Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Egenföretagare riskerar konkurs: ”Det tog tvärstopp”

Nästan varannan egenföretagare tror att de snart kommer gå i konkurs på grund av coronakrisen, enligt en undersökning bland Unionens medlemmar. Johan Svälas har länge klarat sig bra – men nu har det tagit stopp.
Anita Täpp Publicerad
Privat, Johan Sandberg / TT
Förra veckan slutade kunderna ringa egenföretagaren Johan Svälas. Privat, Johan Sandberg / TT

Många av landets egenföretagare har drabbats hårt av coronakrisen. Enligt en undersökning som Unionen låtit göra bland de cirka 11 000 medlemmarna i Unionen Egenföretagare har nu sex av tio tappat minst 30 procent av sina tidigare intäkter.

Minst lika många har tvingats att ta ut en lägre lön eller ingen lön alls och 45 procent tror att de kan tvingas gå i konkurs inom sex månader.

Nästan sju av tio upplever också att de inte har fått någon konkret hjälp av regeringens insatser. För att man ska klara sig genom coronakrisen vill nära hälften, 45 procent, av alla tillfrågade se tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter medan nära fyra av tio vill se ett riktat stöd till egenföretagare med enskild firma.

Fyra av tio vill även att det ska vara möjligt att få ersättning från a-kassan samtidigt som man söker nya uppdrag.

– Om egenföretagarna ska överleva krisen behövs mer hjälp nu, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, i en kommentar till undersökningen.

– De egenföretagare som inte nås av korttidsarbete eller omställningsstöd måste få ett motsvarande stöd på något annat sätt. Det gäller särskilt egenföretagare med enskild firma. Och de stöden som redan finns där måste göras tillgängliga över sommaren. Då ökar möjligheten för fler egenföretagare att övervintra krisen, fortsätter hon.

Läs mer: TCO vill se ändrade regler för arbetslösa egenföretagare

Ett exempel på mer stöd till egenföretagarna som Unionen vill se är att a-kassans regler ändras så att den som lägger sitt företag vilande förutom att ha rätt att upprätthålla kontakten med sina nuvarande kunder också får söka upp nya. Och att detta åtminstone gäller under hela 2020.
 

"Nu börjar det gå dåligt"


Foto: Privat

Egenföretagaren Johan Svälas jobbar som miljökonsult med fokus på lösningar vad gäller vatten och avlopp och har haft flera ben att stå på. Förutom att han exempelvis arbetat med markberedning, skogsdikning och vattenvård åt länsstyrelsen har han haft många privata uppdragsgivare, som bostadsrättsföreningar.

Mest jobb har han dock haft åt uppdragsgivare inom turistnäringen, med att ordna provisoriska lösningar för vatten och avlopp, som att tömma bajamajor.

– Men alla arrangemang i Dalarna som Classic Car, dansbandsveckan i Malung och konserterna på Dalhalla är ju inställda nu. Och all stuguthyrning och alla campingar står i princip stilla, säger Johan Svälas.

– Förut har jag haft så mycket att göra att jag till och med har funderat på att expandera och anställa. Men det har jag ju fått backa från nu.

Hittills har han ändå hållit sig flytande, genom att beta av sådant som han inte har hunnit ta itu med tidigare. Men nu börjar också de uppdragen ta slut.

– I förra veckan ringde bara två kunder. Så nu börjar det gå dåligt, säger han.

Ett problem i det här läget, när han länge aktivt har letat efter nya uppdrag, är att han inte har tagit sig tid att undersöka vilka stöd han eventuellt kan få som egeföretagare.

–  Jag har inte riktigt satt mig in i det. Men nu funderar jag ändå på att försöka korttidspermittera mig själv, även om det sannolikt kommer ta lång tid innan man får stödet. Och det börjar bli bråttom nu, när det inte kommer in några inkomster längre.

Stöd till egenföretagare

Unionen.se kan du läsa mer om vilka stöd du kan få som egenföretagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.