Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hur mår du på jobbet?

Tävlingen är avslutad! Vinnarna presenteras vecka 17. Alla som får sina bidrag publicerade får tre trisslotter vardera.
Eva Karlsson Publicerad

Tills vinnarna presenteras kan du här läsa om Lenas, Morgans och Annas erfarenheter. 

Lena är administratör i ett säljföretag:

- Om jag jämför med den arbetsplats som jag hade för tio år sedan så är det rätt bra. På mitt förra ställe var alla negativa - utom personalchefen och en städerska. Man kan säga att personalchefen lurade mig med sina lyckliga ögon och sitt smittsamma skratt när jag var där på anställningsintervju. Jag delade rum med två gnällspikar som sakta hade nött ner mig om jag hade varit kvar. Jag försökte ta kontakt med andra på kafferasterna men de hade samma trista uppfattning om livet. Städerskan var den enda som hade visioner. Hon brukade slå sig ner mitt emot mig och berätta vad hon skulle göra om hon vann en miljon.

- De första åren på min nuvarande arbetsplats var rena drömmen. Vi hade mål som vi gemensamt jobbade mot och vi skrattade mycket tillsammans. Sedan köpte vi ett mindre företag vars produkter vi ville åt. Personalen följde med men de gillade inte förändringarna. Några av dem går fortfarande runt och ser ut som om de har hamnat i en mardröm. 

Morgan är tekniker på en IT avdelning:

- Inte så bra. Vi som är kvar efter stora neddragningar borde vara glada och tacksamma, men i stället är vi som disktrasor. Vi väntar på en ny smäll. Jag har en anteckningsbok som jag skriver positiva saker i. Där står bland annat att jag har jättebra lön, två kompisar som förstår mig och att vi snart ska flytta till nya lokaler som ligger närmare mitt hem. Gissa om jag får titta i den ofta för att stå ut. Tempot har också ökat. Jag borde söka mig härifrån, jag börjar känna mig dränerad. Men jag orkar inte riktigt än.

Anna är mellanchef på ett tjänsteföretag:

- Jag gillar mina närmaste medarbetare som är trevliga, lojala och flitiga men jag har kommit att avsky alla möten med de andra cheferna. De sitter där, alla fyrkantiga personer, runt bordet och kan inte tiga fast de inte har något att säga. Alla tycks ha något uppdämt behov av att få höra sin egen röst. Ett möte kan pågå i flera timmar! Alla säger samma sak, med ytterst små variationer.

- Jag har börjat se mig om efter ett nytt jobb, men det finns inte mycket att söka. Man vill ju ha något som är bättre och inte sämre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.