Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Börjar jobba åtta år senare

I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid för unga människor att få jobb än det gjorde 1990. Fler år för att slutföra studierna och en tuffare arbetsmarknad tros vara orsakerna, rapporterar Ekot.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
I dag tar det i genomsnitt åtta år längre tid innan unga vuxna får sitt första jobb, jämfört med 1990. Det visar siffror från SCB. Janerik Henriksson/TT

Sommaren i city 1990. Kanske var du 21 år och hade precis börjat jobba. Som ung i dag får du däremot vänta betydligt längre på att komma ut i arbetslivet.

På 24 år har den så kallade etableringsåldern (när tre fjärdedelar av befolkningen fått arbete) ökat från 21 år till 29 år, enligt siffror som Sveriges Radio tagit fram med hjälp av SCB.

En bidragande orsak är att det tar längre tid för studenter i dag att bli klara med sina studier. Dels för att vi pluggar allt högre upp i åldrarna och dels för att många gör avbrott i studierna, till exempel genom att ta ett sabbatsår.

Förutom längre studietid har det skett ett skifte på arbetsmarknaden sedan krisen på 90-talet som gör att det är svårare att få ett jobb i dag än 1990, enligt professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. Andelen sysselsatta i åldrarna 20 till 24 år sjönk dramatiskt efter 90-talskrisen och bland 18- och 19-åringar raderades sysselsättningsgraden ut fullständigt från att ha legat på runt 30 procent. Parallellt med det steg dessutom den generella arbetslösheten.

Att sysselsättningsgraden bland unga vuxna inte har återhämtat sig sedan dess beror bland annat på att kraven från arbetsgivarna ökat, vilket får till följd att unga människor väljer att utbilda sig längre. Dels för att en betydligt högre andel går vidare till eftergymnasiala studier men också för att fler går klart gymnasiet. Förr var det lättare att få jobb direkt efter grundskolan men i dag är det till och med svårt att få ”enklare jobb” utan gymnasieutbildning.

- Näringsstrukturen har förändrats. De gamla, stora industriföretagen är inte lika dominerande sysselsättningsmässigt. Tidigare kunde man som ung utan särskilt lång utbildning få en anställning i ett större industriföretag på orten och bli uppskolad inom företaget, säger Jonas Olofsson.

Han menar att avkastningskraven har blivit högre och att företagen vill ha personal som är produktiv från dag ett, vilket kräver mer utbildning.

- En betydande grupp unga och unga vuxna motsvarar inte de här utbildningskraven i dag och hamnar i en marginaliserad position. Speciellt de som inte klarar gymnasiet, säger Jonas Olofsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.