Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Egenföretagare riskerar konkurs: ”Det tog tvärstopp”

Nästan varannan egenföretagare tror att de snart kommer gå i konkurs på grund av coronakrisen, enligt en undersökning bland Unionens medlemmar. Johan Svälas har länge klarat sig bra – men nu har det tagit stopp.
Anita Täpp Publicerad
Privat, Johan Sandberg / TT
Förra veckan slutade kunderna ringa egenföretagaren Johan Svälas. Privat, Johan Sandberg / TT

Många av landets egenföretagare har drabbats hårt av coronakrisen. Enligt en undersökning som Unionen låtit göra bland de cirka 11 000 medlemmarna i Unionen Egenföretagare har nu sex av tio tappat minst 30 procent av sina tidigare intäkter.

Minst lika många har tvingats att ta ut en lägre lön eller ingen lön alls och 45 procent tror att de kan tvingas gå i konkurs inom sex månader.

Nästan sju av tio upplever också att de inte har fått någon konkret hjälp av regeringens insatser. För att man ska klara sig genom coronakrisen vill nära hälften, 45 procent, av alla tillfrågade se tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter medan nära fyra av tio vill se ett riktat stöd till egenföretagare med enskild firma.

Fyra av tio vill även att det ska vara möjligt att få ersättning från a-kassan samtidigt som man söker nya uppdrag.

– Om egenföretagarna ska överleva krisen behövs mer hjälp nu, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, i en kommentar till undersökningen.

– De egenföretagare som inte nås av korttidsarbete eller omställningsstöd måste få ett motsvarande stöd på något annat sätt. Det gäller särskilt egenföretagare med enskild firma. Och de stöden som redan finns där måste göras tillgängliga över sommaren. Då ökar möjligheten för fler egenföretagare att övervintra krisen, fortsätter hon.

Läs mer: TCO vill se ändrade regler för arbetslösa egenföretagare

Ett exempel på mer stöd till egenföretagarna som Unionen vill se är att a-kassans regler ändras så att den som lägger sitt företag vilande förutom att ha rätt att upprätthålla kontakten med sina nuvarande kunder också får söka upp nya. Och att detta åtminstone gäller under hela 2020.
 

"Nu börjar det gå dåligt"


Foto: Privat

Egenföretagaren Johan Svälas jobbar som miljökonsult med fokus på lösningar vad gäller vatten och avlopp och har haft flera ben att stå på. Förutom att han exempelvis arbetat med markberedning, skogsdikning och vattenvård åt länsstyrelsen har han haft många privata uppdragsgivare, som bostadsrättsföreningar.

Mest jobb har han dock haft åt uppdragsgivare inom turistnäringen, med att ordna provisoriska lösningar för vatten och avlopp, som att tömma bajamajor.

– Men alla arrangemang i Dalarna som Classic Car, dansbandsveckan i Malung och konserterna på Dalhalla är ju inställda nu. Och all stuguthyrning och alla campingar står i princip stilla, säger Johan Svälas.

– Förut har jag haft så mycket att göra att jag till och med har funderat på att expandera och anställa. Men det har jag ju fått backa från nu.

Hittills har han ändå hållit sig flytande, genom att beta av sådant som han inte har hunnit ta itu med tidigare. Men nu börjar också de uppdragen ta slut.

– I förra veckan ringde bara två kunder. Så nu börjar det gå dåligt, säger han.

Ett problem i det här läget, när han länge aktivt har letat efter nya uppdrag, är att han inte har tagit sig tid att undersöka vilka stöd han eventuellt kan få som egeföretagare.

–  Jag har inte riktigt satt mig in i det. Men nu funderar jag ändå på att försöka korttidspermittera mig själv, även om det sannolikt kommer ta lång tid innan man får stödet. Och det börjar bli bråttom nu, när det inte kommer in några inkomster längre.

Stöd till egenföretagare

Unionen.se kan du läsa mer om vilka stöd du kan få som egenföretagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.