Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tusenlappar mer i pension vid tidig jobbstart

Att fortsätta jobba som äldre kan vara ett sätt att få högre pension. Men att börja jobba i tidig ålder har lika stor påverkan. En tjänsteman kan få 6 000 kronor mer pension i månaden om han eller hon börjar jobba som 25-åring i stället för som 30-åring.
Lina Björk Publicerad 11 juni 2014, kl 11:07
Colourbox
Sen jobbstart drabbar pensionen Colourbox

Att fortsätta jobba efter pensionsåldern är det inte alla som orkar eller vill. Men en lika viktig fråga för att få en rimlig pension är att inträdet på arbetsmarknaden inte sker för sent. I dag börjar svenska ungdomar på universitet och högskola i 20-årsåldern. Enligt beräkningar får de jobb ungefär nio år senare.  

- De högre utbildningarna har byggts ut, men det är inte hela förklaringen. Många med enbart gymnasieutbildning har svårt att få jobb. För yngre som varken studerar eller arbetar leder ett sent inträde på arbetsmarknaden nästan oundvikligen till lägre pension, säger Eva Adolphson, som är pensionsekonom på Alecta.

Enligt en ny rapport från Alecta kan en privatanställd tjänsteman inom en välbetald bransch, med bra lönepåslag och bra ingångslön, tjäna över 10 000 kronor i månaden i pension på att börja jobba vid 25 jämfört med vid 30. Den som har ett lågbetalt yrke och en svagare löneutveckling förlorar lite mindre på en sen arbetsstart, men ändå flera tusen kronor.

I mars presenterade riksdagens pensionsgrupp en rad justeringar i pensionssystemet för att trygga pensionerna för framtida generationer. Ett särskilt avsnitt ägnades åt frågan hur man ska kunna jobba längre genom en höjd pensionsålder, men ingenting om hur man ska förlänga arbetslivet i andra änden och skynda på inträdet på arbetsmarknaden. För att få bukt med detta beskriver Alecta en rad åtgärder. Exempelvis skulle man kunna uppmuntra studenter som tar examen snabbt med avskrivna studielån och fribeloppet skulle kunna kopplas till studieresultat så att studenter som inte klarar av att hålla takten får ett lägre belopp.

 - Man skulle även kunna se över statens ersättningssystem till universitet och högskolor så att lärosätena får starkare drivkrafter att förbättra prestationsgraden hos studenterna, säger Eva Adolphson.