Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det här visste du inte om världens lyckligaste land

En väl fungerande arbetsmarknad är en av de viktigaste faktorerna som världens lyckligaste länder har gemensamt. Åtta av tio länder i lyckotoppen har en arbetslöshet på under sju procent.
Linnea Andersson Publicerad
Arbetskamrater ser glada ut och höjer händerna i luften
Medborgarna i länder med en fungerande arbetsmarknad och låg arbetslöshet är lyckligare. Allra lyckligast är danskarna. Foto: Colourbox

Hur nöjda medborgarna är med sina liv är starkt kopplat till hur arbetsmarknaden ser ut i det land man bor. Det skriver Veckans Affärer och hänvisar till ny rankning från OECD-undersökningen The Better Life Index samt Internationella valutafondens arbetslöshetsstatistik.

I de minst lyckliga länderna låg arbetslösheten på 8,5 procent medan den var lägre än sju procent i åtta av tio av de mest lyckliga länderna. Många nordiska länder hamnar på topp tio men Sverige hamnar strax utanför på en tolfte plats.

Förutom jobb var närhet till vänner och familj en viktig faktor för hur lyckligt ett land är. I lyckotoppen hade 90 procent av medborgarna ett väl utvecklat socialt nätverk.

På tredje plats över lyckofaktorer kom god hälsa. Bäst i klassen var Nya Zeeland där nio av tio anser att deras hälsa är god. Snittet bland de 36 länderna som ingick i undersökningen låg på 68 procent.

*Faktarutan visar topp tio lyckligaste länder. Upplevd hälsa anger hur många procent som angett att de är vid "god hälsa". Högkvalitativa nätverk visar hur stor andel som uppger att de "har nära och kära att vända sig till när problem uppstår". Den sammanlagda livskvalitetspoängen har räknats ut tillsammans med 20 andra faktorer.

Världens 10 lyckligaste länder

1. Danmark
Livskvalitetspoäng: 7,5 
Upplevd hälsa: 72,0 procent 
Högkvalitativt nätverk: 95,0 procent 
Disponibel inkomst: 26 491 dollar
Förväntad Livslängd: 80,1 år 

2. Island
Livskvalitetspoäng: 7,5 
Upplevd hälsa: 77,0 procent 
Högkvalitativt nätverk: 96,0 procent
Disponibel inkomst: 23 965 dollar
Förväntad livslängd: 83,0 år 

3. Schweiz
Livskvalitetspoäng: 7,5 
Upplevd hälsa: 81,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 96,0 procent
Disponibel inkomst: 33 491 dollar
Förväntad livslängd: 82,8 år

4. Finland
Livskvalitetspoäng: 7,4
Upplevd hälsa: 65 procent
Högkvalitativt nätverk: 95,0 procent
Disponibel inkomst: 27 927 dollar
Förväntad livslängd: 80,7 år

5. Israel
Livskvalitetspoäng: 7,4 
Upplevd hälsa: 80,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 87,0 procent
Disponibel inkomst: 22 104 dollar
Förväntad livslängd: 81,8 år

6. Norge
Livskvalitetspoäng: 7,4 
Upplevd hälsa: 76,0 procent 
Högkvalitativt nätverk: 94,0 procent 
Disponibel inkomst: 33 492 dollar 
Förväntad livslängd: 81,5 år

7. Australien
Livskvalitetspoäng: 7,3 
Upplevd hälsa: 85,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 92,0 procent
Disponibel inkomst: 31 588 dollar
Förväntad livslängd: 82,1 år

8. Kanada
Livskvalitetspoäng: 7,3
Upplevd hälsa: 89,0 procent
Högkvalitativt nätverk: 92,0 procent 
Disponibel inkomst: 29 365 dollar
Förväntad livslängd: 81,5 år

9. Nederländerna
Livskvalitetspoäng: 7,3 
Upplevd hälsa: 76,0 procent 
Högkvalitativ nätverk: 90,0 procent
Disponibel inkomst: 27 888 dollar
Förväntad livslängd: 81,2

10. Nya Zeeland
Livskvalitetspoäng: 7,3
Upplevd hälsa: 90 procent 
Högkvalitativt nätverk: 94 procent
Disponibel inkomst: 23 815 dollar
Förväntad livslängd: 81,5

Veckans Affärer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.