Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I över tjugo år har Per-Erik Sandberg från Bromölla kuskat land och rike runt i sin bil. Otaliga hotellnätter och tusentals timmar bakom ratten har vägts upp av säljyrkets frihet och bra inkomster, åtminstone under goda år.
Per-Erik Sandberg var därför övertygad om att han skulle få en ganska hygglig pension den dag han slutade arbeta. Men det skulle visa sig att hans pension inte var så tryggad trots allt.
För tre år sedan började Per-Erik Sandberg arbeta på ett danskt företag som säljare inriktad mot industrin. Eftersom hans tidigare arbetsgivare hade betalat in till hans tjänstepension ville Per-Erik få till någon form av pensionslösning även på sin nya arbetsplats.
- Redan från början kom vi överens om att de skulle betala in, vilket också stod i mitt anställningskontrakt, men de kom aldrig till skott, berättar han.
Det spelar ingen roll, för du ska ändå sluta.
Per-Erik Sandberg gav sig inte utan låg på sin arbetsgivare om pensionen vid flera tillfällen och varje gång lovade ledningen att de snart skulle ta tag i saken. Förra hösten började företaget till slut se över pensionslösningen för sin personal.
- Vi fick hem papper om ITP och fick även ett förslag. Men när företaget upptäckte hur dyrt det skulle bli, kostnaden för mig var lika hög som för mina två kollegor tillsammans, drog de öronen åt sig. Efter att ha avvaktat ett tag tog jag upp frågan igen, men min chef låtsades som han inte visste vad jag pratade om och till slut sa han att "det spelar ingen roll för du ska ändå sluta". Under alla mina år i arbetslivet har jag aldrig upplevt något liknande, jag vill ändå inte vara kvar när de beter sig på det viset, säger Per-Erik Sandberg.
Orsaken till uppsägningen var arbetsbrist enligt företaget men Per-Erik är säker på att det handlade om att man ville få bort honom som hade högst lön.
Med hjälp av Unionens kontor i Karlshamn kunde man konstatera att företaget omfattades av kollektivavtal, vilket innebar att företaget är skyldigt att betala in till de anställdas tjänstepension. Men bolaget hade alltså inte gjort en enda inbetalning för Per-Erik och hans kollegor.
- Jag visste att vi hade blivit lovade tjänstepension men hade ingen aning om att företaget var skyldigt att betala men medvetet struntat i det. De bar sig riktigt fult åt, säger han.
Genom Unionen anmäldes de uteblivna pensionerna till Collectum, som administrerar tjänstepensionen, och i somras kom glädjebeskedet. Garantin i avtalet trädde in. TGL-nämnden, som behandlar fall där arbetsgivare inte betalat in till pensionen, beslutade att Per-Eriks uteblivna premier, lite drygt 55 000 kronor, ska betalas in. En summa som nu kommer att krävas av det danska företaget.
Utan kollektivavtal hade det varit svårt att få några pengar alls, då hade Per-Erik varit tvungen att driva ett civilmål mot sin före detta arbetsgivare.
- Pengarna kommer att göra en stor skillnad för min pension. Unionen har verkligen hjälpt mig i det här ärendet, fackavgiften känns som en struntsumma i sammanhanget, säger han.
Senare i höst fyller Per Erik Sandberg 60 år och han har precis fått nytt jobb som säljare, även denna gång inom verkstadsindustrin.
- Kanske, säger han, arbetar jag tills jag är 67, så att jag kan gå i pension samtidigt som frugan. Men man vet aldrig vad som kan hända på vägen.
Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information.
Jonas Olsson, ansvarig för försäkringsinformation på Unionen och ledamot av TGL-nämnden, tror att mörkertalet är stort. Väldigt många svenskar är ovetande om att deras arbetsgivare slarvat med inbetalningarna.
- Det vanligaste är att felaktigheterna uppdagas först när man går i pension eller byter arbetsgivare. Det ligger i sakens natur att man börjar intressera sig för de här frågorna när pensionen närmar sig och då kan konstatera att det inte blev så mycket som man hade förväntat sig. Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information, säger han.
Förra året betalades cirka 10 miljoner kronor ut genom ITP-garantin. Trafikskolor, studieförbund, turistnäringen och ideella föreningar är överrepresenterade i statistiken över arbetsgivare som slarvar. Inte sällan beror det på att arbetsgivaransvaret varit oklart.
Jonas Olsson uppskattar att endast en mindre del av de fall där arbetsgivaren missat att betala in tjänstepension hamnar i TGL-nämnden. Majoriteten löser sig på vägen genom att arbetsgivaren betalar det de ska.
- Jag tror att det i första hand handlar om okunskap hos arbetsgivarna, det är väldigt få som tycks ha ont uppsåt, säger han.
Vad kan Unionen göra för att färre ska drabbas?
- Vi bör säkerställa våra rutiner när vi tecknar avtal så att vi inte ger arbetsgivaren några falska förespeglingar och de förstår att det kommer att kosta. Det andra är vi hela tiden informerar våra medlemmar och inte bara talar om värdet med kollektivavtal rent generellt utan även talar om hur man rent konkret kan ta reda på att det finns ett värde överhuvudtaget, säger Jonas Olsson.
Publicerades i tidningen Kollega #7 2012.
Om du är anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, ITP. Din anställning ger dig dessutom kompletterande försäkringar som utfaller vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall.
Du har rätt till tjänstepension och försäkringar även om din arbetsgivare slarvat med inbetalningarna för din räkning. Vid föräldraledighet och sjukskrivning fortsätter inbetalningarna till din tjänstepension precis som tidigare.
Om du är anställd på en arbetsplats som INTE omfattas av kollektivavtal finns det en mängd frågor du själv måste sätta dig in i och få reglerat i ett anställningsavtal. Som anställd bör du ta reda på hur stor pensionsinbetalning du får av din arbetsgivare och var pengarna placeras.
Vad händer med inbetalningarna om du blir sjukskriven eller föräldraledig? Det finns risk för att inbetalningarna upphör, vilket senare i livet kan kosta dig mycket i form av lägre pension.
Om det inte finns kollektivavtal finns det heller ingen försäkring som skyddar om din arbetsgivare av någon anledning skulle ha missat att betala in premierna för din räkning.
Det finns två olika tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän. En premiebaserad tjänstepension, ITP 1, där premiernas placering avgör pensionens storlek, och en i huvudsak förmånsbestämd, ITP 2, som ger en garanterad procentssats av slutlönen. Huvudregeln är att de som är födda före 1979 omfattas av ITP 2.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.