Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äldre som byter jobb riskerar sämre pension

Äldre arbetstagare som byter jobb kan drabbas av en pensionssmäll. De kan förlora mycket pengar som pensionärer om den nye arbetsgivaren valt en avtalspension som missgynnar äldre.
HTF:s expert Jonas Olsson varnar för konsekvenserna av det nya systemet för avtalspension.
Carl von Schéele Publicerad

Förra året slöts en överenskommelse som förändrade villkor i avtalspensionen för privatanställda tjänstemän, ITP:n. Från och med i sommar gäller det nya systemet i allt väsentligt.
Hittills har avtalspensionen varit förmånsbestämd och kompletterats med en mindre del, en premie på två procent som arbetstagaren själv har kunnat placera i olika fonder (ITPK). För normalinkomsttagare har detta garanterat en avtalspension på ca tio procent av slutlönen ovanpå den statliga pensionen. 

Men nu har parterna kommit överens om en ny avtalspension som införs parallellt med det gamla systemet och gäller alla som i år fyller 28 år eller är yngre. Det är en premiebaserad avtalspension som även kan väljas av företag som inte haft kollektivavtal förut men nu undertecknar ett. Då kommer den nya avtalspensionen omfatta alla anställda, oavsett ålder.
I den nya ITP:n betalar arbetsgivaren en bestämd premie, 4,5 procent. Pensionens storlek beror på i hur många år premien har avsatts och vilken avkastning pensionsfonderna ger. För en ung person som hela sitt yrkesverksamma liv är med i det nya systemet ska det ge lika mycket i pension som det gamla.

Äldre arbetstagare som byter arbetsgivare och går över till den premiebestämda ITP-pensionen kan däremot få problem.

- För den som är över 50 år är det garanterat en stor risk att bli förlorare. Om man är under 35 år är det inte alls lika farligt, säger Jonas Olsson, som handlägger pensionsfrågor på HTF.
Han uttrycker sig vagt, eftersom det är mycket svårt att säga något generellt om hur mycket olika individer kan förlora eller exakt i vilken ålder risken blir uppenbar.
- Var och en måste göra en bedömning och även fundera över vad som kan hända med ens karriär, säger Jonas Olsson.
Han ser också en svårighet för individen som ställs inför valet att byta jobb till en arbetsplats med det nya systemet. Det är svårt för individen att ha relevant information för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

- Individen måste ställa sig frågan om man är beredd att byta en högre lön mot en eventuellt sämre pension, säger Jonas Olsson.
Han konstaterar också att arbetslösa inte har något val. De måste ta arbeten som erbjuds och har inte rätt att tacka nej till ett arbete för att avtalspensionen är oförmånlig.

Den nya avtalspensionen för privattjänstemän har en lång övergångstid. Företag som redan har förmånsbaserad pension kan inte byta till den premiebestämda pensionen. Företag som sluter kollektivavtal för första gången har däremot valmöjligheten, men om de vill använda sig av den premiebestämda nya ITP:n måste facket godkänna lösningen.
- Ja, det är för att täppa till kryphål. En koncern skulle annars kunna starta ett nytt dotterbolag, välja den nya ITP:n och flytta över äldre personal för att få ner premien för dem. Har företaget redan innan de skriver på kollektivavtalet dessutom haft en pensionsplan måste vi se till att de anställda inte förlorar om de byter pensionssystem, säger Jonas Olsson.

I den nya ITP är premien densamma för alla, 4,5 procent, medan premien stiger med tjänstemannens ålder i det gamla systemet. Men Jonas Olsson konstaterar att det inte är självklart för alla nystartade företag att välja den nya ITP. Han kan tänka sig att en del väljer det äldre förmånsbaserade systemet.
- Ja, det kan annars bli svårt att attrahera äldre i ett läge med hög efterfrågan på arbetskraft. Dessutom kan den nya ITP bli dyrare för företagen, beroende på hur åldersstrukturen ser ut, säger han.

(Lön & Jobb nr 6-2007)

  

Fakta

Så fungerar avtalspensionen
Det nya pensionsavtalet har två delar:

Del 1 ny ITP

  • gäller för tjänstemän födda 1979 och senare, är 27 år eller yngre i dag.
  • i företag utan kollektivavtal som tecknar sådant kan även äldre tjänstemän anslutas.
  • premien är 4,5 procent på löner upp till ca 27 800 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).
  • för den del av lönen som överstiger 27 800 kr/mån är premien 30 procent.
    premien betalas in varje månad från 25 års ålder.
  • den sammanlagda premien under yrkeslivet och hur pengarna förräntas avgör pensionen.
  • varje tjänsteman får välja hur pengarna ska placeras bland ett antal förvaltare som parterna godkänt.

Del 2, nuvarande ITP: 

  • gäller alla tjänstemän som i år är 28 år eller äldre. 
  •  arbetsgivaren garanterar en viss nivå på pensionen och betalar den premie som krävs.
  • pensionen ger ca 10 procent av slutlönen för löner upp till 27 800 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).
  • på den delen av lönen som överstiger ca 27 800 kr/månaden ger avtalspensionen 65 procent, och för riktigt höga inkomster 32,5 procent av slutlönen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.