Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslösa Elsa: ”Jag får leva på mina sparpengar”

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? Elsa Alm i Skåne har sökt 200 jobb utan att få napp.
Petra Rendik Publicerad
Elsa Alm från Lund.
På Tiktok delar Elsa Alm från Lund med sig av sin vardag som ung arbetssökande. Foto: Mats Andersson.

När Elsa Alm kom in på en utbildning till digital analytiker vid en yrkeshögskola i Malmö kände hon sig säker på att hon valt rätt. Arbetsmarknaden lät lovande, nio av tio får jobb, fick hon veta.

– Ska jag lägga tid på en utbildning ska det vara något som leder till jobb, jag vill gärna komma ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt, säger Elsa Alm.

Men redan under skolgången märkte hon att det var svårt att få en praktikplats. Hon började ana att det var en annan verklighet som väntade efter examen som hon tog i maj i år. Så hon började söka jobb redan i januari medan studierna pågick för att maxa chanserna till arbete efter skolan.

– Jag har nog sökt över 200 jobb i Skåne och Danmark, främst inom mitt utbildningsområde, men även till exempel butiksjobb, utan att bli kallad till en enda intervju, säger Elsa Alm.

Får inte svar på jobbansökningarna

Majoriteten av gångerna fick hon inte ens svar på sina ansökningar och om hon fick några lät de på samma sätt: ”Vi har gått vidare med andra sökande.”

Elsa Alm är inte ensam. I oktober uppgick ungdomsarbetslösheten till 9,7 procent i Skåne, vilket är högst i landet.

Att ständigt få avslag när man söker jobb dödar motivationen att fortsätta. Ännu tuffare är det att ta klivet in i vuxenvärlden, som man som ung längtar efter att ta – det känns långt borta, berättar Elsa Alm.

– Jag har precis pluggat, jag är under 25 och har inte rätt till a-kassa. Jag har tur som har en sambo som har jobb, annars hade det inte gått ekonomiskt. Jag har fått leva på mina sparpengar som jag hade velat använda till att köpa en lägenhet.

Hon upplever att det finns en uppfattning att ungdomar i dag är krävande, lata och inte tar vilka jobb som helst. Det märker hon av inte minst genom kommentarerna hon får på Tiktok, där hon delar med sig av sin vardag som ung arbetssökande. De allra flesta är positiva, men inte alla.

– Det finns en 13 sidor lång tråd om mig på Flashback där många skriver hemska saker. Att jag är trög eller så får man en massa självklara tips som ”har du testat göra så här?”  Tro mig, jag har testat allt.

Lågkonjunktur, men också arbetsgivare som är obenägna att anställa personer med rätt utbildning men utan erfarenhet, det är anledningar till att unga har svårt att få jobb, tror Elsa Alm.

"Se unga som en tillgång"

Hon önskar att fler arbetsgivare i stället kunde se unga som en tillgång – och att man som ung får chansen att skaffa sig erfarenhet, i stället för att mest ses som en belastning.

– Vi unga är oerhört driftiga och kommer in med en annan syn än äldre. Om man slutar blanda generationer på arbetsplatsen stannar ju all utveckling av.

Eftersom Elsa Alm inte ser någon möjlighet att få jobb inom digital analys har hon börjat plugga igen på högskolan i Halmstad. Förhoppningsvis ökar ytterligare studier hennes jobbchanser, men hon känner en oro att hamna i samma situation igen nästa år.

Hur håller du humöret uppe?

– Det gör jag ju inte alltid. Jag blir arg och frustrerad. Det är skit, rent ut sagt. Men jag försöker motivera mig hela tiden och inte ge upp. Jag är så taggad på att få börja jobb och bidra.

ELSA ALM

Ålder: 22.

Bor: Lund.

Arbetsplats: Arbetssökande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.