Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Försäkringskassan har fått ny generaldirektör

Åtta månader efter att den förra generaldirektören lämnade Försäkringskassan har regeringen utsett en efterträdare. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Skolinspektionen, blir ny ordinarie generaldirektör för Försäkringskassan.
Gabriella Westberg Publicerad
Bertil Eriksson/TT
Ann-Marie Begler blir Försäkringskassans nya generaldirektör. Bertil Eriksson/TT

I början av året lämnade den förra generaldirektören för Försäkringskassan Dan Eliasson sin tjänst, för att istället bli rikspolischef. Sedan dess har myndigheten letts av Ann Persson Grivas, i väntan på en ny ordinarie generaldirektör.

I dag presenterades Försäkringskassans nya ordinarie generaldirektör vid en presskonferens i Rosenbad:

- Vi har sökt efter en duktig och erfaren chef och ledare med bred kunskap och erfarenhet från statsförvaltning. Någon som klarar av att utveckla styrning och effektivitet i en myndighet. Eller enklare uttryckt: vi behöver en doer som inte duckar för svåra utmaningar. Och jag är oerhört glad att presentera Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler.

Ann-Marie Begler kommer senast från posten som generaldirektör för Skolinspektionen, som hon tillträdde 2008. Hon har tidigare varit överdirektör vid Socialstyrelsen, generaldirektör för Brottsförebyggande rådet och överdirektör vid Rikspolisstyrelsen.  Som utredningsledare har hon även studerat tillsynen av Försäkringskassan, en utredning som bland annat ledde till att Inspektionen för Socialförsäkringen inrättades. 

Ann-Marie Begler bekräftade att det blir en stor utmaning att leda en av landets viktigaste myndigheter i en tid med ökande sjuktal.

- Uppgiften är att målinriktat och fokuserat arbeta för att minska sjuktalen utifrån det arbete vi bedriver. Det blir ett prioriterat mål, sa hon.

Hon konstaterade också att det behövs ett bättre samarbete mellan Försäkringskassan och andra myndigheter, organisationer och arbetsmarknadens parter.

- Jag känner mig redo att ta mig an den här uppgiften.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan