Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ellos digitala resa

När postorder blir e-handel blir personal av med jobbet. Men på Ellos i Borås tror man att den sista neddragningen är gjord. Nu väntar man på att försäljningen ska ta fart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Marie Carlander, tv, fick efter en omorganisation nya arbetsuppgifter. Här med Unionens klubbordförande Hans Lindau, th. Anna-Lena Lundqvist

I det jättelika lagret i byggnaden intill motorvägen flyter verksamheten på som vanligt. Varor hämtas i hyllorna, skickas upp på transportbanden och vidare ut till de anställda som lägger varorna i paket. Det är i processen innan dess, på kontoret, som något har skett.

Det klassiska postorderföretaget Ellos har gått och blivit digitalt. Men det gick inte över en natt. Redan i slutet av 1990-talet började man med e-handel, men 2013 blev ett avgörande år. De nya ägarna, riskkapitalbolaget Nordic Capital, tog över. Transformationen började. Ellos skulle bli ett renodlat e-handelsföretag.

Två omorganisationer och hundra uppsägningar senare hoppas facket att sista steget är taget.

– Nu tror vi att företaget är rustat för att vända trenden. Vi kommer nog inte att bli fler anställda, men omsättningen kommer förhoppningsvis öka igen, säger Hans Lindau, Unionens klubbordförande på Ellos.

– Det har varit jättetufft. De nya ägarna har satt fingret på saker som våra tidigare ägare inte gjorde. Nu gäller att få handelsrörelsen lönsam, annars har vi inget berättigande.

Vi jobbar mycket närmare marknaden

En förändring av stor betydelse, både symbolisk och praktisk, är att postorderkatalogen togs bort 2014. Symbolisk eftersom katalogen under drygt 60 år har varit Ellos ansikte utåt, praktisk eftersom det är direkt knutet till sättet man arbetar på. Och när man inte längre gör en katalog förlorade den grafiska avdelning som arbetar med tryckt media helt sin funktion.

Samtidigt öppnar det för nya arbetssätt. Det har Karin Berg som är produktchef fått uppleva.

– Förr köpte vi in kläder i två omgångar per år, eftersom katalogen kom ut höst och vår. I dag köper vi in månadskollektioner. Vi jobbar mycket närmare marknaden.

Helt klart har digitaliseringen inneburit att kunderna har fått större makt. Nu håller företaget koll på försäljningen och kundernas kommentarer på nätet och kan reagera direkt. Skulle ett plagg till exempel sälja sämre än förväntat går det att sänka priset för att få fart på försäljningen.

Den ökande kundmakten märker även Eva Paulsson av. Hon arbetar med produktkontroll och har sett att kunderna har fått nya metoder för att få kompensation om de inte är nöjda.

– Är det något som inte är som de vill lägger de ut det på Facebook för att få en ändring, det går så snabbt i dag.

En förbättrad siktlinje skulle göra att anställda vet vilken kompetens som behövs i framtiden

En av Ellos utmaningar i dag är att hitta rätt kompetens för den digitala världen. Det är uppenbarligen inte det enklaste. Enligt HR-chefen Johnny Eriksson letar man med ljus och lykta både efter specialister bland annat inom marknadsföring och IT. För att förbättra oddsen har företaget via branschorganisationer engagerat sig i flera olika utbildningar från grundskolenivå upp till masterexamen. Kan man inte hitta kompetensen bland den nuvarande, befintliga personalen?

– Självklart ser vi positivt på att anställda gör karriär inom företaget och utvecklar sin kompetens, det är något som uppmuntras. Hade vi inte haft denna interna rörlighet skulle rekryteringsbehovet vara väldigt stort. Samtidigt så har vi behov av profiler som vi vill komplettera med för att stärka konkurrenskraften, säger Johnny Eriksson.

Fackets Hans Lindau är tydligare. Han skulle vilja ha ”en förbättrad siktlinje”, så att de anställda ska veta vilken kompetens som krävs i framtiden.

– Då skulle de kunna jobba mot det som krävs. De medarbetare som vill skulle veta vad de måste göra för att fortsätta utvecklas.

Varken Johnny Eriksson eller någon annan som Kollega möter tror att företaget kommer att krympa ytterligare. Det finns gränser för digitaliseringen, allt kan inte skötas av maskiner utan det kommer alltid behövas människor av kött och blod, är den gemensamma bilden.

Jag ser potentialen i den nya rollen

Däremot kommer vissa jobb att försvinna, medan andra tillkommer. Maria Carlander är en av dem som får nytt jobb efter den senaste omorganisationen. I dag är hon så kallad shopmanager och håller koll på damsortimentet och reorna, från augusti får hon ansvar för att produkterna på webbsidan har bästa möjligheter till försäljning.

– Jag ser potentialen i den nya rollen, det är jätteschysst att få det förtroendet. Det roliga är att om man bara vrider till inställningarna det minsta så kan det generera miljoner i ökad försäljning.

Vad de som blir av med sina jobb tänker får vi inte veta. Enligt Hans Lindau är de inte så pigga på att prata om saken.

– Det är klart att folk som blir uppsagda är besvikna. Men de är lojala med företaget och de vill inte visa potentiella arbetsgivare att de är negativa till utvecklingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.