Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Framåt för tjänsteföretagen

Bäst i branschklassen på att starta nya företag är man inom tjänstenäringarna. Tjänstesektorn har länge varit vassare än industrisektorn på att starta nya företag och nu växer gapet.
Linnea Andersson Publicerad

Under 2013 startades 56 728 nya företag inom tjänstesektorn, jämfört med 9 735 företag inom industrinäringarna. 

Men det är inte bara i antal nya företag tjänstenäringen slår industrin på fingrarna, utan även när det kommer till att skapa nya jobb. Bland de företag som bildade 2013 sysselsatte tjänsteföretagen 61 136 personer. För industriföretagen låg samma siffra på 12 055 personer det året.

Det är en utveckling som stämmer överens med tjänstenäringen i stort. I mitten av 1980-talet bröt sektorn i Sverige en då nedåtgående sysselsättningskurva. I dag arbetar tre av fyra svenskar inom olika tjänsteföretag och de privata tjänstenäringarna står för 45 procent av den totala sysselsättningen.

Inom både industri och jordbruk har sysselsättningen däremot minskat sedan 1965. I likhet med tjänstesektorn ökade andelen jobbtillfällen inom offentlig sektor, fram till 1990-talet.

Av de 12 055 personer som hade jobb inom industrin i nystartade företag 2013 arbetade de flesta, cirka 8 700, inom byggindustrin. Motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var drygt 3 300 personer.

*Statistiken är hämtad från Ekonomifakta, ITPS, SCB och Tillväxtanalys.

Tjänster och industri

Tjänstesektorn innefattar företag som tillhandahåller tjänster av olika slag. T.ex. parti- och detaljhandel, restaurang och hotell, transport och logistik, post och tele, bank och försäkring, sjukvård och fastighetsförvaltning.

Tillverkningsindustrin, eller förädlingsindustrin, omvandlar råvaror till produkter. Hit hör bland annat verkstadsindustrin och processindustrin.

Wikipedia och Ekonomifakta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.