Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Börjar jobba åtta år senare

I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid för unga människor att få jobb än det gjorde 1990. Fler år för att slutföra studierna och en tuffare arbetsmarknad tros vara orsakerna, rapporterar Ekot.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid innan unga vuxna får sitt första jobb, jämfört med 1990. Det visar siffror från SCB. Janerik Henriksson/TT

Sommaren i city 1990. Kanske var du 21 år och hade precis börjat jobba. Som ung i dag får du däremot vänta betydligt längre på att komma ut i arbetslivet.

På 24 år har den så kallade etableringsåldern (när tre fjärdedelar av befolkningen fått arbete) ökat från 21 år till 29 år, enligt siffror som Sveriges Radio tagit fram med hjälp av SCB.

En bidragande orsak är att det tar längre tid för studenter i dag att bli klara med sina studier. Dels för att vi pluggar allt högre upp i åldrarna och dels för att många gör avbrott i studierna, till exempel genom att ta ett sabbatsår.

Förutom längre studietid har det skett ett skifte på arbetsmarknaden sedan krisen på 90-talet som gör att det är svårare att få ett jobb i dag än 1990, enligt professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. Andelen sysselsatta i åldrarna 20 till 24 år sjönk dramatiskt efter 90-talskrisen och bland 18- och 19-åringar raderades sysselsättningsgraden ut fullständigt från att ha legat på runt 30 procent. Parallellt med det steg dessutom den generella arbetslösheten.

Att sysselsättningsgraden bland unga vuxna inte har återhämtat sig sedan dess beror bland annat på att kraven från arbetsgivarna ökat, vilket får till följd att unga människor väljer att utbilda sig längre. Dels för att en betydligt högre andel går vidare till eftergymnasiala studier men också för att fler går klart gymnasiet. Förr var det lättare att få jobb direkt efter grundskolan men i dag är det till och med svårt att få ”enklare jobb” utan gymnasieutbildning.

- Näringsstrukturen har förändrats. De gamla, stora industriföretagen är inte lika dominerande sysselsättningsmässigt. Tidigare kunde man som ung utan särskilt lång utbildning få en anställning i ett större industriföretag på orten och bli uppskolad inom företaget, säger Jonas Olofsson.

Han menar att avkastningskraven har blivit högre och att företagen vill ha personal som är produktiv från dag ett, vilket kräver mer utbildning.

- En betydande grupp unga och unga vuxna motsvarar inte de här utbildningskraven i dag och hamnar i en marginaliserad position. Speciellt de som inte klarar gymnasiet, säger Jonas Olofsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.