Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ellos digitala resa

När postorder blir e-handel blir personal av med jobbet. Men på Ellos i Borås tror man att den sista neddragningen är gjord. Nu väntar man på att försäljningen ska ta fart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Marie Carlander, tv, fick efter en omorganisation nya arbetsuppgifter. Här med Unionens klubbordförande Hans Lindau, th. Anna-Lena Lundqvist

I det jättelika lagret i byggnaden intill motorvägen flyter verksamheten på som vanligt. Varor hämtas i hyllorna, skickas upp på transportbanden och vidare ut till de anställda som lägger varorna i paket. Det är i processen innan dess, på kontoret, som något har skett.

Det klassiska postorderföretaget Ellos har gått och blivit digitalt. Men det gick inte över en natt. Redan i slutet av 1990-talet började man med e-handel, men 2013 blev ett avgörande år. De nya ägarna, riskkapitalbolaget Nordic Capital, tog över. Transformationen började. Ellos skulle bli ett renodlat e-handelsföretag.

Två omorganisationer och hundra uppsägningar senare hoppas facket att sista steget är taget.

– Nu tror vi att företaget är rustat för att vända trenden. Vi kommer nog inte att bli fler anställda, men omsättningen kommer förhoppningsvis öka igen, säger Hans Lindau, Unionens klubbordförande på Ellos.

– Det har varit jättetufft. De nya ägarna har satt fingret på saker som våra tidigare ägare inte gjorde. Nu gäller att få handelsrörelsen lönsam, annars har vi inget berättigande.

Vi jobbar mycket närmare marknaden

En förändring av stor betydelse, både symbolisk och praktisk, är att postorderkatalogen togs bort 2014. Symbolisk eftersom katalogen under drygt 60 år har varit Ellos ansikte utåt, praktisk eftersom det är direkt knutet till sättet man arbetar på. Och när man inte längre gör en katalog förlorade den grafiska avdelning som arbetar med tryckt media helt sin funktion.

Samtidigt öppnar det för nya arbetssätt. Det har Karin Berg som är produktchef fått uppleva.

– Förr köpte vi in kläder i två omgångar per år, eftersom katalogen kom ut höst och vår. I dag köper vi in månadskollektioner. Vi jobbar mycket närmare marknaden.

Helt klart har digitaliseringen inneburit att kunderna har fått större makt. Nu håller företaget koll på försäljningen och kundernas kommentarer på nätet och kan reagera direkt. Skulle ett plagg till exempel sälja sämre än förväntat går det att sänka priset för att få fart på försäljningen.

Den ökande kundmakten märker även Eva Paulsson av. Hon arbetar med produktkontroll och har sett att kunderna har fått nya metoder för att få kompensation om de inte är nöjda.

– Är det något som inte är som de vill lägger de ut det på Facebook för att få en ändring, det går så snabbt i dag.

En förbättrad siktlinje skulle göra att anställda vet vilken kompetens som behövs i framtiden

En av Ellos utmaningar i dag är att hitta rätt kompetens för den digitala världen. Det är uppenbarligen inte det enklaste. Enligt HR-chefen Johnny Eriksson letar man med ljus och lykta både efter specialister bland annat inom marknadsföring och IT. För att förbättra oddsen har företaget via branschorganisationer engagerat sig i flera olika utbildningar från grundskolenivå upp till masterexamen. Kan man inte hitta kompetensen bland den nuvarande, befintliga personalen?

– Självklart ser vi positivt på att anställda gör karriär inom företaget och utvecklar sin kompetens, det är något som uppmuntras. Hade vi inte haft denna interna rörlighet skulle rekryteringsbehovet vara väldigt stort. Samtidigt så har vi behov av profiler som vi vill komplettera med för att stärka konkurrenskraften, säger Johnny Eriksson.

Fackets Hans Lindau är tydligare. Han skulle vilja ha ”en förbättrad siktlinje”, så att de anställda ska veta vilken kompetens som krävs i framtiden.

– Då skulle de kunna jobba mot det som krävs. De medarbetare som vill skulle veta vad de måste göra för att fortsätta utvecklas.

Varken Johnny Eriksson eller någon annan som Kollega möter tror att företaget kommer att krympa ytterligare. Det finns gränser för digitaliseringen, allt kan inte skötas av maskiner utan det kommer alltid behövas människor av kött och blod, är den gemensamma bilden.

Jag ser potentialen i den nya rollen

Däremot kommer vissa jobb att försvinna, medan andra tillkommer. Maria Carlander är en av dem som får nytt jobb efter den senaste omorganisationen. I dag är hon så kallad shopmanager och håller koll på damsortimentet och reorna, från augusti får hon ansvar för att produkterna på webbsidan har bästa möjligheter till försäljning.

– Jag ser potentialen i den nya rollen, det är jätteschysst att få det förtroendet. Det roliga är att om man bara vrider till inställningarna det minsta så kan det generera miljoner i ökad försäljning.

Vad de som blir av med sina jobb tänker får vi inte veta. Enligt Hans Lindau är de inte så pigga på att prata om saken.

– Det är klart att folk som blir uppsagda är besvikna. Men de är lojala med företaget och de vill inte visa potentiella arbetsgivare att de är negativa till utvecklingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.