Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Antalet varsel minskar

Antalet varsel om uppsägning minskade under årets första halva, jämfört med samma period förra året. Samtidigt finns det gott om lediga jobb och arbetslösheten fortsätter nedåt, enligt ny statistik från Arbetsförmedlingen.
Linnea Andersson Publicerad
Jessica Gow / TT
Under 2016 har jobben blivit fler och varslen färre. Jessica Gow / TT

Sedan förra året har andelen inskrivna arbetslösa minskat från 7,5 till 7,2 procent. Det visar siffror från Arbetsförmedlingen som presenterades under onsdagen.

Det är inte bara jobben som blir fler, antalet varsel om uppsägning är dessutom lågt. Under årets första sex månader varslades totalt 19 500 personer om uppsägning. Att jämföra med 25 700 under samma period i fjol.

Läs mer: Här finns jobben 

Allra tydligast är minskningen i arbetslöshet bland unga med gymnasiekompetens. Unga utan fullständig gymnasieutbildning har dock svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

En annan skillnad syns mellan inrikesfödda, där fler kommer ut i jobb, och utrikesfödda, där arbetslösheten tvärtom ökar något. En förklaring till ökningen är att fler nyanlända vill ha jobb i Sverige.

Läs mer: Lättare att få jobb - men inte för alla 

 

Arbetslös

Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna hos myndigheten.

De två kategorier som tillsammans utgör inskrivna arbetslösa är: 

öppet arbetslösa (de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett jobb), samt sökande i program med aktivitetsstöd.

Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.