Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Var tredje arbetslös tvingas låna pengar

Tre av tio måste låna pengar för att klara av en arbetslöshet. En konsekvens av ett för lågt a-kassetak som inte har höjts sedan 2002, menar Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO).
Linnea Andersson Publicerad

Den som blir arbetslös i dag kan räkna med att som högst få en ersättning på 14 960 kronor per månad före skatt. En inkomstförsäkring kan göra att du får ut 80 procent av din tidigare lön, men i nuläget är det bara 20 procent som har rätt till inkomstförsäkring vid arbetslöshet. 

Enligt SO:s senaste undersökning upplever a-kassornas medlemmar att arbetslöshetsersättningen erbjuder en allt sämre ekonomisk trygghet och tre av tio arbetslösa har tvingats låna pengar för att klara sina utgifter. Taket i a-kassan har inte höjts på 12 år och ligger i dag på en rekordlåg nivå sedan SO började sina mätningar 1998.

- Under den tiden har både lönerna och prisnivåerna höjts så värdet i arbetslöshetsförsäkringen har utholkats, sa Melker Ödebrink, kanslichef på SO, vid ett seminarium i Almedalen under förmiddagen.

Fakta

Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) består av Sveriges 28 arbetslöshetskassor. I undersökningen ingick svar från 27 av 28 kassor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Kvinna mörkade arbetstid – krävs på halv miljon av Unionens a-kassa

Ett återkrav från Unionens a-kassa på 520 000 kronor riktas mot en kvinna som inte redovisat hur mycket hon arbetat och därför fått för hög ersättning. Nu ger förvaltningsrätten a-kassan rätt.
Lena Michanek Publicerad 12 augusti 2026, kl 06:00
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.