Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Forskningen på mediciner kan bli lidande"

Mediciner som försenas eller som inte alls kommer ut på marknaden. Det kan bli följden om Pfizer köper Astra Zeneca och den sista stora läkemedelsjätten försvinner från Sverige, hävdar Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Persson/TT
Göteborgs universitet Fredrik Persson/TT

Om Astra Zenecas verksamhet i Sverige försvinner är den allvarligaste följden för forskningen att den långsiktiga kompetensutvecklingen och kompetensöverföringen mellan de stora läkemedelsföretagen och universiteten försvinner, anser Pam Fredman.

- Med hjälp av mycket pengar kan man bygga upp ett oerhört starkt forskningsinstitut till vilket man kan rekrytera de absolut bästa forskarna och ha den bästa utrustningen. Men man kan aldrig köpa den tillit på det personliga planet som finns mellan läkemedelsindustrin och den akademiska världen i Sverige, den kan man bara långsiktigt bygga upp.

- Nu har vi en väldigt lång tradition av tillit mellan de båda sektorerna i Sverige vilket har ett stort vinn vinn-värde för alla och raserar man den så skulle det ta väldigt lång tid att bygga upp det igen.

Vad menar du med tillit?

-  Att man måste ha en stor respekt för varandras områden. Industrin ska tjäna sina pengar medan vi är en forsknings- och utbildningsenhet med våra speciella uppdrag och regelverk som ska följas.

Nyligen gick Pam Fredman tillsammans med ett tiotal andra rektorer vid landets universitet ut i en debattartikel och varnade för de långsiktiga konsekvenserna av en försäljning av Astra Zeneca till Pfizer.

- Vi tyckte att det var angeläget att informera både aktieägarna och alla andra om hur viktigt det är att vi har kvar en större läkemedelsindustri i Sverige eftersom det utbyte som vi nu länge haft mellan Astra Zeneca och universiteten betytt mycket för de framgångar vi har haft inom den medicinska forskningen. Ett exempel är Losec som vi tog fram i ett nära samarbete.

Hur ser det utbytet ut?

- Mycket pengar har satsats på forskningssamarbeten och att det finns många forskare som jobbar både på universiteten och läkemedelsindustrin då de är anställda av Astra Zeneca men har delar av sina tjänster på universiteten och då deltar i både utbildning och forskning. Det har bidragit väldigt mycket till vår utveckling och är en stor tillgång både för oss och läkemedelsindustrin. Att vi har en stor läkemedelsindustri i landet betyder också att våra studenter ser en framtid och vill satsa på den här forskningen.

Skulle en nedläggning av Astra Zeneca i Sverige betyda att medicinska upptäcker och nya mediciner försenas?

- Det är egentligen omöjligt att säga. Men min personliga åsikt är att även om svenska forskargrupper och mindre företag inom läkemedelsbranschen skulle kunna fortsätta jobba med läkemedelsindustrin i utlandet så kommer man inte att ha det stora kompetensutbytet och det nära dagliga långsiktiga samarbetet som vi har i dag.

- Och även om små företag verkligen är en väldigt bra grogrund för nya medicinska upptäckter så måste man förr eller senare göra stora, oerhört dyra kliniska prövningar, för att exempelvis se om en medicin ger bieffekter innan den kan släppas ut på marknaden. Det är väldigt få företag som har de ekonomiska muskler som krävs för det. Då finns en risk för att nya medicinska upptäckter och mediciner försenas eller att det inte blir något av dem alls. Det kan ta femton år från att man hittat något innan det kan bli en produkt till patienterna. Om det inte finansieras under den långa tiden så dör ju idén ut, säger Pam Fredman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.