Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bryggeribranschen pressad av prisökningar

Priserna på i stort sett allt som har med öltillverkning att göra har ökat och bryggerierna kan inte höja ölpriserna på Systembolaget förrän i höst. Men trots att branschen är pressad är semesterölen ohotad.
Johanna Rovira Publicerad
Man häller upp öl från kran.
Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna Foto: Shutterstock

Efter två års pandemi, som frestat på för bryggeribranschen, trodde öltillverkarna att nödåren var över. Men icke. Priset på malt har ökat, likaså på humle. El- och gaspriser har skenat iväg. Transporter, glas, aluminium, träpallar, etiketter – allt som behövs för att tillverka och sälja öl, utom möjligtvis vatten, har blivit betydligt dyrare.

 Det var absolut inte lätt under pandemin, och det är en tråkig utveckling att priserna går upp, men ölen är inte hotad och jag känner mig inte orolig, säger Henok Fentie, på bryggeriet Omnipollo.

Bryggeridöd hotar?

Orolig är däremot Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som i Göteborgs-Posten säger att kostnadsökningarna är så omfattande att flera mindre bryggerier kommer gå under.

Lars Landeman, på branschorganisationen Sveriges bryggerier, bekräftar att prisökningarna drabbat branschen, men delar inte farhågorna om den förestående bryggeridöden.

 Det är kanske att ta i att branschen är i gungning. Det är klart att är man liten kan det bli tuffare, men vi har inte fått några sådana signaler från våra mindre medlemmar, säger han.

Enligt Erik Frithiof, ordförande på Sveriges oberoende bryggerier, som organiserar småbryggerier, är läget inte kritiskt än, även om det är ganska bekymmersamt för många småbryggerier.

Erik Frithiof

– Vi lever ju i en speciell värld där vi måste anpassa oss till Systembolagets monopol och det är svårt att vara flexibel, säger han.

Nej till prisjustering

Systembolaget godkänner bara två prisökningar om året, men många småbryggerier hade hoppats på en extra chans att höja priserna till sommaren – de flesta småbryggerier hade velat höja priset med åtminstone 10 procent, gissar Erik Frithiof.

Systembolaget dementerade nyligen ryktet att det var en extra prishöjning på gång.

”Vi har utrett frågan om extra prisjustering och meddelade alla våra leverantörer förra veckan att Systembolaget bedömer, att en avvikelse från inköpsvillkoren i form av ett extra prisändringstillfälle skulle vara rättsligt problematiskt,” svarar Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget, i ett mejl.

Trots detta bakslag är semesterölen inte hotad. Många bryggerier har strategier för att klara kostnadsökningarna. Omnipollo tog exempelvis höjd för ökningar vid förra prisändringstillfället. Hyllie bryggeri, som Erik Frithiof driver vid sidan av sitt ordförandeskap i Sveriges oberoende bryggerier, satsar på att släppa nya öl som kan prissättas fritt för att kompensera kostnadsökningarna.  

Flera bryggerier har också egna restauranger eller barer där de kan hämta hem vad de eventuellt förlorar på försäljningen via Systembolaget. Och den öl och läsk som går till krogar och dagligvaruhandel är bryggerierna fria att sätta vilket pris de vill på.

The big five dominerar

Om de lyckas sälja in sin öl till utskänkningsställena vill säga. För utöver prisökningarna kämpar småbryggerierna också mot de så kallade Big Five – storbryggerierna, som misstänks ha exkluderande avtal med krogar och barer. I Göteborg har till exempel 93 procent av krogarna fatöl från enbart en leverantör, enligt en färsk kartläggning från Svenska ölfrämjandet.

En annan nagel i ögat på småbryggarna är att Sverige är det enda EU-land med undandtag för  Spanien som inte infört differentierad alkoholskatt – alltså lägre skatt på öl som bryggs i mindre mängder av små oberoende bryggerier.

 Med differentierad alkoholskatt skulle småbryggerierna få betydligt bättre marginaler. Just nu frodas branschen ändå, tack vare det ökade intresset för hantverksöl, men i förlängningen kan det bli svårare, säger Erik Frithiof.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.