Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Inlåsta i åtgärder

Subventionerade jobb ger långtids­arbetslösa en chans. Men få kan se fram emot ett ”riktigt” jobb sedan, utan statligt stöd. Istället riskerar insatsen få en inlåsningseffekt.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Colourbox

Riktade, tillfälliga stöd i form av subventionerade anställningar har visat sig vara väldigt effektiva för att förbättra möjligheten till arbete. Dock tycks de även ha en inlåsningseffekt – få går vidare till vanliga anställningar efter åtgärderna, visar en rapport från IFAU. Fem år efter att personerna i studien hade fått en subventionerad anställning hade 27 procent fler än de som var utan åtgärderna jobb. Andelen personer som gått vidare till vanliga anställningar var dock få.

Subventionerade anställningar

  • Lönebidrag är en ekonomisk kompensation som arbetsgivaren får när han eller hon anställer en person med en funktionsnedsättning som medför att arbetsförmågan är nedsatt. Stödet kan beviljas i fyra år.
  • Utvecklingsanställning sker i kombination med insatser som utvecklar arbetsförmågan för att du ska bli bättre på ditt jobb eller så småningom leda vidare till utbildning.
  • Trygghetsanställning är ett alternativ till skyddat arbete hos Samhall, för personer med omfattande funktionsnedsättningar och stora begränsningar i arbetsförmågan.
  • OSA är en anställning hos offentliga arbetsgivare i rehabiliteringssyfte, där man gör en överenskommelse mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och de fackliga organisationerna kring hur arbetsförmågan ska kunna bli bättre.
  • För alla fyra stödformerna gäller att ditt fackförbund ska ges möjlighet att yttra sig om lön och anställningsvillkor på företaget du tagit anställning hos. 


 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.