Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den 26 maj kunde Kollega berätta att Unionens a-kassa måste höja medlemsavgiften och anställa mer personal för att klara det ökade trycket under coronakrisen. Nu står det klart att den nya avgiften blir 170 kronor i månaden från och med 1 juli, en höjning med 58 kronor. Orsaken till chockhöjningen är att regeringens beslut om en höjd arbetslöshetsersättning har drivit upp kostnaderna.
Läs mer: A-kassan höjer avgiften
– Det känns givetvis olyckligt att behöva höja, särskilt i det här läget. Vi gör det inte för att tjäna pengar utan för att finansiera de utgifter vi fått. Det beror i grunden på att våra medlemmar nu har fått en bättre försäkring med högre ersättning – det är det som slår så hårt mot vår finansieringsavgift, förklarar Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.
Regelverket är detsamma för alla a-kassor. Vad är orsaken till att ni höjer mer än andra kassor?
– Dels beror det på att vi har större medlemsantal och en högre arbetslöshet än vad vissa jämförbara kassor har. För att kunna hantera de här stora volymerna har vi behövt rekrytera mycket ny personal. Flera a-kassor har väntat på att regeringen skulle ta ett definitivt beslut om dagpenningen, vilket man gjorde i torsdags. En del hoppas att kunna klara det med sitt eget kapital men jag tror att fler kommer att behöva höja sina avgifter framöver.
Regeringens beslut, som Harald Petersson hänvisar till, innebär att taket i a-kassan höjs tillfälligt, från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna. Från den 29 juni höjs även ersättningen från dag 101 från 760 till 1 000 kronor om dagen. Regelverket gäller till och med den 3 jan 2021, om det inte förlängs kommer Unionens a-kassa att sänka avgiften under nästa år.
Höjningen till 170 kronor innebär att Unionens a-kassa går från att vara en av de billigaste till den dyraste. Det kan få negativa konsekvenser.
– Det är en risk att folk väljer bort att gå med i a-kassan. Men det är därför så viktigt att informera om vad man får för medlemsavgiften och varför vi måste höja. Blir man arbetslös har man tjänat in årsavgiften till a-kassan på 1,7 dagar, säger Harald Petersson.
Han utesluter inte att många medlemmar kommer att välja andra – billigare – kassor framöver.
– Det finns alltid en risk, men det bygger på att de har möjlighet att komma in i deras verksamhetsområde. Sedan kan ju även den kassan behöva höja sin avgift.
Läs mer: A-kassor slåss om medlemmar
Före coronakrisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nu har styrkan utökats med ytterligare 40 personer.
Foto (Harald Petersson): Michael Steinberg
I början av augusti höjdes den högsta ersättningen i a-kassan med 36 kronor per dag. Från 1200 kronor till 1236 kronor, vilket motsvarar upp till 800 kronor mer i månaden före skatt, enligt regeringen.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar. Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring.
För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.
Allt fler i arbetsför ålder har gått med i en a-kassa för att se om sina hus - bokstavligt talat. Medlemsantalet i Sveriges a-kassor nådde första halvåret 2025 en ny rekordnivå.
Störst är Akademikernas a-kassa, tätt följd av Unionens a-kassa med sina 758 000 medlemmar. Totalt har de 24 svenska a-kassorna för olika yrkesområden nu drygt 3 980 000 medlemmar.
– Förklaringen är i stor utsträckning en fortsatt osäker arbetsmarknad. Varslen och uppsägningarna fortsätter och en del bolag hamnar på obestånd. Vissa branscher eller sektorer är mer utsatta än andra. När fler människor upplever en mer otrygg arbetsmarknad, är det också fler som väljer att försäkra sin lön genom medlemskap i en a-kassa, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor i ett uttalande.
Den höjda ersättningen i augusti är en del i en större förändring av a-kassan. Den 1 oktober införs en rad nya regler som Kollega skrivit om tidigare. En nyhet är att din inkomst senaste året enligt Skatteverket ska börja ligga till grund för nivån på a-kasseersättning.
Tidöpartierna har också beslutat att minska ersättningen från a-kassan efter hundra dagars stöd. Nedtrappningen ska ske stegvis. En annan nyhet är att pengarna ska börja betalas ut en gång i månaden i stället för en gång i veckan. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare.
Källa: IAF
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
Från den 1 oktober gäller nya regler för a-kassan. Den nya lagen ger fler rätt till a-kassa, gör handläggningen enklare och sätter press på arbetslösa genom hårdare nedtrappning av ersättningen.
De nya reglerna gäller för den som blir arbetslös efter den 1 oktober.
Här är de viktigaste förändringarna:
För att få a-kassa måste du uppfylla ett inkomstvillkor. Du ska ha tjänat minst 120 000 kronor före skatt under de 12 månaderna innan du blev arbetslös. Du måste också ha tjänat minst 11 000 kronor per månad under fyra av de månaderna.
Du måste dessutom ha fyllt 20 år för att få a-kassa.
Som längst kan du få a-kassa i 300 dagar. Hur många dagar du får beror på hur många månader du har haft inkomst det senaste året.
Har du haft en inkomst under minst 11 månader får du 300 dagar.
Har du haft en inkomst under 8-10 månader får du 200 dagar.
Har du haft en inkomst under 4-7 månader får du 100 dagar.
Du måste vara medlem i en a-kassa för att få ersättning. Du får 50, 60 eller 80 procent av din tidigare inkomst i a-kassa (upp till taket på 34 000 kronor) beroende på hur länge du har varit medlem.
Har du varit medlem i minst 12 månader får du 80 procent.
Har du varit medlem i minst sex månader får du 60 procent.
Har du varit medlem i 0-5 månader får du 50 procent. Du kan bli medlem när du har blivit arbetslös.
Efter 100 dagar sänks ersättningen med 10 procentenheter. Då kan du maximalt få 70 procent av din tidigare inkomst (upp till taket på 34 000 kronor). Efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen med 5 procentenheter till 65 procent av din tidigare inkomst.
