Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bättre hälsa och tuffare regler får äldre att jobba längre

Allt fler äldre stannar kvar i arbetslivet. Orsakerna kan bland annat vara förbättrad folkhälsa, ökad utbildningsnivå och striktare krav i sjukförsäkringen, visar en ny forskningsrapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

År 2000 var det bara något fler än hälften av männen i åldern 60 till 64 år som var kvar i arbetslivet. 2015 gällde samma sak tre av fyra män i åldersgruppen. Det här är det tydligaste exemplet på utvecklingen, men tendensen är likartad även för kvinnor och andra åldersgrupper bland de äldre.

Nu har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering tittat på möjliga orsaker till utvecklingen.

Det visar sig att det ökade arbetskraftsdeltagandet bland de äldre sammanfaller med en förbättrad folkhälsa, och tydligast var förändringen bland männen i åldersgruppen 60 till 64 år.

Läs mer: Här är de flesta över 65

Att de med längre utbildning har ett högre deltagande i arbetskraften är välbekant. De har oftare starkare ekonomiska incitament och bättre arbetsförhållande än lågutbildade. Även här syns en tydlig utveckling mot att en allt större andel har gått treårigt gymnasium eller högskola.

Ytterligare en faktor som kan ha haft betydelse är de striktare regler som undan för undan införts för sjukersättningen, det som tidigare kallades förtidspension. Forskarna konstaterar att den markanta nedgången i nya sjukersättningar tyder på att reformerna minskade inträdet till sjukersättningen.

Läs mer: Svårare att få sjukpenning och sjukersättning

Andra faktorer som kan ha spelat in för att få äldre att jobba längre är jobbskatteavdraget för äldre som, enligt forskarna, ”förefaller ha haft ett visst inflytande”, och den stora pensionsreformen mot slutet av 1990-talet.

Däremot hittar forskarna inget stöd för att förändringarna är kopplade till förbättringar i arbetsmiljön. Dessa förändringar skedde tidigare, under en tid när arbetskraftsdeltagandet bland de äldre sjönk. Forskarna har även svårt att se en direkt effekt av att rätten till att arbeta till 67 år infördes.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.