Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Var tredje orolig för framtida pension
Kvinnor oroar sig i högre utsträckning än män för hur deras ekonomi ska gå ihop när de blir pensionärer. Det visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av tjänstepensionsföretaget Collectum.
Nästan tre av tio är oroliga när de tänker på sin framtida ekonomiska situation som pensionär. Bland kvinnorna svarar 32 procent att de känner sig oroliga, jämfört med 23 procent bland männen.
Kvinnors pension påverkas negativt av att de generellt har lägre inkomster och deltidsarbetar i mycket högre utsträckning än män. Ett sätt att jämna ut skillnaderna inom familjen är att ge bort premiepensionen till sin partner. Få känner dock till möjligheten, bara en halv procent av pensionsspararna förde över pensionsrätt under förra året.
Snittbeloppet var drygt 8 100 kronor, enligt siffror från Pensionsmyndigheten. Att föra över det maximala pensionsbeloppet i 20 år kan enligt myndighetens beräkningar ge 1 500 kronor mer i månaden i pension för den som får pengarna.
För många kommer den allmänna pensionen att motsvara ungefär hälften av den tidigare inkomsten. Den genomsnittliga privatanställda tjänstemannen får 6 500 kronor i tjänstepension att lägga till den allmänna pensionen.
Nio av tio yrkesarbetande har i dag någon form av tjänstepension, men i en del sektorer där många unga arbetar är förmånen ovanlig, till exempel inom it-, reklam- och pr-branschen.
Tips för bättre pensionskoll
1. Säkra tjänstepensionen. Se till att arbeta hos en arbetsgivare som betalar tjänstepension, företag med kollektivavtal gör alltid det. Om inte arbetsgivaren erbjuder tjänstepension – förhandla till dig det. En rimlig lägsta nivå kan vara 4-10 procent av din lön, beroende på vad du tjänar.
2. Få en samlad bild. På minpension.se kan du göra din egen pensionsprognos och skaffa en samlad bild av din framtida pension, där såväl den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det eventuella privata sparandet ingår.
3. Välj och välj bort. Att ha återbetalningsskydd för tiden fram till pensionsåldern är en trygghet för familjen och sänker inte din pension nämnvärt. Fyll på med familjeskydd om din familj behöver mer. Fundera sedan på ta bort återbetalningsskyddet när du väl går i pension, eftersom det kan öka din pension med upp till 25 procent.
Källa: Collectum
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lista: Pensioneringens 7 faser
Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Förväntansfasen
Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.
Åh fasen-fasen
Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.
Förnekelsefasen
Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.
Besvikelsefasen
När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.
Förhandlingsfasen
Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering.
Depressionsfasen
En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.
Acceptansfasen
I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare.
Brasklapp:
Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.
Studier påverkar din pension – ger flera tusen
En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Pensionen grundar sig på alla inkomster
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Även unga kan få tjänstepension
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
