Hoppa till huvudinnehåll
Pension

"Risk med obligatorisk tjänstepension"

Tjänstepension är viktigt om man ska ha en dräglig ekonomi som pensionär. Eftersom många fortfarande saknar en sådan föreslås nu en obligatorisk tjänstepension. Parterna har dock ännu inte tagit ställning till om det vore en bra lösning.
Anita Täpp Publicerad
Collectum
Är du medlem i Unionen och har tjänstpension får du hem kuvert från Collectum. Collectum

Många, däribland runt 70 procent av Unionens medlemmar, har tjänstepension tack vare att de omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Andra anställda får tjänstepension av sin arbetsgivare även utan kollektivavtal. Den som har en tjänstepension brukar uppskattningsvis få mellan 70 och 75 procent av sin slutlön i pension.

Men så finns det en stor grupp löntagare, runt en halv miljon i Sverige, som står helt utan tjänstepension och då endast kommer få cirka 55 procent av sin slutlön när de lämnar arbetslivet.

Därför föreslår nu den förre folkpartistiske riksdagsledamoten Bo Könberg, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, att politikerna ska besluta om en obligatorisk tjänstepension. Den skulle i så fall finansieras genom att de arbetsgivare som inte ger sina anställda någon sådan i stället ska betala en pensionsavgift på tre till fyra procent.

Vad tycker då parterna om förslaget?
– Det är inget vi har diskuterat och tagit ställning till ännu i alla fall, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen säger:

– Innan vi kan säga något om förslaget behöver vi veta mer om vad det innebär. Vi vill ju inte att staten ska lägga sig i våra kollektivavtalade tjänstepensioner, det är en fråga som parterna ska hantera. Och vårt ansvar som fackförbund, och något vi ständigt jobbar med, är att se till att medlemmarna får kollektivavtal och därigenom tjänstepensionen ITP.

Är förslaget ett hot mot den svenska modellen?
Det är klart att det finns risker med det. De kollektivavtalade tjänstepensionerna är ju ett viktigt inslag i kollektivavtalen och dom vill vi hantera som parter, eftersom vi ju företräder våra medlemmar i våra organisationer och har kompetensen på det området när vi förhandlar. Och i den delen vill vi inte ha in politikerna över huvud taget, säger Niklas Hjert.

– Men sedan är det så klart ändå så att man måste kunna diskutera frågan om hur vi ska hantera de individer som inte omfattas. Och då är det enklaste svaret givetvis att de anställda på de arbetsplatserna ser till att skapa ett tryck för att få till kollektivavtal. För då får man väldigt bra tjänstepensioner med hög kvalité och väldigt många andra fördelar tack vare de system som vi har byggt upp, där vi har pressat kostnaderna otroligt mycket. Så det är ju den bästa vägen att säkra en bra tjänstepension.

Men om det ändå inte går att få till ett kollektivavtal?
– Det gör det ju inte alltid. Men ibland kan det också bygga på okunskap, tror jag. Därför är det ändå bra att den här frågan kommer upp till diskussion. Så att alla blir medvetna om vilken stor betydelse tjänstepensionen har för den totala pensionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.