Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han öppnade närbutik - helt utan personal

I januari 2016 slog Näraffär upp portarna i skånska Viken. Upprinnelsen till dataanalytikern Robert Ilijasons helt automatiska matbutik var en vrålhungrig bebis.
Publicerad
Daniel Persson
Robert Iljasson öppnade sin obemannade närbutik i början av året. Daniel Persson

Hur fick du idén till din butik?
– När jag som nybliven far var ensam hemma med vår son Max tappade jag en gång vår sista barnmatsburk i golvet. Det var glassplitter, en skrikande Max och 20 minuter i bil in till Helsingborg och närmaste öppna mataffär. Kaoset triggade igång det hela. Jag kom på att allt borde finnas tillgängligt hela tiden. De mesta man köper på internet är något man väntar på, oavsett om det är mat eller skor.

Hur gjorde du för att komma i gång?
– Jag är egenföretagare och jobbar i vanliga fall med beslutsstöd och analyser främst för Ikea. Nu tänkte jag ”Hur svårt kan det här vara att lösa?”. Jag funderade på det här redan på 90-talet när jag bodde i ett litet samhälle i Småland och inte hade körkort. Men då tänkte jag mer på varuautomater.

Hur fungerar butiken?
– Det är en liten närbutik men utan tobak, alkohol och mediciner. Prisnivån är som i andra närbutiker. Man blir medlem genom att ladda ner en app och registrera sig med bank-id - det tar bara 15 sekunder. När man väl är medlem öppnar man butiksdörren genom att svepa med fingret i mobilappen. I butiken omvandlas appen till en scanner. När köpet är avslutat skickas automatiskt en faktura.

Finns det några säkerhetsrisker?
– Det är kameraövervakning i butiken, bilder lagras och det finns ett varningssystem som ger indikation om något ovanligt händer. Det finns ett inbyggt larm i systemet som kunder kan klicka på om någon smiter in bakom dem. Vi har haft ett fall av bank-id-kapning, det visade sig vara en dotter som hade ”lånat” sin mammas Bank-id.

Hur har försäljningen gått?
– Det finns två andra butiker i Viken. När de stänger klockan 20 ökar vår försäljning och pågår ungefär till midnatt. Tråkigt nog är det mest chips och läsk som säljs, det har med tiden på dygnet att göra. Jag drar in ungefär en tusenlapp per dag. Inredning, teknik och arbete har gått på cirka 500 000 kronor. Det här är tänkt som en demobutik. Jag hade tänkt starta fler butiker, men nu koncentrerar jag mig på att sälja tekniken i stället.

Hur har intresset varit?
– Enormt. Folk har hört av sig från hela världen, från Australien i öst till Kalifornien i väst. Men också från Sverige, bland annat från många byföreningar på småorter. Jag vill göra tekniken billig och lättillgänglig. Äldre ska inte behöva förflytta sig två mil eller mer för att handla.

Har obemannade butiker en framtid?
– Jag är övertygad om att om 10-15 år är obemannade butiker vanliga, som ett komplement till befintliga. När e-handeln tar över med hjälp av drönare och självkörande bilar så minskar antalet butiker. Det är en ganska enkel sak att göra hyllor självpåfyllande. Den enda butik som finns kvar är den som levererar det som du vill ha just nu. En vision är den semi-obemannade butiken. Man har kvar relationen med sina kunder men utökar med längre öppettider utan personal.

Funkar detta även i andra branscher?
– Absolut. Det är också en möjlighet för människor att driva affär vid sidan av sitt ordinarie heltidsjobb. Ingen kan leva på att sälja till exempel enbart cd-skivor.

Vad händer med jobben?
– Kassapersonalen kommer att försvinna, men den personliga kontakten är fortfarande viktig. I stället för att butikspersonal tar betalt så hjälper de kunderna. Ett färskt exempel: Förra veckan provade jag skor i en affär och behövde en storlek större. Men expediten hade fullt upp med att ta betalt av andra och gav mig ingen hjälp. Då gick jag. Tänk om hon i stället kunde ha hjälpt mig och låtit kunderna ta hand om betalningen själva. Befintliga jobb går inte alltid att rädda, men vi kommer skapa nya. Servicegraden kommer att höjas - det är framtiden!


Cajsa Högberg
brev@kollega.se

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.