Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Människor med hög IQ

Två procent av jordens befolkning har 131 eller mer i IQ. De kan, om de vill, vara med i Mensa som har 100 000 medlemmar runt om i världen. I Mensa Sverige finns cirka 3 500 medlemmar i åldrarna 7 till 81 år.
Eva Karlsson Publicerad
Bild på figurer från IQ-test.

Fredrik Kjällander, pressansvarig på Mensa Sverige, säger att det som kännetecknar en person med IQ över 130 är att han eller hon är mer intelligent än de flesta. När det gäller andra egenskaper finns inga klara besked.

Hur kom du på att du var ovanligt smart?
– Jag har alltid känt att jag har haft lätt för att lära mig saker och att förstå samband. Tyvärr innebar detta att jag redan i lågstadiet tappade motivationen för skolan och ägnade lika mycket tid åt att driva lärarna till vansinne som att prestera i skolarbetet. Som tur var fanns högskoleprovet (fick 2,0) som öppnade dörren till universitetet. Det gjorde mig även nyfiken på att testa min IQ.

Vad har du för yrke?
– Jag är civilekonom och jobbar som vd.

Har man kapacitet att arbeta och plugga mer än andra? Personer som till exempel studerar till jurist och ekonom samtidigt, kan man utgå från att de har hög IQ?
– Hög IQ kan väl ses som en form av potential för hög studiekapacitet. Men det räcker inte med att ha kapaciteten - man måste ju göra själva jobbet också, vilket är en helt annan sak. Att läsa dubbelt anser jag handlar mer om tidsprioritering och ett gott sittfläsk än hög IQ.

Ni får varje år tar emot hundratals mejl från oroliga föräldrar till barn som har extremt lätt för sig men som inte trivs i skolan.
– Man hör ofta från skolans håll att "de begåvade klarar sig alltid", som svar på att de begåvade barnen i klassen försummas när det gäller fördelningen av lärarresurserna. Sanningen är att begåvade barn i dag ofta blir understimulerade i skolan och rent av hindrade i sin utveckling.

– Bortsett från att de inte får vad de har rätt till påverkas Sveriges konkurrenskraft negativt, då det är dessa barn som väntas stå för Sveriges innovationskraft och ledarskap när de växer upp. Mensa Sverige har därför startat ett speciellt program GCP, Gifted Children Programme, för att stödja föräldrar till begåvade barn.  

På er hemsida står att man måste var 18 år för att göra IQ-testet.  
– Mensa har valt att använda en 18-årsgräns för de tester som vi ansvarar för. Yngre medlemmar har testat sig hos en extern psykolog.

Vad finns det för fördelar i vardagen med att ha hög IQ? Finns det nackdelar
– Det är mest fördelar. Man har ju lättare att sätta sig in i en problemställning och förhoppningsvis även att komma fram till hur man löser problemet.

Ger hög IQ självförtroende?
– Att vara avvikande från medel i någon form kan i sig vara en grund för ett utanförskap, speciellt i unga år. Men vad gäller vuxna är min personliga uppfattning att hög intelligens påverkar självförtroendet positivt. Samtidigt är många med hög IQ orimligt självkritiska och blir sällan nöjda med sina prestationer.

Har Mensamedlemmar hög status?
– Jantelagen har fortfarande Sverige i ett järngrepp och vi ligger nog i den absoluta botten avseende samhällets uppskattning av hög intelligens. Många medlemmar håller sitt medlemskap i Mensa hemligt för att de tror att de ska få negativ respons på medlemskapet. Men trots jantelagen är faktiskt Sverige ett av de länder som har flest medlemmar per capita, vilket jag personligen mer tror beror på den starka föreningstradition som finns i Sverige.

Jag gjorde just Mensas provtest på nätet och fick veta att chansen att få bli medlem är liten. Kan dagsformen variera?
– Din IQ är i princip konstant, men din dagsform för allmän testning kan ju självklart variera. För att få en mer kvalificerad uppfattning om var du ligger bör du även göra det riktiga testet.

En kollega till mig har läst att IQ-testet är mer gjort för män. Män och kvinnor tänker ju på olika sätt.   
– De etablerade IQ-test som finns på marknaden är mycket tillförlitliga för att mäta IQ. Men dessa hittar man inte på nätet.

– Män och kvinnor har i princip samma IQ i genomsnitt, men med en överrepresentation av män i ytterkanterna av skalan. Det finns med andra ord fler män än kvinnor med låg IQ såväl som hög IQ.

Berätta om medlemmarna i Mensa.
– En tveksamhet jag själv kände inför att bli medlem var att jag trodde att det bara skulle vara en samling nördar och kufar med tveksam social förmåga. Det visade sig tvärtom att medlemmarna utgörs av en salig blandning av intressanta människor.

Kan du nämna några svenska kändisar.
– Mensa Sverige har som policy att inte lämna ut vilka som är medlemmar, så du kan tyvärr inte få några kändisexempel.

Vad gör ni på era möten?
– Det finns en hel uppsjö av olika sociala aktiviteter inom Mensa, från pubträffar till olika forum på nätet. Vi brukar sammanfatta poängen med Mensa med orden: Nytta, Nöje, Nytta. Det vill säga Nytta för dig själv, genom att vara en del av ett kvalificerat internationellt nätverk. Nöje, genom att träffa spännande människor under olika former. Nytta för andra, genom att göra en samhällsinsats, till exempel genom vårt program för att hjälpa begåvade barn.

– Den senaste aktiviteten jag själv deltog i var en Prova på-träff. Man träffas och testar på något som man kanske inte gjort förut. Det kan vara allt från att lära sig någon dans till att spela på trav på Solvalla.

Mer info om Mensa, provtestet och information om programmet för begåvade barn (GCP) hittar du på www.mensa.se

Rätt svar: A

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.