Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Susanne hade studerat på deltid - nekades a-kassa

Utebliven a-kassa. Det kan bli följden om man väljer att studera på deltid samtidigt som man arbetar. Det upptäckte HTF:aren Susanne Baarsöe när hon blev arbetslös. Nu strider hon för rätt till ersättning.
Ola Rennstam Publicerad

Strax före jul 2006 tvingades Susanne Baarsöe sluta sitt arbete som telemarketingsäljare på grund av arbetsbrist. Till hennes stora förvåning nekades hon ersättning från HTF:s a-kassa, som hon varit medlem i under många år.

Vid sidan om sitt arbete utbildar sig Susanne Baarsöe till alkohol- och drogterapeut och enligt a-kassans bedömning är studierna så omfattande att de inkräktar på Susannes arbetssökande.
- Enligt a-kassans beslut anses jag inte i första hand som arbetssökande och man hävdar att jag skulle kunna finansiera mina studier med a-kassa. Det är befängt att påstå något sådant, säger Susanne Baarsöe.

Huvudregeln är att den som studerar inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte har rätt till ersättning från a-kassan. Om studierna däremot sker på deltid och inte hindrar den arbetslöse att söka och ta heltidsarbete kan ersättning utbetalas.

För att få a-kasseersättning måste man alltså vara arbetssökande i första hand men exakt vad som anses vara "i första hand" och hur omfattande studierna har varit kan, som i Susannes fall, bli en tolkningsfråga.
Susanne Baarsöe påpekar att hon under utbildningens första ett och ett halvt år har arbetat i stort sett heltid och har kunnat försörja sig själv och sin son.
- Jag tycker att mina årsinkomster talar för sig själv. Man har inte dem om man i första hand är studerande. Jag blir straffad för att jag tar ansvar och betalar mina studier själv, säger hon.

Enligt utbildningsföretaget Ceans vd bedrivs Susanne Baarsöes utbildning på halvfart och ger inte möjlighet till studielån från CSN. I stället kombinerar de allra flesta eleverna studierna med arbete, vilket är fullt möjligt eftersom närvaroplikten i skolan är två till tre dagar per månad. Susanne har ägnat kvällar och helger åt studier.
- Jag tycker att det borde vara min sak vad jag läser på min fritid och studierna har på inget sätt påverkat min försörjningsförmåga. Jag har varit med i a-kassan i tio år och då tycker jag inte att man kan utesluta mig på så här osakliga grunder, säger hon.

Susanne Baarsöe tycker att a-kassans bedömning är godtycklig och tyder på förmyndarmentalitet av den sämsta sorten.
- Den här handläggningen måste ha kostat mycket mer än vad ersättningen handlar om och man kan fråga sig vad a-kassan lägger sina resurser på. Det verkar ha gått prestige i det här från deras sida och nu kan de inte ge med sig, säger Susannes Baarsöe.
- Det kan väl inte vara kassans avsikt att jag förutom att ha blivit uppsagd dessutom ska avbryta en utbildning som jag redan gått halva delen av?

I dag har Susanne Baarsöe ett nytt arbete som telefonförsäljare. Hennes sammanlagda arbetslöshet rör sig om några veckor. Susanne har överklagat a-kassans beslut till länsrätten.

HTF:s a-kassa kommenterar av sekretesskäl aldrig enskilda fall, men försäkringschef Jeanette Mandl tillbakavisar att det skulle ha gått prestige i just Susanne Baarsöes ärende.
- Det vill jag verkligen försäkra att så är det inte. Naturligtvis har vi bedömt det här ärendet på precis samma sätt alla andra, säger hon.
- Det är viktigt att klarlägga att huvudregeln är att a-kassa och studier normalt inte går så bra ihop. Det är enbart i rena undantagsfall, efter ett ansökningsförfarande, som det är möjligt att kombinera dem.

A-kassan grundar sitt beslut på den praxis som utkristalliserat sig. Den säger att studierna ska vara på deltid samt vara tillfälliga.
- Studierna får inte vara något hinder för att söka eller ta heltidsarbete. Och studier i allt för hög omfattning blir lätt ett sådant hinder, säger Jeanette Mandl.
- I ansökan till a-kassan måste medlemmen försäkra att man är beredd att avbryta studierna om man får ett heltidsjobb. Ju längre studierna varar desto större risk är det att man i första hand är studerande, vilket kan inkräkta på arbetssökandet och minska benägenheten att avbryta studierna.

Det är den samlade bilden av utbildningen som ligger till grund för a-kassans beslut. Alltså inte bara hur många timmar eleverna måste vistas i skolan utan även omfattningen av självstudier, antalet tentor och utbildningens upplägg.

Jeanette Mandl håller med IAF om att rättsläget kring undantagskriterierna är otydligt, vilket komplicerar kassans bedömningar.
- Det är olyckligt att rättspraxis inte är tydlig och enhetlig. Det råder en flytande gräns men vi måste följa en linje tills vi få mer tydlighet i de här frågorna. Hon har gjort alldeles rätt i att överklaga vårt beslut. De här fallen behöver drivas upp till domstolarna, vi behöver prejudikat.

(Lön & Jobb nr 9-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Så blir nya a-kassan

Till hösten gäller nya regler för a-kassan. De ska göra det lättare att söka a-kassa och samtidigt öka pressen på arbetslösa. Här är allt du behöver veta om nya arbetslöshetsförsäkringen.
David Österberg Publicerad 12 maj 2025, kl 06:02
Arbetsförmedlingen, exteriör
För att få a-kassa måste man vara inskriven på Arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande. Ju mer du har jobbat desto mer pengar får du om du blir arbetslös, enligt de nya reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Johan Nilsson/TT

Från den 1 oktober gäller nya regler för a-kassan. Den nya lagen ger fler rätt till a-kassa, gör handläggningen enklare och sätter press på arbetslösa genom hårdare nedtrappning av ersättningen.

De nya reglerna gäller för den som blir arbetslös efter den 1 oktober.

Här är de viktigaste förändringarna: 

 

Inkomstvillkor i stället för arbetsvillkor

För att få a-kassa måste du uppfylla ett inkomstvillkor. Du ska ha tjänat minst 120 000 kronor före skatt under de 12 månaderna innan du blev arbetslös. Du måste också ha tjänat minst 11 000 kronor per månad under fyra av de månaderna. 

Du måste dessutom ha fyllt 20 år för att få a-kassa.

Mer arbete ger fler dagar

Som längst kan du få a-kassa i 300 dagar. Hur många dagar du får beror på hur många månader du har haft inkomst det senaste året.

Har du haft en inkomst under minst 11 månader får du 300 dagar.

Har du haft en inkomst under 8-10 månader får du 200 dagar.

Har du haft en inkomst under 4-7 månader får du 100 dagar.

Längre medlemskap ger högre ersättning

Du måste vara medlem i en a-kassa för att få ersättning. Du får 50, 60 eller 80 procent av din tidigare inkomst i a-kassa (upp till taket på 34 000 kronor) beroende på hur länge du har varit medlem.

Har du varit medlem i minst 12 månader får du 80 procent.

Har du varit medlem i minst sex månader får du 60 procent.

Har du varit medlem i 0-5 månader får du 50 procent. Du kan bli medlem när du har blivit arbetslös.

Ersättningen minskar efter 100 dagar

Efter 100 dagar sänks ersättningen med 10 procentenheter. Då kan du maximalt få 70 procent av din tidigare inkomst (upp till taket på 34 000 kronor). Efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen med 5 procentenheter till 65 procent av din tidigare inkomst.