Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hur mår du på jobbet?

Tävlingen är avslutad! Vinnarna presenteras vecka 17. Alla som får sina bidrag publicerade får tre trisslotter vardera.
Eva Karlsson Publicerad

Tills vinnarna presenteras kan du här läsa om Lenas, Morgans och Annas erfarenheter. 

Lena är administratör i ett säljföretag:

- Om jag jämför med den arbetsplats som jag hade för tio år sedan så är det rätt bra. På mitt förra ställe var alla negativa - utom personalchefen och en städerska. Man kan säga att personalchefen lurade mig med sina lyckliga ögon och sitt smittsamma skratt när jag var där på anställningsintervju. Jag delade rum med två gnällspikar som sakta hade nött ner mig om jag hade varit kvar. Jag försökte ta kontakt med andra på kafferasterna men de hade samma trista uppfattning om livet. Städerskan var den enda som hade visioner. Hon brukade slå sig ner mitt emot mig och berätta vad hon skulle göra om hon vann en miljon.

- De första åren på min nuvarande arbetsplats var rena drömmen. Vi hade mål som vi gemensamt jobbade mot och vi skrattade mycket tillsammans. Sedan köpte vi ett mindre företag vars produkter vi ville åt. Personalen följde med men de gillade inte förändringarna. Några av dem går fortfarande runt och ser ut som om de har hamnat i en mardröm. 

Morgan är tekniker på en IT avdelning:

- Inte så bra. Vi som är kvar efter stora neddragningar borde vara glada och tacksamma, men i stället är vi som disktrasor. Vi väntar på en ny smäll. Jag har en anteckningsbok som jag skriver positiva saker i. Där står bland annat att jag har jättebra lön, två kompisar som förstår mig och att vi snart ska flytta till nya lokaler som ligger närmare mitt hem. Gissa om jag får titta i den ofta för att stå ut. Tempot har också ökat. Jag borde söka mig härifrån, jag börjar känna mig dränerad. Men jag orkar inte riktigt än.

Anna är mellanchef på ett tjänsteföretag:

- Jag gillar mina närmaste medarbetare som är trevliga, lojala och flitiga men jag har kommit att avsky alla möten med de andra cheferna. De sitter där, alla fyrkantiga personer, runt bordet och kan inte tiga fast de inte har något att säga. Alla tycks ha något uppdämt behov av att få höra sin egen röst. Ett möte kan pågå i flera timmar! Alla säger samma sak, med ytterst små variationer.

- Jag har börjat se mig om efter ett nytt jobb, men det finns inte mycket att söka. Man vill ju ha något som är bättre och inte sämre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.