Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Lurad slipper ta smällen

Per-Erik Sandbergs arbetsgivare struntade i att betala in hans pensionspremie. Garantin i kollektivavtalet blev räddningen. Tack vare den missar han inget.
- Pengarna kommer att göra stor skillnad för min pension.
Ola Rennstam Publicerad
Hans-Peter Bloom
Per-Erik Sandbergs arbetsgivare hade struntat i att betala in till hans tjänstepension. Hans-Peter Bloom

I över tjugo år har Per-Erik Sandberg från Bromölla kuskat land och rike runt i sin bil. Otaliga hotellnätter och tusentals timmar bakom ratten har vägts upp av säljyrkets frihet och bra inkomster, åtminstone under goda år.

Per-Erik Sandberg var därför övertygad om att han skulle få en ganska hygglig pension den dag han slutade arbeta. Men det skulle visa sig att hans pension inte var så tryggad trots allt.

För tre år sedan började Per-Erik Sandberg arbeta på ett danskt företag som säljare inriktad mot industrin. Eftersom hans tidigare arbetsgivare hade betalat in till hans tjänstepension ville Per-Erik få till någon form av pensionslösning även på sin nya arbetsplats.

- Redan från början kom vi överens om att de skulle betala in, vilket också stod i mitt anställningskontrakt, men de kom aldrig till skott, berättar han.

Det spelar ingen roll, för du ska ändå sluta.

Per-Erik Sandberg gav sig inte utan låg på sin arbetsgivare om pensionen vid flera tillfällen och varje gång lovade ledningen att de snart skulle ta tag i saken. Förra hösten började företaget till slut se över pensionslösningen för sin personal.

- Vi fick hem papper om ITP och fick även ett förslag. Men när företaget upptäckte hur dyrt det skulle bli, kostnaden för mig var lika hög som för mina två kollegor tillsammans, drog de öronen åt sig. Efter att ha avvaktat ett tag tog jag upp frågan igen, men min chef låtsades som han inte visste vad jag pratade om och till slut sa han att "det spelar ingen roll för du ska ändå sluta". Under alla mina år i arbetslivet har jag aldrig upplevt något liknande, jag vill ändå inte vara kvar när de beter sig på det viset, säger Per-Erik Sandberg.

Orsaken till uppsägningen var arbetsbrist enligt företaget men Per-Erik är säker på att det handlade om att man ville få bort honom som hade högst lön.

Med hjälp av Unionens kontor i Karlshamn kunde man konstatera att företaget omfattades av kollektivavtal, vilket innebar att företaget är skyldigt att betala in till de anställdas tjänstepension. Men bolaget hade alltså inte gjort en enda inbetalning för Per-Erik och hans kollegor.

- Jag visste att vi hade blivit lovade tjänstepension men hade ingen aning om att företaget var skyldigt att betala men medvetet struntat i det. De bar sig riktigt fult åt, säger han.

Genom Unionen anmäldes de uteblivna pensionerna till Collectum, som administrerar tjänstepensionen, och i somras kom glädjebeskedet. Garantin i avtalet trädde in. TGL-nämnden, som behandlar fall där arbetsgivare inte betalat in till pensionen, beslutade att Per-Eriks uteblivna premier, lite drygt 55 000 kronor, ska betalas in. En summa som nu kommer att krävas av det danska företaget.

Utan kollektivavtal hade det varit svårt att få några pengar alls, då hade Per-Erik varit tvungen att driva ett civilmål mot sin före detta arbetsgivare.

- Pengarna kommer att göra en stor skillnad för min pension. Unionen har verkligen hjälpt mig i det här ärendet, fackavgiften känns som en struntsumma i sammanhanget, säger han.

Senare i höst fyller Per Erik Sandberg 60 år och han har precis fått nytt jobb som säljare, även denna gång inom verkstadsindustrin.

- Kanske, säger han, arbetar jag tills jag är 67, så att jag kan gå i pension samtidigt som frugan. Men man vet aldrig vad som kan hända på vägen.

Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information.

Jonas Olsson, ansvarig för försäkringsinformation på Unionen och ledamot av TGL-nämnden, tror att mörkertalet är stort. Väldigt många svenskar är ovetande om att deras arbetsgivare slarvat med inbetalningarna.

- Det vanligaste är att felaktigheterna uppdagas först när man går i pension eller byter arbetsgivare. Det ligger i sakens natur att man börjar intressera sig för de här frågorna när pensionen närmar sig och då kan konstatera att det inte blev så mycket som man hade förväntat sig. Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information, säger han.

Förra året betalades cirka 10 miljoner kronor ut genom ITP-garantin. Trafikskolor, studieförbund, turistnäringen och ideella föreningar är överrepresenterade i statistiken över arbetsgivare som slarvar. Inte sällan beror det på att arbetsgivaransvaret varit oklart.

Jonas Olsson uppskattar att endast en mindre del av de fall där arbetsgivaren missat att betala in tjänstepension hamnar i TGL-nämnden. Majoriteten löser sig på vägen genom att arbetsgivaren betalar det de ska.

- Jag tror att det i första hand handlar om okunskap hos arbetsgivarna, det är väldigt få som tycks ha ont uppsåt, säger han.

Vad kan Unionen göra för att färre ska drabbas?

- Vi bör säkerställa våra rutiner när vi tecknar avtal så att vi inte ger arbetsgivaren några falska förespeglingar och de förstår att det kommer att kosta. Det andra är vi hela tiden informerar våra medlemmar och inte bara talar om värdet med kollektivavtal rent generellt utan även talar om hur man rent konkret kan ta reda på att det finns ett värde överhuvudtaget, säger Jonas Olsson.

Publicerades i tidningen Kollega #7 2012.

Tjänstepension

Om du är anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, ITP. Din anställning ger dig dessutom kompletterande försäkringar som utfaller vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall.

Du har rätt till tjänstepension och försäkringar även om din arbetsgivare slarvat med inbetalningarna för din räkning. Vid föräldraledighet och sjukskrivning fortsätter inbetalningarna till din tjänstepension precis som tidigare.

Om du är anställd på en arbetsplats som INTE omfattas av kollektivavtal finns det en mängd frågor du själv måste sätta dig in i och få reglerat i ett anställningsavtal. Som anställd bör du ta reda på hur stor pensionsinbetalning du får av din arbetsgivare och var pengarna placeras.

Vad händer med inbetalningarna om du blir sjukskriven eller föräldraledig? Det finns risk för att inbetalningarna upphör, vilket senare i livet kan kosta dig mycket i form av lägre pension.

Om det inte finns kollektivavtal finns det heller ingen försäkring som skyddar om din arbetsgivare av någon anledning skulle ha missat att betala in premierna för din räkning.

Det finns två olika tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän. En premiebaserad tjänstepension, ITP 1, där premiernas placering avgör pensionens storlek, och en i huvudsak förmånsbestämd, ITP 2, som ger en garanterad procentssats av slutlönen. Huvudregeln är att de som är födda före 1979 omfattas av ITP 2.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.