Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bryggeribranschen pressad av prisökningar

Priserna på i stort sett allt som har med öltillverkning att göra har ökat och bryggerierna kan inte höja ölpriserna på Systembolaget förrän i höst. Men trots att branschen är pressad är semesterölen ohotad.
Johanna Rovira Publicerad
Man häller upp öl från kran.
Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna Foto: Shutterstock

Efter två års pandemi, som frestat på för bryggeribranschen, trodde öltillverkarna att nödåren var över. Men icke. Priset på malt har ökat, likaså på humle. El- och gaspriser har skenat iväg. Transporter, glas, aluminium, träpallar, etiketter – allt som behövs för att tillverka och sälja öl, utom möjligtvis vatten, har blivit betydligt dyrare.

 Det var absolut inte lätt under pandemin, och det är en tråkig utveckling att priserna går upp, men ölen är inte hotad och jag känner mig inte orolig, säger Henok Fentie, på bryggeriet Omnipollo.

Bryggeridöd hotar?

Orolig är däremot Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som i Göteborgs-Posten säger att kostnadsökningarna är så omfattande att flera mindre bryggerier kommer gå under.

Lars Landeman, på branschorganisationen Sveriges bryggerier, bekräftar att prisökningarna drabbat branschen, men delar inte farhågorna om den förestående bryggeridöden.

 Det är kanske att ta i att branschen är i gungning. Det är klart att är man liten kan det bli tuffare, men vi har inte fått några sådana signaler från våra mindre medlemmar, säger han.

Enligt Erik Frithiof, ordförande på Sveriges oberoende bryggerier, som organiserar småbryggerier, är läget inte kritiskt än, även om det är ganska bekymmersamt för många småbryggerier.

Erik Frithiof

– Vi lever ju i en speciell värld där vi måste anpassa oss till Systembolagets monopol och det är svårt att vara flexibel, säger han.

Nej till prisjustering

Systembolaget godkänner bara två prisökningar om året, men många småbryggerier hade hoppats på en extra chans att höja priserna till sommaren – de flesta småbryggerier hade velat höja priset med åtminstone 10 procent, gissar Erik Frithiof.

Systembolaget dementerade nyligen ryktet att det var en extra prishöjning på gång.

”Vi har utrett frågan om extra prisjustering och meddelade alla våra leverantörer förra veckan att Systembolaget bedömer, att en avvikelse från inköpsvillkoren i form av ett extra prisändringstillfälle skulle vara rättsligt problematiskt,” svarar Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget, i ett mejl.

Trots detta bakslag är semesterölen inte hotad. Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna. Omnipollo tog exempelvis höjd för ökningar vid förra prisändringstillfället. Hyllie bryggeri, som Erik Frithiof driver vid sidan av sitt ordförandeskap i Sveriges oberoende bryggerier, satsar på att släppa nya öl som kan prissättas fritt för att kompensera kostnadsökningarna.  

Flera bryggerier har också egna restauranger eller barer där de kan hämta hem vad de eventuellt förlorar på försäljningen via Systembolaget. Och den öl och läsk som går till krogar och dagligvaruhandel är bryggerierna fria att sätta vilket pris de vill på.

The big five dominerar

Om de lyckas sälja in sin öl till utskänkningsställena vill säga. För utöver prisökningarna kämpar småbryggerierna också mot de så kallade Big Five – storbryggerierna, som misstänks ha exkluderande avtal med krogar och barer. I Göteborg har till exempel 93 procent av krogarna fatöl från enbart en leverantör, enligt en färsk kartläggning från Svenska ölfrämjandet.

En annan nagel i ögat på småbryggarna är att Sverige är det enda EU-land med undandtag för  Spanien som inte infört differentierad alkoholskatt – alltså lägre skatt på öl som bryggs i mindre mängder av små oberoende bryggerier.

 Med differentierad alkoholskatt skulle småbryggerierna få betydligt bättre marginaler. Just nu frodas branschen ändå, tack vare det ökade intresset för hantverksöl, men i förlängningen kan det bli svårare, säger Erik Frithiof.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.