Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bättre vara arbetslös"

- Det ungdomarna skrivit på är inget mindre än ett slavkontakt, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, sedan hon granskat ett av Face2faces "frilansavtal".
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

- Det är skillnad på att vara egenföretagare och anställd. Men i det här avtalet har man blandat de villkor som brukar gälla beroende på vad man är.

- Face2face ger arbetstagaren alla nackdelar som egenföretagaren brukar ha, i form av olika risker, men ger inga fördelar, som friheten och den egna bestämmanderätten. I stället blir arbetstagaren väldigt hårt styrd samtidigt som han eller hon också får ta alla risker, som att inte få någon provision om man säljer dåligt eller inte få någon sjuklön vid sjukdom.

Gunilla Bäcklund anser det klart bevisat att den som skriver på inte är frilansare, alltså egenföretagare, utan är anställd av Face2face.

I och med det, och utifrån ungdomarnas vittnesmål, anser hon att arbetsgivaren gjort sig skyldig till en rad lagbrott, bland annat mot arbetstidslagen, semesterlagen och sjuklönelagen.

- De har ju jobbat långt mer än 48 timmar i veckan, vilket strider mot arbetstidslagen.

Enligt avtalet får arbetstagaren inte heller någon sjuklön.

- Man försöker vältra över arbetsgivarens lagstadgade sjuklöneansvar på Försäkringskassan. Men eftersom det är ett anställningsavtal så har man rätt till sjuklön.

Den som skriver under avtalet blir också belagd med tystnadsplikt, vilket är anledningen till att ungdomarna i reportaget är anonyma.

I avtalet ingår också en konkurrensklausul vilken bland annat innebär att ungdomarna är i karantän ett halvår efter de slutat på Face2face och då exempelvis inte får jobba åt en konkurrent.

- Det är ett sätt att låsa in ungdomarna. En konkurrensklausul är bara skälig för en anställd med nyckelbefattning. En förutsättning för en konkurrensklausul är att arbetsgivaren kompenserar den anställde för den olägenhet det innebär att inte kunna arbeta i yrket eller branschen under en viss tid sedan anställningen avslutats. Och här finns ingen sådan kompensation, vilket innebär att en domstol kan upphäva den här klausulen.

- Eftersom det här avtalet ger den anställde all risk och ingen frihet, samtidigt som de riskerar att jobba gratis, måste man kalla det för vad det är, ett slavkontrakt.

- Jag vill varna för att skriva på anställningsavtal med enbart provisionslön och då särskilt om man ska använda sin egen bil i jobbet och milersättning ingår i provisionen. Det är faktiskt bättre att vara arbetslös än att skriva på ett sådant avtal. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.