar på infrastruktur. Både fackens och arbetsgivarorganisationernas chefsekonomer vittnar om problem med transporter, energipolitik och att hitta kvalificerad arbetskraft inom bas- och tillverkningsindustrin. Även inom den industrinära tjänstesektorn är det svårt att hitta rätt kompetens, förutom att bostadsbrist och otillräcklig kollektivtrafik ställer till problem.

Läs hela rapporten ”Global arbetsmarknad, lönebildning och infrastruktur ­­­- viktiga förutsättningar för industrins konkurrenskraft". 

Industrins Ekonomiska Råd

Industrirådets (f.d. Industrikommittén) uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Rådet består av företrädare för svenska fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

När Industriavtalet kom till inrättades även Industrins Ekonomiska Råd (IER), vars uppgift är att lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet. IER består av fyra oberoende ekonomer.

Industrirådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok