Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen försvarar satsning på kommunikologi

Unionen har sedan 2009 satsat tiotals miljoner i personalutveckling på så kallad kommunikologi. Medan kritiska forskare hävdar att läran bygger på pseudovetenskap menar Unionens kanslichef Hanna Brandt González tvärtom att kommunikologin har gett goda resultat för förbundets utveckling.
Linnea Andersson Publicerad 11 januari 2016, kl 16:06
Colourbox
Colourbox

Under måndagen har Vetenskapsradion i P1 rapporterat om att såväl kommuner som företag och fackförbund betalar miljoner i kompetensutveckling genom läran om kommunikologi. Under kurserna ska chefer bland annat ha fått krypa långsamt på golvet – för att bli bättre på beslutsfattande.

I vilket syfte har Unionen använt sig av kommunikologi?
– När vi inledde förändringsarbetet 2009 var syftet dels att bli bättre på att kommunicera med medlemmarna, dels att få ihop två olika fackförbunds kulturer. Men också att bli en mer effektiv organisation, säger Hanna Brandt González, kanslichef på Unionen.

Hur gynnar det medlemmarna?
– Vi har dagligen kontakt med medlemmar på många olika sätt och det gynnar dem att vi har blivit bättre på att bemöta dem och att organisationen har blivit mer effektiv.

Har det gett någon effekt?
– Vi gör regelbundna mätningar och har sett att medlemmarna blir mer och mer nöjda med Unionen som förbund. Dessutom växer förbundet och antalet medlemmar.

Hur vet ni att det beror på kommunikologin?
– Kommunikologin är en del i ett förändringsarbete som består av flera delar. Vi ser att det arbetet ger resultat. Forskning visar att ett förändringsarbete i snitt tar sju år, men när vi gjorde medarbetarundersökningar kunde vi se att vi fått till en gemensam organisationskultur redan efter tre år. Jag är väldigt stolt över det.

Hur gick processen till när ni valde att satsa på kommunikologi?
– Vi hade använt oss av kommunikologi i medlemsutbildningar och bestämde oss för att testa i ett pilotprojekt internt. Eftersom det gav så pass goda resultat ville vi att hela organisationen skulle få möjlighet till den kompetensutvecklingen.

Kommer Unionen att använda sig av kommunikologin även framöver?
– Vi utbildar fortfarande i kommunikologi internt och använder oss av de delar som passar organisationen bäst.

Vad har det kostat sammanlagt?
– Kommunikologin är en del i ett stort förändrings- och utvecklingsarbete. Vi kommenterar aldrig hur mycket pengar vi lägger på det, utan hänvisar i så fall till vår årsredovisning, säger Hanna Brandt González.

Redan 2010 hade Unionen dock budgeterat drygt 23 miljoner kronor till kommunikologin.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.