Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hur mår du på jobbet?

Tävlingen är avslutad! Vinnarna presenteras vecka 17. Alla som får sina bidrag publicerade får tre trisslotter vardera.
Eva Karlsson Publicerad

Tills vinnarna presenteras kan du här läsa om Lenas, Morgans och Annas erfarenheter. 

Lena är administratör i ett säljföretag:

- Om jag jämför med den arbetsplats som jag hade för tio år sedan så är det rätt bra. På mitt förra ställe var alla negativa - utom personalchefen och en städerska. Man kan säga att personalchefen lurade mig med sina lyckliga ögon och sitt smittsamma skratt när jag var där på anställningsintervju. Jag delade rum med två gnällspikar som sakta hade nött ner mig om jag hade varit kvar. Jag försökte ta kontakt med andra på kafferasterna men de hade samma trista uppfattning om livet. Städerskan var den enda som hade visioner. Hon brukade slå sig ner mitt emot mig och berätta vad hon skulle göra om hon vann en miljon.

- De första åren på min nuvarande arbetsplats var rena drömmen. Vi hade mål som vi gemensamt jobbade mot och vi skrattade mycket tillsammans. Sedan köpte vi ett mindre företag vars produkter vi ville åt. Personalen följde med men de gillade inte förändringarna. Några av dem går fortfarande runt och ser ut som om de har hamnat i en mardröm. 

Morgan är tekniker på en IT avdelning:

- Inte så bra. Vi som är kvar efter stora neddragningar borde vara glada och tacksamma, men i stället är vi som disktrasor. Vi väntar på en ny smäll. Jag har en anteckningsbok som jag skriver positiva saker i. Där står bland annat att jag har jättebra lön, två kompisar som förstår mig och att vi snart ska flytta till nya lokaler som ligger närmare mitt hem. Gissa om jag får titta i den ofta för att stå ut. Tempot har också ökat. Jag borde söka mig härifrån, jag börjar känna mig dränerad. Men jag orkar inte riktigt än.

Anna är mellanchef på ett tjänsteföretag:

- Jag gillar mina närmaste medarbetare som är trevliga, lojala och flitiga men jag har kommit att avsky alla möten med de andra cheferna. De sitter där, alla fyrkantiga personer, runt bordet och kan inte tiga fast de inte har något att säga. Alla tycks ha något uppdämt behov av att få höra sin egen röst. Ett möte kan pågå i flera timmar! Alla säger samma sak, med ytterst små variationer.

- Jag har börjat se mig om efter ett nytt jobb, men det finns inte mycket att söka. Man vill ju ha något som är bättre och inte sämre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.