Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han öppnade närbutik - helt utan personal

I januari 2016 slog Näraffär upp portarna i skånska Viken. Upprinnelsen till dataanalytikern Robert Ilijasons helt automatiska matbutik var en vrålhungrig bebis.
Publicerad
Daniel Persson
Robert Iljasson öppnade sin obemannade närbutik i början av året. Daniel Persson

Hur fick du idén till din butik?
– När jag som nybliven far var ensam hemma med vår son Max tappade jag en gång vår sista barnmatsburk i golvet. Det var glassplitter, en skrikande Max och 20 minuter i bil in till Helsingborg och närmaste öppna mataffär. Kaoset triggade igång det hela. Jag kom på att allt borde finnas tillgängligt hela tiden. De mesta man köper på internet är något man väntar på, oavsett om det är mat eller skor.

Hur gjorde du för att komma i gång?
– Jag är egenföretagare och jobbar i vanliga fall med beslutsstöd och analyser främst för Ikea. Nu tänkte jag ”Hur svårt kan det här vara att lösa?”. Jag funderade på det här redan på 90-talet när jag bodde i ett litet samhälle i Småland och inte hade körkort. Men då tänkte jag mer på varuautomater.

Hur fungerar butiken?
– Det är en liten närbutik men utan tobak, alkohol och mediciner. Prisnivån är som i andra närbutiker. Man blir medlem genom att ladda ner en app och registrera sig med bank-id - det tar bara 15 sekunder. När man väl är medlem öppnar man butiksdörren genom att svepa med fingret i mobilappen. I butiken omvandlas appen till en scanner. När köpet är avslutat skickas automatiskt en faktura.

Finns det några säkerhetsrisker?
– Det är kameraövervakning i butiken, bilder lagras och det finns ett varningssystem som ger indikation om något ovanligt händer. Det finns ett inbyggt larm i systemet som kunder kan klicka på om någon smiter in bakom dem. Vi har haft ett fall av bank-id-kapning, det visade sig vara en dotter som hade ”lånat” sin mammas Bank-id.

Hur har försäljningen gått?
– Det finns två andra butiker i Viken. När de stänger klockan 20 ökar vår försäljning och pågår ungefär till midnatt. Tråkigt nog är det mest chips och läsk som säljs, det har med tiden på dygnet att göra. Jag drar in ungefär en tusenlapp per dag. Inredning, teknik och arbete har gått på cirka 500 000 kronor. Det här är tänkt som en demobutik. Jag hade tänkt starta fler butiker, men nu koncentrerar jag mig på att sälja tekniken i stället.

Hur har intresset varit?
– Enormt. Folk har hört av sig från hela världen, från Australien i öst till Kalifornien i väst. Men också från Sverige, bland annat från många byföreningar på småorter. Jag vill göra tekniken billig och lättillgänglig. Äldre ska inte behöva förflytta sig två mil eller mer för att handla.

Har obemannade butiker en framtid?
– Jag är övertygad om att om 10-15 år är obemannade butiker vanliga, som ett komplement till befintliga. När e-handeln tar över med hjälp av drönare och självkörande bilar så minskar antalet butiker. Det är en ganska enkel sak att göra hyllor självpåfyllande. Den enda butik som finns kvar är den som levererar det som du vill ha just nu. En vision är den semi-obemannade butiken. Man har kvar relationen med sina kunder men utökar med längre öppettider utan personal.

Funkar detta även i andra branscher?
– Absolut. Det är också en möjlighet för människor att driva affär vid sidan av sitt ordinarie heltidsjobb. Ingen kan leva på att sälja till exempel enbart cd-skivor.

Vad händer med jobben?
– Kassapersonalen kommer att försvinna, men den personliga kontakten är fortfarande viktig. I stället för att butikspersonal tar betalt så hjälper de kunderna. Ett färskt exempel: Förra veckan provade jag skor i en affär och behövde en storlek större. Men expediten hade fullt upp med att ta betalt av andra och gav mig ingen hjälp. Då gick jag. Tänk om hon i stället kunde ha hjälpt mig och låtit kunderna ta hand om betalningen själva. Befintliga jobb går inte alltid att rädda, men vi kommer skapa nya. Servicegraden kommer att höjas - det är framtiden!


Cajsa Högberg
brev@kollega.se

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.