Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fack och regering kritiserar Pfizers agerande

Pfizers bud på Astra Zeneca väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin. Från både regering och fack kommer nu kritik mot Pfizers agerande.
Niklas Hallstedt Publicerad
Bertil Ericson/TT
Utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Annie Lööf och finansminister Anders Borg ger Regeringens syn på läkemedelsindustrin och Astra Zenecas roll under en pressträff I Rosenbad i dag. Bertil Ericson/TT

Den svenska regeringen har valt att stötta Astra Zenecas ledning som hittils valt att avvisa Pfizers bud. I en debattartikel i Wall Street Journal skriver Anders Borg tillsammans med näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund en debattartikel om sin oro för vad ett uppköp av Astra Zeneca skulle leda till.

Att risken för att jobb försvinner är uppenbar. Det senaste decenniet har antalet forskningsanställda inom läkemedelsindustrin i Sverige nästan halverats, skriver TT.

Jobben är också anledning till att Unionens regionstyrelser i Göteborg, Skaraborg/ Väst och Sjuhall formulerat ett öppet brev där de konstaterar att om Astra Zeneca försvinner från Sverige så försvinner även jobb hos underleverantörer och inom forskning och utveckling på högskolor av olika slag. Det är alltså inte ”bara” 6 000 arbetstillfällen som hotas.

- Avsikten med brevet är att visa på Astra Zenecas betydelse för hela regionen och arbetstillfällena här, säger Pierre Svensson, Unionens regionchef i Göteborg.

På måndag ska Unionens andre vice ordförande Martin Linder träffa både Astra Zenecas svenska ledning och fackklubben i Mölndal för att diskutera problemet.

- I dagsläget ser vi med stor skepsis på det bud som Pfizer lagt och hur de kommunicerar kring den svenska verksamheten. Vi ser med oro på vilka konsekvenser det kan få både för bolaget och regionerna och också hela branschen och näringslivet som helhet, säger Martin Linder, enligt vilken Unionen vill prata med alla som är inblandade och har möjlighet att påverka.

- Vi har inte haft kontakt med Pfizer än, men så vitt jag vet så jobbar vi för att få kontakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.