Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fack och regering kritiserar Pfizers agerande

Pfizers bud på Astra Zeneca väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin. Från både regering och fack kommer nu kritik mot Pfizers agerande.
Niklas Hallstedt Publicerad
Bertil Ericson/TT
Utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Annie Lööf och finansminister Anders Borg ger Regeringens syn på läkemedelsindustrin och Astra Zenecas roll under en pressträff I Rosenbad i dag. Bertil Ericson/TT

Den svenska regeringen har valt att stötta Astra Zenecas ledning som hittils valt att avvisa Pfizers bud. I en debattartikel i Wall Street Journal skriver Anders Borg tillsammans med näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund en debattartikel om sin oro för vad ett uppköp av Astra Zeneca skulle leda till.

Att risken för att jobb försvinner är uppenbar. Det senaste decenniet har antalet forskningsanställda inom läkemedelsindustrin i Sverige nästan halverats, skriver TT.

Jobben är också anledning till att Unionens regionstyrelser i Göteborg, Skaraborg/ Väst och Sjuhall formulerat ett öppet brev där de konstaterar att om Astra Zeneca försvinner från Sverige så försvinner även jobb hos underleverantörer och inom forskning och utveckling på högskolor av olika slag. Det är alltså inte ”bara” 6 000 arbetstillfällen som hotas.

- Avsikten med brevet är att visa på Astra Zenecas betydelse för hela regionen och arbetstillfällena här, säger Pierre Svensson, Unionens regionchef i Göteborg.

På måndag ska Unionens andre vice ordförande Martin Linder träffa både Astra Zenecas svenska ledning och fackklubben i Mölndal för att diskutera problemet.

- I dagsläget ser vi med stor skepsis på det bud som Pfizer lagt och hur de kommunicerar kring den svenska verksamheten. Vi ser med oro på vilka konsekvenser det kan få både för bolaget och regionerna och också hela branschen och näringslivet som helhet, säger Martin Linder, enligt vilken Unionen vill prata med alla som är inblandade och har möjlighet att påverka.

- Vi har inte haft kontakt med Pfizer än, men så vitt jag vet så jobbar vi för att få kontakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.