Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Egenföretagare riskerar konkurs: ”Det tog tvärstopp”

Nästan varannan egenföretagare tror att de snart kommer gå i konkurs på grund av coronakrisen, enligt en undersökning bland Unionens medlemmar. Johan Svälas har länge klarat sig bra – men nu har det tagit stopp.
Anita Täpp Publicerad
Privat, Johan Sandberg / TT
Förra veckan slutade kunderna ringa egenföretagaren Johan Svälas. Privat, Johan Sandberg / TT

Många av landets egenföretagare har drabbats hårt av coronakrisen. Enligt en undersökning som Unionen låtit göra bland de cirka 11 000 medlemmarna i Unionen Egenföretagare har nu sex av tio tappat minst 30 procent av sina tidigare intäkter.

Minst lika många har tvingats att ta ut en lägre lön eller ingen lön alls och 45 procent tror att de kan tvingas gå i konkurs inom sex månader.

Nästan sju av tio upplever också att de inte har fått någon konkret hjälp av regeringens insatser. För att man ska klara sig genom coronakrisen vill nära hälften, 45 procent, av alla tillfrågade se tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter medan nära fyra av tio vill se ett riktat stöd till egenföretagare med enskild firma.

Fyra av tio vill även att det ska vara möjligt att få ersättning från a-kassan samtidigt som man söker nya uppdrag.

– Om egenföretagarna ska överleva krisen behövs mer hjälp nu, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, i en kommentar till undersökningen.

– De egenföretagare som inte nås av korttidsarbete eller omställningsstöd måste få ett motsvarande stöd på något annat sätt. Det gäller särskilt egenföretagare med enskild firma. Och de stöden som redan finns där måste göras tillgängliga över sommaren. Då ökar möjligheten för fler egenföretagare att övervintra krisen, fortsätter hon.

Läs mer: TCO vill se ändrade regler för arbetslösa egenföretagare

Ett exempel på mer stöd till egenföretagarna som Unionen vill se är att a-kassans regler ändras så att den som lägger sitt företag vilande förutom att ha rätt att upprätthålla kontakten med sina nuvarande kunder också får söka upp nya. Och att detta åtminstone gäller under hela 2020.
 

"Nu börjar det gå dåligt"


Foto: Privat

Egenföretagaren Johan Svälas jobbar som miljökonsult med fokus på lösningar vad gäller vatten och avlopp och har haft flera ben att stå på. Förutom att han exempelvis arbetat med markberedning, skogsdikning och vattenvård åt länsstyrelsen har han haft många privata uppdragsgivare, som bostadsrättsföreningar.

Mest jobb har han dock haft åt uppdragsgivare inom turistnäringen, med att ordna provisoriska lösningar för vatten och avlopp, som att tömma bajamajor.

– Men alla arrangemang i Dalarna som Classic Car, dansbandsveckan i Malung och konserterna på Dalhalla är ju inställda nu. Och all stuguthyrning och alla campingar står i princip stilla, säger Johan Svälas.

– Förut har jag haft så mycket att göra att jag till och med har funderat på att expandera och anställa. Men det har jag ju fått backa från nu.

Hittills har han ändå hållit sig flytande, genom att beta av sådant som han inte har hunnit ta itu med tidigare. Men nu börjar också de uppdragen ta slut.

– I förra veckan ringde bara två kunder. Så nu börjar det gå dåligt, säger han.

Ett problem i det här läget, när han länge aktivt har letat efter nya uppdrag, är att han inte har tagit sig tid att undersöka vilka stöd han eventuellt kan få som egeföretagare.

–  Jag har inte riktigt satt mig in i det. Men nu funderar jag ändå på att försöka korttidspermittera mig själv, även om det sannolikt kommer ta lång tid innan man får stödet. Och det börjar bli bråttom nu, när det inte kommer in några inkomster längre.

Stöd till egenföretagare

Unionen.se kan du läsa mer om vilka stöd du kan få som egenföretagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.