Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Människor med hög IQ

Två procent av jordens befolkning har 131 eller mer i IQ. De kan, om de vill, vara med i Mensa som har 100 000 medlemmar runt om i världen. I Mensa Sverige finns cirka 3 500 medlemmar i åldrarna 7 till 81 år.
Eva Karlsson Publicerad
Bild på figurer från IQ-test.

Fredrik Kjällander, pressansvarig på Mensa Sverige, säger att det som kännetecknar en person med IQ över 130 är att han eller hon är mer intelligent än de flesta. När det gäller andra egenskaper finns inga klara besked.

Hur kom du på att du var ovanligt smart?
– Jag har alltid känt att jag har haft lätt för att lära mig saker och att förstå samband. Tyvärr innebar detta att jag redan i lågstadiet tappade motivationen för skolan och ägnade lika mycket tid åt att driva lärarna till vansinne som att prestera i skolarbetet. Som tur var fanns högskoleprovet (fick 2,0) som öppnade dörren till universitetet. Det gjorde mig även nyfiken på att testa min IQ.

Vad har du för yrke?
– Jag är civilekonom och jobbar som vd.

Har man kapacitet att arbeta och plugga mer än andra? Personer som till exempel studerar till jurist och ekonom samtidigt, kan man utgå från att de har hög IQ?
– Hög IQ kan väl ses som en form av potential för hög studiekapacitet. Men det räcker inte med att ha kapaciteten - man måste ju göra själva jobbet också, vilket är en helt annan sak. Att läsa dubbelt anser jag handlar mer om tidsprioritering och ett gott sittfläsk än hög IQ.

Ni får varje år tar emot hundratals mejl från oroliga föräldrar till barn som har extremt lätt för sig men som inte trivs i skolan.
– Man hör ofta från skolans håll att "de begåvade klarar sig alltid", som svar på att de begåvade barnen i klassen försummas när det gäller fördelningen av lärarresurserna. Sanningen är att begåvade barn i dag ofta blir understimulerade i skolan och rent av hindrade i sin utveckling.

– Bortsett från att de inte får vad de har rätt till påverkas Sveriges konkurrenskraft negativt, då det är dessa barn som väntas stå för Sveriges innovationskraft och ledarskap när de växer upp. Mensa Sverige har därför startat ett speciellt program GCP, Gifted Children Programme, för att stödja föräldrar till begåvade barn.  

På er hemsida står att man måste var 18 år för att göra IQ-testet.  
– Mensa har valt att använda en 18-årsgräns för de tester som vi ansvarar för. Yngre medlemmar har testat sig hos en extern psykolog.

Vad finns det för fördelar i vardagen med att ha hög IQ? Finns det nackdelar
– Det är mest fördelar. Man har ju lättare att sätta sig in i en problemställning och förhoppningsvis även att komma fram till hur man löser problemet.

Ger hög IQ självförtroende?
– Att vara avvikande från medel i någon form kan i sig vara en grund för ett utanförskap, speciellt i unga år. Men vad gäller vuxna är min personliga uppfattning att hög intelligens påverkar självförtroendet positivt. Samtidigt är många med hög IQ orimligt självkritiska och blir sällan nöjda med sina prestationer.

Har Mensamedlemmar hög status?
– Jantelagen har fortfarande Sverige i ett järngrepp och vi ligger nog i den absoluta botten avseende samhällets uppskattning av hög intelligens. Många medlemmar håller sitt medlemskap i Mensa hemligt för att de tror att de ska få negativ respons på medlemskapet. Men trots jantelagen är faktiskt Sverige ett av de länder som har flest medlemmar per capita, vilket jag personligen mer tror beror på den starka föreningstradition som finns i Sverige.

Jag gjorde just Mensas provtest på nätet och fick veta att chansen att få bli medlem är liten. Kan dagsformen variera?
– Din IQ är i princip konstant, men din dagsform för allmän testning kan ju självklart variera. För att få en mer kvalificerad uppfattning om var du ligger bör du även göra det riktiga testet.

En kollega till mig har läst att IQ-testet är mer gjort för män. Män och kvinnor tänker ju på olika sätt.   
– De etablerade IQ-test som finns på marknaden är mycket tillförlitliga för att mäta IQ. Men dessa hittar man inte på nätet.

– Män och kvinnor har i princip samma IQ i genomsnitt, men med en överrepresentation av män i ytterkanterna av skalan. Det finns med andra ord fler män än kvinnor med låg IQ såväl som hög IQ.

Berätta om medlemmarna i Mensa.
– En tveksamhet jag själv kände inför att bli medlem var att jag trodde att det bara skulle vara en samling nördar och kufar med tveksam social förmåga. Det visade sig tvärtom att medlemmarna utgörs av en salig blandning av intressanta människor.

Kan du nämna några svenska kändisar.
– Mensa Sverige har som policy att inte lämna ut vilka som är medlemmar, så du kan tyvärr inte få några kändisexempel.

Vad gör ni på era möten?
– Det finns en hel uppsjö av olika sociala aktiviteter inom Mensa, från pubträffar till olika forum på nätet. Vi brukar sammanfatta poängen med Mensa med orden: Nytta, Nöje, Nytta. Det vill säga Nytta för dig själv, genom att vara en del av ett kvalificerat internationellt nätverk. Nöje, genom att träffa spännande människor under olika former. Nytta för andra, genom att göra en samhällsinsats, till exempel genom vårt program för att hjälpa begåvade barn.

– Den senaste aktiviteten jag själv deltog i var en Prova på-träff. Man träffas och testar på något som man kanske inte gjort förut. Det kan vara allt från att lära sig någon dans till att spela på trav på Solvalla.

Mer info om Mensa, provtestet och information om programmet för begåvade barn (GCP) hittar du på www.mensa.se

Rätt svar: A

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177