Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Före arbetslösheten hade mannen en firma vid sidan av sin anställning. När han blev av med jobbet fortsatte han hålla firman i gång som en bisyssla samtidigt som han fick arbetslöshetsersättning. Det godkände a-kassan under förutsättning att han inte arbetade mer än 50 timmar per månad. Siffran baserade sig på uppgifter om hur mycket han hade arbetat i det egna företaget före arbetslösheten.
Men när det gjordes en årskontroll uppgav medlemmen att han hade arbetat 54 timmar per månad. Att det bara handlade om fyra timmar extra per månad spelade ingen roll, hans företag kunde inte längre betraktas som en bisyssla, ansåg a-kassan.
När målet var uppe i kammarrätten hävdade mannen själv att antalet arbetade timmar borde räknas fram som ett genomsnitt över en tolvmånadersperiod. Med det sättet att räkna skulle han inte ha arbetat fler timmar i firman än innan han blev arbetslös, hävdade mannen.
Den invändningen tar dock inte kammarrätten ställning till. I domslutet konstateras att mannen själv uppgett att han hade arbetat 54 timmar per månad under en tolvmånadersperiod. Och, påpekar domstolen, när a-kassan godkände det egna företaget som bisyssla angavs också att detta inte skulle gälla om de 50 timmarna överskreds.
Vid en tidigare prövning av fallet, i förvaltningsrätten, hade mannen i stället fått rätt. Den gången hävdade han att det handlade om ett skrivfel när han angett att han hade arbetat 54 timmar i månaden. Men till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten att det var upp till mannen att bevisa sitt påstående med hjälp av arbetsjournaler eller liknande, något han inte gjort.
Totalt ska nu a-kassan få tillbaka 191 490 kronor, enligt domen.
Domen kan överklagas i Högsta förvaltningsdomstolen. För detta krävs dock särskilda skäl, exempelvis att en prövning anses viktig för rättstillämpningen.
Att ha ett extraknäck vid sidan om det ordinarie arbetet är vanligt. Av Sveriges 400 000 yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid. Andra jobbar på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.
Om du har ett jobb
Det är inte självklart att du har rätt att extraknäcka. Enligt många avtal får man inte bedriva verksamhet som konkurrerar med huvudarbetsgivarens.
Bisysslan kan också vara otillåten om den inkräktar på dina ordinarie arbetsuppgifter, exempelvis gör dig uttröttad.
Enligt vissa kollektivavtal är man tvungen att informera arbetsgivaren om bisysslor. Även om det inte gäller just ditt avtal kan det vara en god regel att försäkra sig om att bisysslan är okej för din arbetsgivare.
Hur påverkas skatten?
Får du lön från två ställen kan det påverka den procentuella skattesatsen. Hamnar din sammanlagda inkomst på över 509 300 kronor per år ska du också betala statlig skatt. Det innebär 20 procent på det överstigande beloppet. Men drar båda dina arbetsgivare skatt enligt tabellen finns risk för att du betalar för lite och får kvarskatt. För att slippa det kan du be din arbetsgivare dra mer i skatt.
Och sjukpenningen?
Sjukpenningen påverkas positivt eftersom den sammanlagda inkomsten blir högre. Det innebär att du kan få mer pengar när du blir sjuk eller är föräldraledig.
Den sjukpenninggrundande inkomsten kan dock aldrig bli högre än 378 400 kronor per år.
För föräldrapenningen får du dock räkna inkomster upp till 473 000 kronor per år.
Om du är arbetslös
Om du blir av med jobbet kan du under vissa omständigheter fortsätta med din bisyssla och ändå få a-kassa.
Du ska dels ha haft bisysslan under minst tolv månader, dels inte tjäna mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.
Har du företag vid sidan om och förlorar ditt heltidsarbete kan du få a-kassa om du arbetat i företaget minst tolv månader och kunnat visa att företaget inte hindrar dig från att ta en heltidsanställning. Du får inte heller börja arbeta mer i företaget än tidigare. Tjänar du mer än 3 060 kronor i veckan från företaget dras det överstigande beloppet från a-kasseersättningen.
Har du företag vid sidan om och förlorar ditt deltidsarbete gäller bland annat att du ska ha arbetat i företaget max tio timmar per vecka.
På grund av coronapandemin är de ovannämnda beloppen tillfälligt höjda under 2020, till 3 060 respektive 3 600 kronor.
Läs mer: Extraknäck - tänk på det här!
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.