Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så övar du dig inför återgången till kontoret

Dagarna då du måste sluta bejaka din inre kuf är räknade. Inom en inte alltför avlägsen framtid förväntas du återvända till arbetsplatsen. Det är hög tid att vänja dig av med de olater du lagt dig till med under distansarbetet. Här är tipsen för en smidig transition.
Johanna Rovira Publicerad
Har du helt slutat bry dig om hur du ser ut under pandemin? Illustration: Lina Säfström

Klädsel – skippa mjukisbyxorna

Det kan vara läge att rota fram BH:n ur gömmorna, damma av kavajen och kliva ur de inpyrda mjukisbyxorna. Ta små steg i taget. Det kommer aldrig att funka om du väntar till första kontorsdagen. Att öva lite i hemmets trygga miljö är A och O. Testa en kvart i början, men höj tempot allteftersom och försök uthärda en hel dag i jobbmundering. Jobbklädseln behöver dessutom inte nödvändigtvis vara obekväm – tveka inte att låta de tajta kjolarna, kvävande slipsarna och tortyrredskapen med höga klackar bli kvar i garderoben när du återvänder till arbetsplatsen. 

 

Hår – kamma dig

Det är verkligen beundransvärt att du klippt håret själv framför spegeln och lyckats odla ett rejält tomteskägg – det är inte absolut nödvändigt att du rakar dig och går till frisören innan du återgår till kontorslivet. Det finns heller inget förbud mot unibrow eller något krav på att trimma öronhåren. 

Däremot kan det vara lämpligt att prova redan nu om det går att dra en kam eller borste genom håret? Och att avhysa eventuella inneboende i skägget i god tid före återgången för att visa omtanke och hänsyn mot dina kollegor. Ett tips i all välmening är också att tvätta håret på hela huvudet – inte bara framsidan, om du som många andra anammat så kallad skärmfrisyr, alltså bara vårdat den del av håret som syns i skärm under videomötet. 

 

Dygnsrytm – gå och lägg dig

Kontorslivet är anpassat efter morgonmänniskor, så är du en kvällsmänniska med en hjärna vars kopplingsmönster helt enkelt inte fungerar på morgonen, har du säkert vänt på dygnet i den mån du kunnat. En återgång innebär dessvärre att du måste börja vända tillbaka. Att du jobbar som bäst mellan två och tre på natten är inget samhället tar hänsyn till, trångsynta normer och fantasilösa chefer kommer att kräva att du är på jobbet under kontorstider. Ställ klockan redan nu och öva i att gå upp en halvtimme tidigare i veckan tills du hamnar i någorlunda fas med omvärlden. 

Mötesetikett 1 – du syns och hörs

Tänk på att i det verkliga livet kan man inte mjuta och det går heller inte att zooma ut genom att stänga av kameran när tristessen överväldigar dig. Så testa redan nu att vara med på några videomöten utan att mjuta och mörka. Saker du absolut bör upphöra med inför återgången till fysiska möten är: klippa/måla tånaglarna eller pilla på liktornar, studera navelludd, högljutt recensera mötesdeltagare med invektiv, släppa väder, ta en mikro-siesta, äta stiltonost. 

 

Mötesetikett 2 – hälsa på de du möter

Vardagen efter pandemin kommer att innehålla massa oplanerade möten. Att trycka sig mot hisshörnet, blänga surt och demonstrativt linda halsduken om ansiktet när en annan person kliver in i hissen kommer inte längre att vara acceptabelt beteende. För att undvika konflikter på jobbet kan det vara tillrådligt att öva dig i att låta bli att betrakta alla du möter som potentiella smitthärdar. Att vägra skaka hand ledde pre-pandemin till konflikter i arbetslivet, men numera torde armbågshälsningar vara ett godkänt alternativ. Att buga eller göra en vulcanhälsning funkar också. 

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

Vulcanhälsning

Vulcanhälsning innebär att håller upp handen i en hälsning samtidigt som man separerar långfinger från ringfinger. Hälsningen, som används av arten vulcan i Star Trek-serierna/filmerna, kan kombineras med frasen "Lev länge och väl", "Live long and prosper" eller "dif tor heh smusma". Finns även som emoji.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.