Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Läsarna om arbetslösheten: ”Skönt att inte vara ensam”

”Vad bra att ni tar upp detta”. ”Känns skönt att man inte är ensam i sin hopplösa situation”. ”Unionen behöver vara hårdare mot politikerna”. Kollegas temavecka om arbetslösheten med fokus på tjänstemän har väckt massor av reaktioner.
Ola Rennstam Publicerad
Kollage över artiklar om arbetslösheten från Kollegas papperstidning
Kollega har i en rad artiklar speglat den svåra situationen på arbetsmarknaden.

Arbetslöshetens spöke ligger som en våt filt över Sverige. Under veckan har Kollega publicerat en rad artiklar på temat arbetslöshet där vi fångat röster och öden. 

Vår bevakning kunde visa att det inte enbart är lågutbildade eller de som står långt från arbetsmarknaden som det handlar om. 
Allt fler högutbildade tjänstemän hamnar i långtidsarbetslöshet – och det tar allt längre tid för den att få ett nytt jobb.
Här är ett axplock av reaktionerna i sociala medier och i direktkontakt med oss på redaktionen:

Artikeln om arbetslösa Christina Bundy i Stockholm, som står på ruinens brant efter två år utan arbete väckte mycket engagemang hos läsarna.

”Så sjukt samhället blivit. Alla människor behöver få ha ett jobb. Denna arbetslöshet visar en stor brist hos landets styre att få ett land i balans.”

”Att tvinga långtidsarbetslösa in i fattigdom är cyniskt och visar på en människosyn som iallafall skrämmer livet ur mig.”

”Håller tummarna att det löser sig för dig!”

”Hemlösheten kommer att öka. Kriminaliteten kommer att skena än mer då folk blir allt mer desperata.”

”Så bra att Ni lyfter detta KAOS.  Även arbetssökande människor måste ju kunna betala räkningar och äta & bo!”

Vi har också träffat arbetslösa Elsa, 22 år, i Skåne, en av alla ungdomsarbetslösa, som sökt över 200 jobb. Många som befinner i samma situation har hört av sig:

”I går sökte jag mitt 300:e jobb på 1,5 år. Känns skönt att läsa att man inte är ensam i sin hopplösa situation”

”Det är tur ändå att vi är många som sitter i samma båt.”

”Det är skönt att inte vara ensam”

”Är inte det här väldigt konstigt? Är du ung då saknar du arbetslivserfarenhet och blir inte anställd. Men hur ska en ung person få erfarenhet om ingen chansar?”

”Arbetslös för första gången och även om det finns en del jobb att söka får jag sällan komma på intervju. Ersättning från a-kassan har jag inte fått än och snart varit arbetslös tre månader. Jag klarar mig men det hade varit tufft som ensam.”

”Så ser det ut för många människor därute, tyvärr. Och värre kommer det att bli så länge denna regering inte jobbar för lösningar och alternativ.”

 ”Allt fler är arga på Arbetsförmedlingen, regeringen, rekryteringens processer, ålderismen och synen på arbetslösa som lata .”

Vi har pratat med Unionen som tycker att regeringens hårdare krav på arbetslösa är fel väg att gå. Intervjun med chefsekonomen Tobias Brännemo om vad regeringen borde göra istället väckte många reaktioner. Alla höll dock inte med honom:

”Tack Tobias Brännemo! Väldigt bra artikel! Härligt att se Unionen reagera på nya villkoren.”

”Vad bra att ni tar upp detta.”

”Tänk om de istället förutsätter att folk vill jobba och gör åtgärder som hjälper de som söker jobb i stället för idag förutsätta att du valt att bli arbetslös och gå på bidrag. Handlar väldigt mycket om vilken människosyn man har.”

”Bra att Unionen engagerar sig i frågan! Unionen behöver vara mer synlig i debatten och tydligt uttrycka sin ståndpunkt om arbetslöshetsförsäkringen och den hårda nedtrappningen. Unionen behöver vara hårdare mot politikerna för att synliggöra de ekonomiska konsekvenserna för sina medlemmar.”

”Det här är människor som tidigare aldrig blev långtidsarbetslösa. Att dessa blir långtidsarbetslösa är tecken på att något allvarligt är fel och att hårdare krav på arbetslösa absolut inte är lösningen.”

”Lösningen är varken mera krav på arbetslösa eller meningslösa utbildningar eller sysselsättningar utan lösningen är att göra det lönsammare att anställa folk som INTE är bidragsfinansierade och det går enbart om skatter och sociala avgifter sänks.”

”Samtliga fackförbund borde sluta upp. Är glad ett fackförbund som vågar lyfta på locket!”

”Många som jobbat och bidragit till samhället hela sina liv och drabbas av ofrivillig arbetslöshet - de straffas nu och får leva i fattigdom sista åren innan de får ta ut en alldeles för låg förtidspension. Människor kommer få låna, tigga, söka försörjningsstöd eller leva på sambo, make/maka.”

Kollegas har även skrivit om Maria Westin som har autism som är långtidsarbetslös. Marias starka berättelse och att arbetslivet ofta missar att ta vara på kompetens hos personer med NPF väckte engagemang hos läsarna.

”Artikeln gjorde mig både glad och nedstämd. Glad över att få bekräftelse på att jag inte är ensam, och nedstämd för att få bekräftelse på att om man inte passar mallen blir man bortsorterad.”

