Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Trendbrott - fler tjänstemän varslas

Antalet uppsagda tjänstemän ökade med 26 procent första kvartalet i år, jämfört med motsvarande period förra året. Det visar ny statistik från TRR. Unionen ser dock inte någon konjunkturavmattning.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Arbetssökande på ett av Arbetsförmedlingens kontor i Malmö. Johan Nilsson/TT

Det råder tuffare tider för tjänstemännen. Färsk statistik från TRR Trygghetsrådet visar att 3 398 uppsagda tjänstemän har sökt stöd från TRR under årets första kvartal. Det är en ökning med 26 procent eller med 704 personer jämfört med samma period förra året. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknaden försämras.

Antalet uppsagda ökar mest i storstadslänen. Störst förändring har skett i Västra Götalands län, som länge haft Sveriges bästa arbetsmarknad. Där är ökningen 42 procent, från 410 personer under första kvartalet förra året till 597 personer i år. I Skåne är ökningen 38 procent och Stockholm 29 procent fler uppsagda.

– Det här bekräftar det trendbrott som vi såg redan i slutet av förra året. Nu har det vänt och allt fler blir uppsagda. Förändringen gör att vår prognos för året på att 12 000 tjänstemän beräknas söka TRR:s stöd kommer att behöva justeras upp, säger TRR:s vd Lennart Hedström, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, tror dock inte att det ökade antalet varsel beror på en nedgång i konjunkturen utan har sin grund i ändrade behov hos arbetsgivarna.

– Man måste fråga sig varför uppsägningarna sker. Beror det på en vikande efterfrågan och att företagen därför måste dra ner på personal eller är det mer strukturella orsaker som att det behövs en annan typ av kompetens eller produceras andra saker? Vår bild är att det är det senare skälet, att det sker en strukturomvandling och att det inte är en konjunktureffekt, säger hon.

Unionen har precis genomfört en stor enkät bland 500 fackklubbar. Undersökningen visar inga tecken på personalminskningar den närmaste tiden däremot indikerar den att efterfrågan på tjänstemannasidan har mattats av.

– Det är viktigt att komma ihåg att varseltalen ligger på låga nivåer från början och att vi har haft en lång period med god ekonomisk utveckling. Totalt finns 1,5 miljon tjänstemän i landet så man ska inte dra för stora växlar på ett enskilt kvartal, säger Katarina Lundahl.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Finanskrisen 2008 var traumatisk för många och man har den i färskt minne och tänker att blir det lågkonjunktur så blir det som sist, vilket det inte behöver bli. Företagen är bättre rustade den här gången och har bättre planer för vad man ska göra.

Läs mer: Så fungerar TRR

TRR konstaterar också att rörligheten på arbetsmarknaden skiljer sig markant mellan åldersgrupper – ju yngre desto rörligare. 20-29 åringarna som blir uppsagda och söker stöd hos TRR behöver i snitt fyra månader innan de får nytt jobb. För 30-39-åringarna tar det i snitt fem månader, för 40-49-åringarna sju månader, för 50-59–åringarna åtta månader och för de över 60 år är genomsnittet tolv månader. Genomsnittstiden för alla är knappt åtta månader.

– Statistiken bekräftar att yngre är rörligare än äldre, vilket kanske inte är så överraskande. Att äldre stannar längre hos TRR är också en konsekvens av att äldres uppsägningsvillkor är betydligt generösare, vilket påverkar hur aktiv man är i sitt arbetssökande, säger Lennart Hedström.

Under första kvartalet i år var det 85 procent som fick nytt jobb eller startade företag genom TRR:s stöd. 82 procent av de som fick nytt jobb fick högre eller lika hög befattning och sju av tio fick lika hög eller högre lön på nya jobbet.

Trygghetsrådet

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman.  35 000 företag i privat sektor är anslutna till TRR, som även stöder arbetsgivare och förtroendevalda. Finns på ett 40-tal platser i Sverige. TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Varsel och uppsägning – tänk på det här

Det uppstår många känslor på en arbetsplats vid personalnedskärningar. Som chef finns det mycket du kan göra för att hjälpa oroliga och ledsna medarbetare.
Lina Björk Publicerad 30 april 2025, kl 06:00
två händer fångar en fallande man
Att bli uppsagd kan kännas som att falla fritt. Då är det viktigt att en chef kan fånga upp frågor och oro. Illustration: Anna Skoog

Att sägas upp från sitt jobb kan ibland liknas vid en skilsmässa. Anställda kan ha jobbat i många år, fått vänner för livet och känner arbetsplatsen utan och innan. När företaget ”gör slut” är det inte konstigt att känna ledsamhet, vilsenhet och oro.

