Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bättre vara arbetslös"

- Det ungdomarna skrivit på är inget mindre än ett slavkontakt, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, sedan hon granskat ett av Face2faces "frilansavtal".
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

- Det är skillnad på att vara egenföretagare och anställd. Men i det här avtalet har man blandat de villkor som brukar gälla beroende på vad man är.

- Face2face ger arbetstagaren alla nackdelar som egenföretagaren brukar ha, i form av olika risker, men ger inga fördelar, som friheten och den egna bestämmanderätten. I stället blir arbetstagaren väldigt hårt styrd samtidigt som han eller hon också får ta alla risker, som att inte få någon provision om man säljer dåligt eller inte få någon sjuklön vid sjukdom.

Gunilla Bäcklund anser det klart bevisat att den som skriver på inte är frilansare, alltså egenföretagare, utan är anställd av Face2face.

I och med det, och utifrån ungdomarnas vittnesmål, anser hon att arbetsgivaren gjort sig skyldig till en rad lagbrott, bland annat mot arbetstidslagen, semesterlagen och sjuklönelagen.

- De har ju jobbat långt mer än 48 timmar i veckan, vilket strider mot arbetstidslagen.

Enligt avtalet får arbetstagaren inte heller någon sjuklön.

- Man försöker vältra över arbetsgivarens lagstadgade sjuklöneansvar på Försäkringskassan. Men eftersom det är ett anställningsavtal så har man rätt till sjuklön.

Den som skriver under avtalet blir också belagd med tystnadsplikt, vilket är anledningen till att ungdomarna i reportaget är anonyma.

I avtalet ingår också en konkurrensklausul vilken bland annat innebär att ungdomarna är i karantän ett halvår efter de slutat på Face2face och då exempelvis inte får jobba åt en konkurrent.

- Det är ett sätt att låsa in ungdomarna. En konkurrensklausul är bara skälig för en anställd med nyckelbefattning. En förutsättning för en konkurrensklausul är att arbetsgivaren kompenserar den anställde för den olägenhet det innebär att inte kunna arbeta i yrket eller branschen under en viss tid sedan anställningen avslutats. Och här finns ingen sådan kompensation, vilket innebär att en domstol kan upphäva den här klausulen.

- Eftersom det här avtalet ger den anställde all risk och ingen frihet, samtidigt som de riskerar att jobba gratis, måste man kalla det för vad det är, ett slavkontrakt.

- Jag vill varna för att skriva på anställningsavtal med enbart provisionslön och då särskilt om man ska använda sin egen bil i jobbet och milersättning ingår i provisionen. Det är faktiskt bättre att vara arbetslös än att skriva på ett sådant avtal. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.