Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fler kvinnor får ersättning under graviditeten
Fler kvinnor som inte kan jobba under sin graviditet beviljas ersättning i dag än tidigare. Men Försäkringskassan är fortfarande snåla, slår ISF fast i en ny rapport, och rekommenderar en översyn av lagen.
Om du har ett fysiskt ansträngande jobb, eller om din arbetsmiljö gör att du har svårt att jobba när du är gravid kan du få graviditetspenning som ska täcka upp för en del av lönen.
Tidigare var Försäkringskassan väldigt restriktiv att bevilja ersättningen. Gravidbesvären måste vara utöver det vanliga och de fysiska arbetsuppgifterna väldigt tunga. När IFS för några år sedan tittde på hur Försäkringskassan jobbat med reglerna kom man också fram till att de varit för hårda i bedömningen.
Nu har myndigheten gjort om samma granskning och resultatet är försiktigt positivt. Fler kvinnor beviljas graviditetspenning, men fortfarande är det många som blir utan.
När man bedömer vad som är ett fysiskt ansträngande jobb, går kassan efter en checklista trots att listan endast är exempel på vad som kan anses ansträngande. Att lyfta tungt talar för att ersättning beviljas, medan att gå mycket i jobbet, eller sitta i en obekväm ställning inte anses ansträngande.
Samma arbetsuppgifter kan dock vara olika tunga beroende på om du har foglossning eller mår bra i din graviditet, vilket kassan inte tycks ta hänsyn till.
ISF ifrågasätter om kvinnor som inte kan jobba under sin graviditet får tillräckligt med stöd genom ersättningen från Försäkringskassan och föreslår att man ska se över lagen.
ISF
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom tillsyn värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Man ska bland annat bidra till att rätt ersättning betalas ut till rätt person i tid.
Ta del av ISF:s rapport Tillämpningen av lagstiftningen om graviditetspenning, 2014:25.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars
Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Handtvätt bra mot vinterkräksjuka
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
8 miljoner vab-dagar per år
- Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
- Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
- Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.
