Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Jobbade fyra timmar för mycket – blir av med ett års a-kassa

Den arbetslöse mannen hade rätt att driva firma samtidigt som han fick ersättning från Unionens a-kassa. Men vid en kontroll uppgav han att han arbetat fyra timmar för mycket i månaden. Efter en dom kan han tvingas betala tillbaka nästan 200 000 kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Mannen hade tillåtelse att arbeta 50 timmar i månaden samtidigt som han fick a-kassa. Fredrik Sandberg / TT

Före arbetslösheten hade mannen en firma vid sidan av sin anställning. När han blev av med jobbet fortsatte han hålla firman i gång som en bisyssla samtidigt som han fick arbetslöshetsersättning. Det godkände a-kassan under förutsättning att han inte arbetade mer än 50 timmar per månad. Siffran baserade sig på uppgifter om hur mycket han hade arbetat i det egna företaget före arbetslösheten.

Men när det gjordes en årskontroll uppgav medlemmen att han hade arbetat 54 timmar per månad. Att det bara handlade om fyra timmar extra per månad spelade ingen roll, hans företag kunde inte längre betraktas som en bisyssla, ansåg a-kassan.

När målet var uppe i kammarrätten hävdade mannen själv att antalet arbetade timmar borde räknas fram som ett genomsnitt över en tolvmånadersperiod. Med det sättet att räkna skulle han inte ha arbetat fler timmar i firman än innan han blev arbetslös, hävdade mannen.

Den invändningen tar dock inte kammarrätten ställning till. I domslutet konstateras att mannen själv uppgett att han hade arbetat 54 timmar per månad under en tolvmånadersperiod. Och, påpekar domstolen, när a-kassan godkände det egna företaget som bisyssla angavs också att detta inte skulle gälla om de 50 timmarna överskreds.

Vid en tidigare prövning av fallet, i förvaltningsrätten, hade mannen i stället fått rätt. Den gången hävdade han att det handlade om ett skrivfel när han angett att han hade arbetat 54 timmar i månaden. Men till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten att det var upp till mannen att bevisa sitt påstående med hjälp av arbetsjournaler eller liknande, något han inte gjort.

Totalt ska nu a-kassan få tillbaka 191 490 kronor, enligt domen.

Domen kan överklagas i Högsta förvaltningsdomstolen. För detta krävs dock särskilda skäl, exempelvis att en prövning anses viktig för rättstillämpningen.
 

Att tänka på om du skaffar en bisyssla

Att ha ett extraknäck vid sidan om det ordinarie arbetet är vanligt. Av Sveriges 400 000 yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid. Andra jobbar på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.

Om du har ett jobb
Det är inte självklart att du har rätt att extraknäcka. Enligt många avtal får man inte bedriva verksamhet som konkurrerar med huvudarbetsgivarens.

Bisysslan kan också vara otillåten om den inkräktar på dina ordinarie arbetsuppgifter, exempelvis gör dig uttröttad.

Enligt vissa kollektivavtal är man tvungen att informera arbetsgivaren om bisysslor. Även om det inte gäller just ditt avtal kan det vara en god regel att försäkra sig om att bisysslan är okej för din arbetsgivare.

Hur påverkas skatten?
Får du lön från två ställen kan det påverka den procentuella skattesatsen. Hamnar din sammanlagda inkomst på över 509 300 kronor per år ska du också betala statlig skatt. Det innebär 20 procent på det överstigande beloppet. Men drar båda dina arbetsgivare skatt enligt tabellen finns risk för att du betalar för lite och får kvarskatt. För att slippa det kan du be din arbetsgivare dra mer i skatt.

Och sjukpenningen?
Sjukpenningen påverkas positivt eftersom den sammanlagda inkomsten blir högre. Det innebär att du kan få mer pengar när du blir sjuk eller är föräldraledig.

Den sjukpenninggrundande inkomsten kan dock aldrig bli högre än 378 400 kronor per år.

För föräldrapenningen får du dock räkna inkomster upp till 473 000 kronor per år.

Om du är arbetslös
Om du blir av med jobbet kan du under vissa omständigheter fortsätta med din bisyssla och ändå få a-kassa.

Du ska dels ha haft bisysslan under minst tolv månader, dels inte tjäna mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.

Har du företag vid sidan om och förlorar ditt heltidsarbete kan du få a-kassa om du arbetat i företaget minst tolv månader och kunnat visa att företaget inte hindrar dig från att ta en heltidsanställning. Du får inte heller börja arbeta mer i företaget än tidigare. Tjänar du mer än 3 060 kronor i veckan från företaget dras det överstigande beloppet från a-kasseersättningen.

Har du företag vid sidan om och förlorar ditt deltidsarbete gäller bland annat att du ska ha arbetat i företaget max tio timmar per vecka.

På grund av coronapandemin är de ovannämnda beloppen tillfälligt höjda under 2020, till 3 060 respektive 3 600 kronor.

Läs mer: Extraknäck - tänk på det här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kollega granskar Unionens a-kassa. Kollage med de artiklar i ämnet som Kollega hittills publicerat.
Förra veckan publicerade Kollega en granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. Många arbetslösa tvingades vänta i månader på ersättning, vilket ledde till ekonomiska svårigheter och ångest. Kollegas läsare har reagerat kraftigt på uppgifterna i artiklarna. Här är några av reaktionerna. Kollage: Susanna Sethfors Holmquist.

Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:

 

A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”

 

” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”

 

” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”

 

”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”

 

”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”

 

”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”

 

”Skrämmande läsning.”

 

”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”

 

”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”

 

”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”

 

”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”

 

”Tragiskt!”

 

”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”

 

”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”

 

”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”

 

”Fan vad ruttet.”

 

”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"

 

 

A-kassa

Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer

Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2024, kl 10:32
Fasaden på Unionens a-kassa, telefon med sladd
När handläggningstiderna var som längst begränsade Unionens a-kassa telefontiderna till en timme om dagen. Det skapade telefonkaos. Foto: Shutterstock/Mats Thorén

Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta. 
 

Långa telefonköer

Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos. 

A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende. 

Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik. 

Justitieombudsmannen

  • Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
  • Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
  • JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
  • I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
A-kassa

Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”

Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
David Österberg Publicerad 31 oktober 2024, kl 06:00
Harald Peterson, Krista Andersson
Harald Peterson är kassaföreträdare för Unionens a-kassa och Krista Andersson är ordförande i dess styrelse. De håller med om att utmaningarna varit stora efter bytet av it-system. Foto: Mattias Lindbäck

Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.

Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.

– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.

Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?

– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.

Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?

– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.

Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.

– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.

Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?

– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer. 

Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.

– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.

Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?

– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.

Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?

– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.

I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.

Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.

Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?

– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.

Fortsatt förtroende

A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.

– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.

Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?

– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.

Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?

– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.

Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?

– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.

 

Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.