Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han öppnade närbutik - helt utan personal

I januari 2016 slog Näraffär upp portarna i skånska Viken. Upprinnelsen till dataanalytikern Robert Ilijasons helt automatiska matbutik var en vrålhungrig bebis.
Publicerad
Daniel Persson
Robert Iljasson öppnade sin obemannade närbutik i början av året. Daniel Persson

Hur fick du idén till din butik?
– När jag som nybliven far var ensam hemma med vår son Max tappade jag en gång vår sista barnmatsburk i golvet. Det var glassplitter, en skrikande Max och 20 minuter i bil in till Helsingborg och närmaste öppna mataffär. Kaoset triggade igång det hela. Jag kom på att allt borde finnas tillgängligt hela tiden. De mesta man köper på internet är något man väntar på, oavsett om det är mat eller skor.

Hur gjorde du för att komma i gång?
– Jag är egenföretagare och jobbar i vanliga fall med beslutsstöd och analyser främst för Ikea. Nu tänkte jag ”Hur svårt kan det här vara att lösa?”. Jag funderade på det här redan på 90-talet när jag bodde i ett litet samhälle i Småland och inte hade körkort. Men då tänkte jag mer på varuautomater.

Hur fungerar butiken?
– Det är en liten närbutik men utan tobak, alkohol och mediciner. Prisnivån är som i andra närbutiker. Man blir medlem genom att ladda ner en app och registrera sig med bank-id - det tar bara 15 sekunder. När man väl är medlem öppnar man butiksdörren genom att svepa med fingret i mobilappen. I butiken omvandlas appen till en scanner. När köpet är avslutat skickas automatiskt en faktura.

Finns det några säkerhetsrisker?
– Det är kameraövervakning i butiken, bilder lagras och det finns ett varningssystem som ger indikation om något ovanligt händer. Det finns ett inbyggt larm i systemet som kunder kan klicka på om någon smiter in bakom dem. Vi har haft ett fall av bank-id-kapning, det visade sig vara en dotter som hade ”lånat” sin mammas Bank-id.

Hur har försäljningen gått?
– Det finns två andra butiker i Viken. När de stänger klockan 20 ökar vår försäljning och pågår ungefär till midnatt. Tråkigt nog är det mest chips och läsk som säljs, det har med tiden på dygnet att göra. Jag drar in ungefär en tusenlapp per dag. Inredning, teknik och arbete har gått på cirka 500 000 kronor. Det här är tänkt som en demobutik. Jag hade tänkt starta fler butiker, men nu koncentrerar jag mig på att sälja tekniken i stället.

Hur har intresset varit?
– Enormt. Folk har hört av sig från hela världen, från Australien i öst till Kalifornien i väst. Men också från Sverige, bland annat från många byföreningar på småorter. Jag vill göra tekniken billig och lättillgänglig. Äldre ska inte behöva förflytta sig två mil eller mer för att handla.

Har obemannade butiker en framtid?
– Jag är övertygad om att om 10-15 år är obemannade butiker vanliga, som ett komplement till befintliga. När e-handeln tar över med hjälp av drönare och självkörande bilar så minskar antalet butiker. Det är en ganska enkel sak att göra hyllor självpåfyllande. Den enda butik som finns kvar är den som levererar det som du vill ha just nu. En vision är den semi-obemannade butiken. Man har kvar relationen med sina kunder men utökar med längre öppettider utan personal.

Funkar detta även i andra branscher?
– Absolut. Det är också en möjlighet för människor att driva affär vid sidan av sitt ordinarie heltidsjobb. Ingen kan leva på att sälja till exempel enbart cd-skivor.

Vad händer med jobben?
– Kassapersonalen kommer att försvinna, men den personliga kontakten är fortfarande viktig. I stället för att butikspersonal tar betalt så hjälper de kunderna. Ett färskt exempel: Förra veckan provade jag skor i en affär och behövde en storlek större. Men expediten hade fullt upp med att ta betalt av andra och gav mig ingen hjälp. Då gick jag. Tänk om hon i stället kunde ha hjälpt mig och låtit kunderna ta hand om betalningen själva. Befintliga jobb går inte alltid att rädda, men vi kommer skapa nya. Servicegraden kommer att höjas - det är framtiden!


Cajsa Högberg
brev@kollega.se

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.