Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vilka frågor ska facket driva?
Mellan den 6 och 11 oktober i år hålls Unionens kongress i Malmö. Den är förbundets högsta beslutande organ.
En gång vart fjärde år träffas kongressombud och Unionens förbundsstyrelse för att besluta vilka frågor förbundet ska driva för dig och alla andra medlemmar under den kommande perioden.
Som medlem har du möjlighet att påverka Unionens inriktning – vad förbundet ska tycka och göra – genom att skriva motioner med förslag till kongressen. (Tiden för att motionera till årets kongress har dock gått ut.) Utifrån vilka frågor som kommer upp och röstas för tar kongressen fram ett handlingsprogram som gäller fram till nästa kongress.
Kongressen beslutar även hur stor medlemsavgiften ska vara, reviderar stadgarna samt väljer ny förbundsstyrelse och andra förtroendevalda till uppdrag i förbundet.
De 260 kongressombuden fördelas på Unionens 18 regioner efter hur många medlemmar en region företräder och väljs på respektive regionråd. En region kan ha minst sex och som mest 52 ombud. Du kan bli utsedd till kongressombud om du är yrkesverksam medlem, egenföretagarmedlem eller studerandemedlem.
Kongressen hålls på olika platser, i år i Malmö, förra gången i Göteborg.
Det här vill medlemmarna att Unionen ska driva
Balans i arbetslivet. Förstärkning av den svenska modellen. Bättre förutsättningar för fackligt förtroendevalda. Det är de vanligaste ämnena i motionerna till årets kongress.
Kollega har talat med Unionens 18 regionstyrelser och gått igenom de 138 motioner som kommit in till förbundsstyrelsen inför kongressen.
Ett av de vanligaste önskemålen från regionerna är att förbättra och förenkla förutsättningarna för fackligt förtroendevalda. Men också att det över huvud taget behöver bli fler förtroendevalda – i takt med att Unionen får fler medlemmar – för att öka den lokala fackliga närvaron ute på arbetsplatserna.
Trots att flera regioner anser att stödet till förtroendevalda kunde varit bättre under den senaste kongressperioden tycker några att förbundet redan tagit till sig av kritiken och att det är på väg åt rätt håll.
Flera motioner föreslår att Unionen ska driva kravet att utöka den lagstadgade semestern till 30 dagar (sex veckor) i stället för dagens 25 dagar. Förbundsstyrelsen svarar att Unionen i första hand verkar ”för att parterna via kollektivavtal ska reglera arbetslivets frågor och utveckla kollektivavtalen för att förbättra medlemmarnas vardag”. Dessutom tycker man att frågan snarare hör hemma i avtalsrörelsen, och att man redan vid förra kongressen 2015 tagit beslut om att Unionen ska verka för fler semesterdagar i olika sammanhang och i diskussioner med politiker. Motionerna anses därför besvarade (läs mer nedan under "Motionerna").
I takt med en mer global och rörlig arbetsmarknad önskar en motionsskrivare mer facklig information på engelska, för att underlätta såväl för medlemmar med annat modersmål än svenska som för lokala förtroendevalda som får agera översättare. Detta problem tar även flera regionstyrelser upp. Förbundsstyrelsen delar motionärens intentioner och föreslår att kongressen ska ”beakta” (se nedan) motionen. Dock påpekar man att det är ett arbete som redan är påbörjat, informationen ”Om Unionen” finns i dag tillgänglig på elva språk på unionen.se.
Nya namn till styrelsen
På kongressen i oktober väljs ny förbundsstyrelse som ska leda Unionens verksamhet mellan kongresserna.
Av Unionens 18 regioner är det bara två – Mellannorrland och Bergslagen – som inte har nominerat någon kandidat till förbundsstyrelsen. Bergslagen tyckte inte ”att det fanns någon kandidat som kunde konkurrera ut dem som sitter i styrelsen i dag”.
Läs mer: Oförändrat i facktoppen
Även bland de tio regioner som uppgett sina nomineringar har flera föreslagit personer som redan sitter i styrelsen. Några av dem föreslår dock förändringar i presidiet (se nedan under Förbundsstyrelsen) – Östra Sörmland/Gotland föreslår utöver nuvarande Martin Linder och Peter Hellberg även Theres Sysimetsä (i dag styrelseledamot) samt Krista Andersson, klubbordförande på ABB, till presidiet. Region Norrbotten nominerar i stället nuvarande ledamot Victoria Kirchhoff att göra Linder och Hellberg sällskap.
Förbundsstyrelsen
Unionens förbundsstyrelse (FS) utgörs av ett presidium (ordförande, förste och andre vice ordförande) samt tio ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Dessutom ingår två personalrepresentanter och två suppleanter samt tre revisorssuppleanter.
På unionen.se kan du se den nuvarande förbundsstyrelsen, sök på ”forbundsstyrelse” och klicka på samma ord.
Valberedningen
Unionens nationella valberedning har till uppgift att ta emot förslag, bereda och föreslå kandidater till de val som genomförs under kongress och förbundsråd. De ska dessutom föreslå löner och arvoden för förbundsuppdrag.
Valberedningen utses av kongressen. Du kan när som helst skicka in förslag eller tips på en kollega, som också är medlem i Unionen, som du tror skulle göra ett bra jobb i förbundsstyrelsen.
Motionerna
Motionerna till kongressen kommer först till regionstyrelsen i den region där motionsskribenten jobbar. Regionrådet, som sammanträtt under våren, kan välja att ställa sig bakom motionen – vilket ökar chansen att den ska gå igenom på kongressen. Därefter skickas samtliga kongressmotioner till förbundsstyrelsen (FS), som låter Unionens olika experter tänka till och komma med förslag på hur FS ska ställa sig till motionen.
Oavsett vad FS tycker är det i slutänden kongressen som beslutar. En motion kan alltså bifallas av kongressen trots att FS avslagit den och vice versa. En motion kan:
➧ Bifallas – kongressen samtycker antingen till hela motionen eller till en eller flera att-satser i den.
➧ Beaktas – kongressen håller med om tanken bakom förslaget men tycker kanske att det finns bättre sätt att uppnå resultatet.
➧ Besvaras – Unionen kan inte påverka det som motionären föreslår.
➧ Avslås – kongressen ställer sig inte bakom – förslaget (ganska ovanligt).
Följ Kollegas bevakning av kongressen här på webben och på Facebook!
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer.
I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:
– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.
Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång.
Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.
– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.
Nekar till konflikt
Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.
– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.
Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?
– Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.
Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?
– Nej, det gör det absolut inte.
I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?
– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.
"Kan få in ny energi"
Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.
– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.
Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:
– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.
Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?
– Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.
Vad är det för mål?
– Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen.
– Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.
Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?
– Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.
18 månaders avgångsvederlag
Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.
Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.
"Har lite olika trådar"
Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:
– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.
Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer.
I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".
Unionen tar strid mot Tesla
