Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Högre a-kasseavgifter ger lägre löner

Vill du höja lönen? Gå med i a-kassan. En ny rapport från IFAU visar att en högre anslutningsgrad till a-kassan leder till högre löner samtidigt som medlemstapp får negativa följder för löneutvecklingen.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
SAC Syndikalisterna och Revolutionära Fronten i protest mot regeringen Reinfeldts politik 2006. Henrik Montgomery/TT

De borgerliga partierna gick 2006 till val på att bekämpa arbetslösheten och riksdagen fattade efter valet samma år, beslut om att a-kassorna skulle bli mer självfinansierade. Samtliga a-kassor blev tvungna att höja sina avgifter från 100 till 350 kronor i månaden i runda slängar.

Följden blev ett stort medlemstapp för facken och framför allt för a-kassorna där anslutningsgraden föll från 90 till 80 procent. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur a-kassans medlemstapp påverkade lönebildningen.

I en ny forskningsrapport kommer IFAU fram till att högre anslutningsgrad till a-kassan leder till högre löner. Rapportförfattaren Mathias von Buxhoeveden har också räknat ut att en minskning med tio procentenheter leder till en löneminskning på fem procent. Samtidigt lämnar han brasklappen att resultatet kan ha påverkats av att många kollektivavtal omförhandlades 2007 och att det inte är säkert att lönen alltid är lika känslig för medlemstapp som när tappet sammanfaller med större avtalsförhandlingar.

I dag är den genomsnittliga medlemsavgiften i a-kassan cirka 100 kronor i månaden, alltså tillbaka i samma nivå som före 2006.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kollega granskar Unionens a-kassa. Kollage med de artiklar i ämnet som Kollega hittills publicerat.
Förra veckan publicerade Kollega en granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. Många arbetslösa tvingades vänta i månader på ersättning, vilket ledde till ekonomiska svårigheter och ångest. Kollegas läsare har reagerat kraftigt på uppgifterna i artiklarna. Här är några av reaktionerna. Kollage: Susanna Sethfors Holmquist.

Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:

 

A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”

 

” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”

 

” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”

 

”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”

 

”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”

 

”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”

 

”Skrämmande läsning.”

 

”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”

 

”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”

 

”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”

 

”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”

 

”Tragiskt!”

 

”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”

 

”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”

 

”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”

 

”Fan vad ruttet.”

 

”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"

 

 

A-kassa

Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer

Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Lina Björk Publicerad 1 november 2024, kl 10:32
Fasaden på Unionens a-kassa, telefon med sladd
När handläggningstiderna var som längst begränsade Unionens a-kassa telefontiderna till en timme om dagen. Det skapade telefonkaos. Foto: Shutterstock/Mats Thorén

Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta. 
 

Långa telefonköer

Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos. 

A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende. 

Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik. 

Justitieombudsmannen

  • Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
  • Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
  • JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
  • I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.