Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Bryggeribranschen pressad av prisökningar
Priserna på i stort sett allt som har med öltillverkning att göra har ökat och bryggerierna kan inte höja ölpriserna på Systembolaget förrän i höst. Men trots att branschen är pressad är semesterölen ohotad.
Efter två års pandemi, som frestat på för bryggeribranschen, trodde öltillverkarna att nödåren var över. Men icke. Priset på malt har ökat, likaså på humle. El- och gaspriser har skenat iväg. Transporter, glas, aluminium, träpallar, etiketter – allt som behövs för att tillverka och sälja öl, utom möjligtvis vatten, har blivit betydligt dyrare.
– Det var absolut inte lätt under pandemin, och det är en tråkig utveckling att priserna går upp, men ölen är inte hotad och jag känner mig inte orolig, säger Henok Fentie, på bryggeriet Omnipollo.
Bryggeridöd hotar?
Orolig är däremot Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som i Göteborgs-Posten säger att kostnadsökningarna är så omfattande att flera mindre bryggerier kommer gå under.
Lars Landeman, på branschorganisationen Sveriges bryggerier, bekräftar att prisökningarna drabbat branschen, men delar inte farhågorna om den förestående bryggeridöden.
– Det är kanske att ta i att branschen är i gungning. Det är klart att är man liten kan det bli tuffare, men vi har inte fått några sådana signaler från våra mindre medlemmar, säger han.
Enligt Erik Frithiof, ordförande på Sveriges oberoende bryggerier, som organiserar småbryggerier, är läget inte kritiskt än, även om det är ganska bekymmersamt för många småbryggerier.
– Vi lever ju i en speciell värld där vi måste anpassa oss till Systembolagets monopol och det är svårt att vara flexibel, säger han.
Nej till prisjustering
Systembolaget godkänner bara två prisökningar om året, men många småbryggerier hade hoppats på en extra chans att höja priserna till sommaren – de flesta småbryggerier hade velat höja priset med åtminstone 10 procent, gissar Erik Frithiof.
Systembolaget dementerade nyligen ryktet att det var en extra prishöjning på gång.
”Vi har utrett frågan om extra prisjustering och meddelade alla våra leverantörer förra veckan att Systembolaget bedömer, att en avvikelse från inköpsvillkoren i form av ett extra prisändringstillfälle skulle vara rättsligt problematiskt,” svarar Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget, i ett mejl.
Trots detta bakslag är semesterölen inte hotad. Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna. Omnipollo tog exempelvis höjd för ökningar vid förra prisändringstillfället. Hyllie bryggeri, som Erik Frithiof driver vid sidan av sitt ordförandeskap i Sveriges oberoende bryggerier, satsar på att släppa nya öl som kan prissättas fritt för att kompensera kostnadsökningarna.
Flera bryggerier har också egna restauranger eller barer där de kan hämta hem vad de eventuellt förlorar på försäljningen via Systembolaget. Och den öl och läsk som går till krogar och dagligvaruhandel är bryggerierna fria att sätta vilket pris de vill på.
The big five dominerar
Om de lyckas sälja in sin öl till utskänkningsställena vill säga. För utöver prisökningarna kämpar småbryggerierna också mot de så kallade Big Five – storbryggerierna, som misstänks ha exkluderande avtal med krogar och barer. I Göteborg har till exempel 93 procent av krogarna fatöl från enbart en leverantör, enligt en färsk kartläggning från Svenska ölfrämjandet.
En annan nagel i ögat på småbryggarna är att Sverige är det enda EU-land med undandtag för Spanien som inte infört differentierad alkoholskatt – alltså lägre skatt på öl som bryggs i mindre mängder av små oberoende bryggerier.
– Med differentierad alkoholskatt skulle småbryggerierna få betydligt bättre marginaler. Just nu frodas branschen ändå, tack vare det ökade intresset för hantverksöl, men i förlängningen kan det bli svårare, säger Erik Frithiof.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