”Det är upplyftande att du ser Maria som en vuxen, kapabel människa vilket ofta inte är fallet kan jag intyga. Fortsätt gärna belysa problemet för oss med kapacitet (men inte räknas som helt 100 ;-)) men som ständigt blir bortvalda.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Lönebidraget står still – slår mot funktionsnedsatta

För sjunde året i rad ligger lönebidraget kvar på samma nivå. Sif Bjarnason hade en anställning med lönebidrag. För att ha råd att ha kvar henne ville arbetsgivaren gå ner till 50 procent. Omöjligt för henne. Vid årsskiftet blev hon uppsagd.
Sandra Lund Publicerad 14 januari 2026, kl 06:01
Sif Bjarnason står vid Örebro slott i skymning. Hon ser bestämd ut.
Sif Bjarnason går nu ut i arbetslöshet, eftersom lönebidraget legat still i flera år. Det har gjort det svårt för många arbetsgivare att behålla anställda med funktionsnedsättningar. Foto: Per Knutsson

I sex år har Sif Bjarnason arbetat på Hörselskadades Riksförbunds distrikt i Örebro. Här finns alla anpassningar hon som gravt hörselnedsatt behöver, inga miljöer som bullrar och hörslingor.

Jobbet har fungerat utmärkt. Ändå sades hon upp vid årsskiftet. 

Föreningen kunde bara erbjuda henne en tjänst på 50 procent, från att hon jobbat 75. En deltid som var ofrivillig från början, men som hon kunde leva på. 

Att gå ner till 50 procent skulle innebära en lön på 14 000 kronor före skatt, och väldigt svårt att hitta en ny arbetsplats med liknande anpassningar på resten av tiden.

–  Jag har ingen konflikt med arbetsgivaren. Men ska jag vara glad för 50 procent där jag får svårt att klara livet? Eller sätta ner foten och göra klart för samhället att 50 procent inte går. Det slutade med att jag sades upp.

"Vad vill samhället?"

Hennes anställning var beroende av lönebidrag, det vill säga att staten står för en stor del av lönekostnaden upp till 20 000 kronor för heltid. Ett stöd som finns för att arbetsgivare ska anställa funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga, som en kompensation för de anpassningar som måste göras. 

–  Ofta handlar det ju om ideella föreningar med noll intäkter. Men trots en arbetsgivare som erbjuder alla anpassningar, och trots att den har lönebidrag har man ändå inte har råd. Då är det något som inte stämmer med lönebidraget. Vad vill samhället här?

Taket som arbetsgivaren kan få ligger på 20 000 kronor. Den nivån har legat helt still sedan 2020. 

Som en referens låg medianlönen 2024 på 37 100 kronor, enligt Medlingsinstitutet. 

Fremia: "Inga nya anställs"

Lönebidrag är den näst vanligaste insatsen från Arbetsförmedlingen. Och en av de dyrare för staten. Att nivån inte höjts på år har påverkat organisationer som den Sif Bjarnson jobbade på enormt, anser Fremia som organiserar idéburna arbetsgivare.

Enligt Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig på Fremia, slår det olika beroende på verksamhet. För arbetsintegrerade sociala företag, där många har lönebidrag, har flera fått lägga ner. 

På större arbetsplatser, med få på lönebidrag, har man kanske kunnat behålla dem.

–  Men jag hör ingen som anställer nya. Problemet är att det inte finns några uppräkningar sedan 2020. Samtidigt som vi haft stora kostnadsökningar och knappt har ett kollektivavtal med lön under 20 000 kronor. Det gör att det blir svårare och svårare för arbetsgivare att använda bidraget.

Arbetsförmedlingen: "Stödet har urholkats"

Det syns även i Arbetsförmedlingens statistik. I början av 2020 fanns drygt 70 000 deltagare i lönebidrag. I november förra året cirka 60 000.

I myndighetens budgetunderlag för de kommande åren uttrycks en oro. Att bidraget inte följer löneutveckling och arbetskostnader som ökat med 17 procent sedan 2020 får Arbetsförmedlingen att dra slutsatsen att stödet ”i praktiken urholkats”. 

Myndigheten landar i slutsatsen:

”För den här gruppen anställda finns få alternativ, och arbetslöshet riskerar att bli långvarig och minskar möjligheten till egen försörjning.”

Redan i dag är fler än var femte funktionsnedsatt med nedsatt arbetsförmåga arbetslös, enligt SCB.

"Höj och indexera lönebidraget"

Sif Bjarnson i Örebro hoppas nu på att få en så kallad SIUS på Arbetsförmedlingen. Det är en särskild handläggare och stöd för människor med funktionsnedsättning. Hon är tydlig med vad hon vill av politiken.

–  Vi behöver höja bidragstaket och indexera bidraget så att det följer löneutvecklingen. Att anpassa arbetet är den enkla biten, men att få tag på arbetsgivare som vågar anställa hänger på vad det kostar i rena kronor. Det måste man ta ställning till.

Lönebidrag borta som politiskt mål

Idén är hon inte ensam om. Såväl Fremia som Arbetsförmedlingen vill också se höjning och indexering av lönebidraget.

Patrik Schröder på Fremia hade stort hopp om att något skulle ha hänt till förra årets höstbudget.

–  Vad jag hört anser regeringen att det är ett viktigt och fungerande bidrag. Men det nådd inte hela vägen i budgetförhandlingarna, annat har prioriterats högre.

I regleringsbreven, som är regeringens styrdokument för varje myndighet, uppgav departementet senast 2024 att ett av Arbetsförmedlingens mål att öka antalet deltagare med lönebidrag.

För de senare åren är det borta.

Kollega har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz, och fått en skriftlig kommentar av hans statssekreterare Erik Scheller.

I denna budget har vi valt att prioritera flera andra åtgärder för att förbättra för människor med funktionsnedsättning och anhöriga, till exempel att fler personer med funktionsnedsättning får möjlighet att genomföra en utbildning på folkhögskola, tack vare extra anpassningar och resurser, att vi tar bort funkisskatten och utökad rätt till VAB till barn med funktionsnedsättning.”

Fakta lönebidrag:

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.