Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Börjar jobba åtta år senare

I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid för unga människor att få jobb än det gjorde 1990. Fler år för att slutföra studierna och en tuffare arbetsmarknad tros vara orsakerna, rapporterar Ekot.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid innan unga vuxna får sitt första jobb, jämfört med 1990. Det visar siffror från SCB. Janerik Henriksson/TT

Sommaren i city 1990. Kanske var du 21 år och hade precis börjat jobba. Som ung i dag får du däremot vänta betydligt längre på att komma ut i arbetslivet.

På 24 år har den så kallade etableringsåldern (när tre fjärdedelar av befolkningen fått arbete) ökat från 21 år till 29 år, enligt siffror som Sveriges Radio tagit fram med hjälp av SCB.

En bidragande orsak är att det tar längre tid för studenter i dag att bli klara med sina studier. Dels för att vi pluggar allt högre upp i åldrarna och dels för att många gör avbrott i studierna, till exempel genom att ta ett sabbatsår.

Förutom längre studietid har det skett ett skifte på arbetsmarknaden sedan krisen på 90-talet som gör att det är svårare att få ett jobb i dag än 1990, enligt professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. Andelen sysselsatta i åldrarna 20 till 24 år sjönk dramatiskt efter 90-talskrisen och bland 18- och 19-åringar raderades sysselsättningsgraden ut fullständigt från att ha legat på runt 30 procent. Parallellt med det steg dessutom den generella arbetslösheten.

Att sysselsättningsgraden bland unga vuxna inte har återhämtat sig sedan dess beror bland annat på att kraven från arbetsgivarna ökat, vilket får till följd att unga människor väljer att utbilda sig längre. Dels för att en betydligt högre andel går vidare till eftergymnasiala studier men också för att fler går klart gymnasiet. Förr var det lättare att få jobb direkt efter grundskolan men i dag är det till och med svårt att få ”enklare jobb” utan gymnasieutbildning.

- Näringsstrukturen har förändrats. De gamla, stora industriföretagen är inte lika dominerande sysselsättningsmässigt. Tidigare kunde man som ung utan särskilt lång utbildning få en anställning i ett större industriföretag på orten och bli uppskolad inom företaget, säger Jonas Olofsson.

Han menar att avkastningskraven har blivit högre och att företagen vill ha personal som är produktiv från dag ett, vilket kräver mer utbildning.

- En betydande grupp unga och unga vuxna motsvarar inte de här utbildningskraven i dag och hamnar i en marginaliserad position. Speciellt de som inte klarar gymnasiet, säger Jonas Olofsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.