– Det behövs helt enkelt någon som fångar upp dig när du faller och där har chefen ett viktigt ansvar, säger Marianne Rozman, ombudsman på Unionen.

Men vi backar några steg. För ett varsel behöver inte nödvändigtvis betyda uppsägning. Det är en förvarning om att det råder arbetsbrist.

Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda måste de enligt lag varsla Arbetsförmedlingen om det. Det finns också ett krav om att förhandla med facket innan några beslut om uppsägningar fattas.

 

Viktigt att tänka på hur du informerar

Stora företag har ofta fackklubbar på plats, men finns det inte förtroendevalda är det Unionens regionala ombudsmän som förhandlar. Eftersom förbundet också har chefsmedlemmar får även de stöttning under processen.

Det första steget i en förhandlingsprocess är att arbetsgivare och arbetstagarpart tillsammans gör en kommunikations- och tidsplan. Särskilt i oroliga tider är det viktigt hur, när, var och av vem de anställda får information.

Så hur ska chefen ge det tunga beskedet? Marianne Rozman tipsar om att först berätta för dem vars tjänster är direkt berörda, och därefter för hela arbetsgruppen. Välj samtal i stället för mejl och var öppen för frågor när du ger informationen, även om du inte har alla svar.

Marianne Rozman
Foto: Peter Knutsson

– Ofta tar det tid för den här typen av besked att sjunka in. Därför är det ingen bra idé att ge sådan information på en fredag och sedan ta helg. Eller att som chef resa bort efter beskedet. Dörren måste stå öppen för frågor.

De anställda kommer att fortsätta prata efter att du som chef har lämnat rummet. Att vara tydlig och rak är därför också en viktig pusselbit, menar Marianne Rozman. För att minska missförstånd och ryktesspridning.

– Ibland pratar vi svepande för att vara snälla, men det kan få motsatt effekt i en uppsägningssituation. Som chef är det bättre att säga: ”Nu är vi tio och vi ska bli åtta på grund av arbetsbrist.” Annars skapas fler frågetecken än svar.

 

Okej att älta ett tag

En risk med dålig kommunikation är också att de medarbetare som blir kvar efter att uppsägningarna genomförts blir missnöjda, oroliga och i slutändan säger upp sig. Att ta hand om gruppen som blir kvar är därför också viktigt.

Som chef får du stå ut med att medarbetarna kan bli lite ineffektiva ett tag, ältar och är ledsna.

– Ett sätt att undvika för mycket ältande är att ha möten för att ventilera de frågor som kommer upp, säger Marianne Rozman.

Att ge tråkiga besked påverkar förstås även dig som chef. Medarbetarna blir arga, ledsna och oroliga och som chef är det lätt att bli en bägare för all frustration. Att skilja på jobb och person blir därför viktigt, menar Marianne Rozman. Liksom att slussa vidare till andra som kan hjälpa, för att inte stå med hela bördan själv.

– I detta läge är det inte meningen att chefen ska vara psykolog och bästa kompis. Chefen måste vara chef och ledare. Behövs samtalsstöd finns till exempel företagshälsovården.

Vad är viktigast att ha med sig som chef vid arbetsbrist?

– Var ödmjuk, lyhörd och tydlig. Det besked du ger kan ha diskuterats av ledningen under lång tid, men vara helt ny information för de anställda. Ge medarbetarna tid och låt informationen sjunka in, säger Marianne Rozman. 

Chefens checklista vid varsel om uppsägning

Inför förhandling

  • Vid arbetsbrist ska alla berörda fackförbund kallas till förhandling.
     
  • Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda ska Arbetsförmedlingen varslas.
     
  • Undersök om det finns möjlighet till omplacering.
     
  • Uppsägning ska (med vissa undantag) ske genom turordningen ”först in, sist ut”.
     
  • Undvik att lämna besked om en kommande förändring en fredag eller inför en ledighet.
     
  • Var på plats för följdfrågor.

Efter förhandling

  • Vid en uppsägning ska du som närmaste chef lämna besked både skriftligt och muntligt.
     
  • Du ska också utfärda arbetsgivarintyg och anmäla till den omställningsorganisation, exempelvis TRR, som företaget har avtal med.