Hoppa till huvudinnehåll
Politik

MP vill ha lokala AF-kontor och kortare arbetstid

Bemannade Arbetsförmedlingskontor i varje kommun, 35-timmarsvecka som första steg och mildare nedtrappning i a-kassan. Det är Miljöpartiets besked inför valet.
Sandra Lund Publicerad
Grafisk valbild med Miljöpartiets partisymbol, ett porträttfoto med texten “Daniel Helldén”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Miljöpartiet vill ha bemannade Arbetsförmedlingskontor i alla kommuner, korta arbetstiden och göra nedtrappningen i a-kassan mindre brant. Foto: Daniel Helldén/Camilla Svensk.

Det här vill Miljöpartiet:

  • Vill ha AF-kontor i varje kommun
  • Vill ha 35-timmarsvecka som första steg
  • Vill göra nedtrappningen i a-kassan mindre brant
  • Vill ge sjuka tryggare ersättning
  • ”Det går inte att straffa folk till att bli friska”

Sedan stora reformen av Arbetsförmedlingen 2019 har myndighetens fysiska närvaro i landet sjunkit. 2018 fanns 242 kontor, i dag drygt 80.

Att alla kommuner har ett kontor med personal är den fråga inom arbetsmarknadspolitiken som Daniel Helldén, ett av Miljöpartiets två språkrör, inte vill kompromissa med vid ett maktskifte.

Nedskärningen har verkligen ställt till det. Relationen mellan arbetssökande och arbetsförmedlare är central, särskilt för långtidsarbetslösa. Det här drabbar de svagaste, säger Daniel Helldén.

Partiet vill dessutom att Arbetsförmedlingen har mobila team som kan ta sig ut till de som behöver det. Något som måste innebära höjt anslag till myndigheten.

Ja, det kommer att kosta, vilket till sist handlar om prioriteringar i budgeten. Men pengarna måste tillbaka från den fria coachningverksamhet som dränerat Arbetsförmedlingen.

Vad kan ni kompromissa bort?

Det är svårt att förhandla om man berättat det så att svara vore tjänstefel. Allting landar i diskussioner med andra, och hur de prioriterar.

Vill ha 35-timmarsvecka som första steg

En hjärtefråga för partiet är arbetstidsförkortning. 35-timmarsvecka som första steg, så småningom fyradagarsvecka. Samtidigt säger sig MP värna den svenska modellen, där det brände till i senaste avtalsrörelsen om just arbetstidsförkortning.

Är det inte parternas fråga?

Absolut. Men kommer inte parterna någon vart i det där, då är det ju en fråga för politiken att gå in och lagstifta. Vi behöver vara en blåslampa här.

Aktiverar ni blåslampan om ni får inflytande?

Blåslampan är här. Den innebär att det påverkar parterna att vara mer konstruktiva i det här arbetet. Det är också en jämlikhetsreform, eftersom vissa branscher har det och andra inte.

Vill göra nedtrappningen i a-kassan mindre brant

MP vill också att taket i ersättningen från a-kassan följer konsumentprisindex, så att det inte halkar efter. Partiet är emot den branta nedtrappning av ersättningen som nu är verklighet.

Den är mer skadlig och kan leda till hög stress för arbetslösa, vilket innebär att man kanske tar ett jobb man inte passar för. Det blir centralt för hela matchningsfrågan.

Kommunerna ska inte ha ansvar för sjuka

Tidö-partierna genomför också en omfattande bidragsreform, som kort sammanfattat innebär en hårdare arbetslinje. Med lägre ersättning och högre krav, är tanken att flera ska komma i arbete.

Vi har sagt ja till aktivitetskravet i reformen. Men för vissa grupper har det ju ingen betydelse alls. Utan det man behöver är ekonomiskt stöd att klara sig. 

Eftersom många som får vända sig till kommunerna för bidrag är arbetslösa eller sjuka innebär också reformen ett ökat tryck på just kommunerna. Många sjuka vittnar om att de måste stå till arbetsmarknadens förfogande, trots läkarintyg.

Det finns ingen anledning till att kommunerna ska ha ansvar för sjuka. Det är mycket bättre att de har en sjukersättning som gör att de inte behöver vända sig till socialkontoret som har fullt upp med annat. 

Ska man ställa krav? 

Ja, men om läkare bedömer att man är sjuk och inte kan arbeta hjälper det inte att tvinga ut folk genom att minska på ersättningarna. Det går inte att straffa folk till att bli friska. 

Ökar inte risken för fusk då? 

I alla sammanhang kan det finnas risk för fusk. Men folk som är sjuka länge ska kunna leva ett värdigt liv. Det är en läkare som gör bedömningarna av deras möjlighet att arbeta. Vi måste ändå vila i att de gör rätt bedömningar.

12 snabba med Miljöpartiet

1. Ta bort eller behålla karensavdrag? 

Ta bort. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill?

Ja. 

3. Vem ska sköta a-kassan? 

Fackförbunden. 

4. Ska den vara obligatorisk? 

Det viktiga är att det finns trygghetssystem som omfattar alla. 

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Vi vill se till att taket inte urholkas. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen? 

Vi driver sedan länge indexering av a-kassans tak med KPI. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan? 

Vi vill göra den blir mindre brant. För att göra detta avsätter vi 2 miljarder i vår skuggbudget.

8. Ska taket för lönebidrag höjas? 

Ja, och indexeras.

9. Ska stupstocken, en bortre gräns, i sjukförsäkringen tillbaka? 

Människor måste känna sig säkra på att få stöd. Vi vill omvandla de hårda tidsgränserna som finns i sjukförsäkringen (den så kallade rehabiliteringskedjan; red:s anm) till avstämningspunkter för rätt till stöd.

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen? 

Nej. Huvudansvaret ska ligga hos Arbetsförmedling med lokal närvaro. Privata aktörer kan bidra.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Ja. Vi vill lagstifta om sänkt normalarbetstid, där 35 timmar i veckan är ett första steg, med sikte på fyradagarsvecka.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut? 

Vi vill se fler öronmärkta dagar och tydligare fördelning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.

Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen