Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Framåt för tjänsteföretagen

Bäst i branschklassen på att starta nya företag är man inom tjänstenäringarna. Tjänstesektorn har länge varit vassare än industrisektorn på att starta nya företag och nu växer gapet.
Linnea Andersson Publicerad

Under 2013 startades 56 728 nya företag inom tjänstesektorn, jämfört med 9 735 företag inom industrinäringarna. 

Men det är inte bara i antal nya företag tjänstenäringen slår industrin på fingrarna, utan även när det kommer till att skapa nya jobb. Bland de företag som bildade 2013 sysselsatte tjänsteföretagen 61 136 personer. För industriföretagen låg samma siffra på 12 055 personer det året.

Det är en utveckling som stämmer överens med tjänstenäringen i stort. I mitten av 1980-talet bröt sektorn i Sverige en då nedåtgående sysselsättningskurva. I dag arbetar tre av fyra svenskar inom olika tjänsteföretag och de privata tjänstenäringarna står för 45 procent av den totala sysselsättningen.

Inom både industri och jordbruk har sysselsättningen däremot minskat sedan 1965. I likhet med tjänstesektorn ökade andelen jobbtillfällen inom offentlig sektor, fram till 1990-talet.

Av de 12 055 personer som hade jobb inom industrin i nystartade företag 2013 arbetade de flesta, cirka 8 700, inom byggindustrin. Motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var drygt 3 300 personer.

*Statistiken är hämtad från Ekonomifakta, ITPS, SCB och Tillväxtanalys.

Tjänster och industri

Tjänstesektorn innefattar företag som tillhandahåller tjänster av olika slag. T.ex. parti- och detaljhandel, restaurang och hotell, transport och logistik, post och tele, bank och försäkring, sjukvård och fastighetsförvaltning.

Tillverkningsindustrin, eller förädlingsindustrin, omvandlar råvaror till produkter. Hit hör bland annat verkstadsindustrin och processindustrin.

Wikipedia och Ekonomifakta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.