Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Eva Nordmark blir arbetsmarknadsminister
TCO:s ordförande Eva Nordmark blir ny arbetsmarknadsminister. Det står klart sedan statsminister Stefan Löfven presenterat sin regeringsförklaring under riksdagens öppnande i dag. Unionens Peter Hellberg går upp som tillförordnad TCO-bas.
Eva Nordmark, född 1971 i Luleå, har bred facklig och politisk bakgrund. Via SSU i Norrbotten och ledamot i kommunstyrelsen blev hon som 19-åring riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1995. 2004 valdes hon till förbundsordförande för SKTF, nuvarande Vision, och 2011 tog hon över ordförandeklubban för TCO.
– Alla som kan arbeta ska arbeta, våra företag ska kunna växa och arbetsgivare måste kunna rekrytera den kompetens som de behöver. Det här är frågor som jag brinner för och har arbetat med under större delen av mitt vuxna liv, sa Eva Nordmark under tisdagens presskonferens.
Såväl Unionen som LO är positiva till att Stefan Löfven valt en person från de fackliga leden.
Läs mer: Unionen välkomnar valet av Nordmark
Under sin tid som TCO-bas har Eva Nordmark arbetat för att höja taket i a-kassan och förbättra villkoren för tjänstemannagrupperna när det gäller trygghetssystemen.
När Eva Nordmark föddes bodde familjen i en etta i en ort utanför Luleå och hon har beskrivit sin familj som ”en typisk arbetarklassfamilj uppifrån Norrbotten”. En sammanställning som tidningen Arbetsvärlden gjort visar att hon i dag är bäst betald i fackvärlden med en förvärvsinkomst på drygt 170 000 kronor i månaden. Förutom arvodet från TCO kommer hennes inkomster från styrelsearvoden i Folksam och Luleås tekniska universitet.
Eva Nordmark efterträds tillfälligt av Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande samt vice ordförande i TCO.
– Vi kommer att sakna Eva som ordförande. Samtidigt står TCO sig starkare än någonsin och vi befinner oss i början av en ny kongressperiod med en klart utpekad inriktning av vår verksamhet, säger Peter Hellberg i ett pressmeddelande från TCO och understryker att TCO kommer fortsätta att mycket noga nagelfara och påverka regeringens arbetsmarknadspolitik.
TCO kommer i dagarna kalla till en extrakongress för att välja ny ordförande.
I en intervju i Kollega 2015 sade Eva Nordmark att TCO ville se en blocköverskridande skattereform tänkt att gynna utbildning och företagande.
– Individernas och samhällets möjlighet till omställning måste stärkas. Vi vill se stabila trygghetssystem och utökade möjligheter att utbilda sig genom hela yrkeslivet. Dessutom behöver Sverige ett skattesystem som premierar utbildning, ansvarstagande och företagande och som ger tillräckliga skatteintäkter för att finansiera en god framtida välfärd.
Eva Nordmark efterträder Ylva Johansson som blir ny EU- kommissionär för migrationsfrågor.
Läs mer: Eva Nordmark leder TCO vidare
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
