Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Disk och politik orsakar dålig stämning

Varför blir det dålig stämning på jobbet? Några orsaker är havremjölk, disk och politik, enligt etnologer på Lunds universitet.
Oscar Broström Publicerad
Havredryck hälls upp i glas och odiskade koppar och glas vid diskbänk.
Havremjölk, disk, politik och att vara för privat kan orsaka dålig stämning på jobbet, enligt etnologer vid Lunds universitet som arbetar på en studie om just dålig stämning. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT och Lars Pehrson/SvD/TT

Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, etnologer vid Lunds universitet, har i en studie tittat närmare på kulturen på svenska arbetsplatser, genom intervjuer och enkäter, för att försöka förstå vad som skapar dålig stämning.

Enligt dem har svenska arbetsplatser en särskild prägel och kultur, som skiljer sig från många andra länder.

Men vad exakt är dålig stämning, begreppet som forskarna ville undersöka?

– Det var den första frågan vi ställde och folk har lite olika idéer om det, men ganska ofta säger folk att det är något som inte stämmer, att det är något i luften. Ingen säger något, men det är någonting, säger Katarzyna Herd.

”Lättare att påpeka odiskade muggar”

Vad som kan orsaka dålig stämning varierar, men tre vanliga grogrunder till konflikt som medverkande lyfte upp var: Att öppet ta politisk ställning, att vara allt för privat och även disken i fikarummet.

– Det är lättare att påpeka odiskade muggar än att diskutera större saker som är obekväma på jobbet. Att prata om politik är mer laddat i Sverige än i andra länder. Det handlar också om hur mycket av ditt privata du som ska visa sig på jobbet, säger Katarzyna Herd.

Något som också kan skapa en ansträngd arbetskultur, enligt flera medverkande, var märkligt nog havredryck/havremjölk.

– Det var inte som att alla pratade om havremjölk, men det var några stycken. Det kunde handla om att det finns för mycket, för lite eller att någon tog från en annan persons paket.

Katarzyna Herd tillägger att konflikten förmodligen handlar mindre om själva havredrycken, utan om att en individs personliga val – till exempel en diet – kan få den att känna sig mer eller mindre som en del av gruppen.

– Om du har en köttätare bland vegetarianer, eller en vegetarian bland köttätare, så kan det bli lite obekvämt att du inte följer ett mönster och passar in i gruppen.

”Då skapar man dålig stämning”

Den svenska arbets- och kontorskulturen är annorlunda än i många andra länder, konstaterar forskarna bakom studien.

De har båda två erfarenhet av att arbeta i Finland och menar att det finns en skillnad i kulturen där och här, trots att det är ett grannland. Katarzyna Herd är också uppvuxen i Polen.

Ett kännetecken för svenska arbetsplatser är en platt organisation, där allas röster räknas. Ett annat signum är en förmåga att inte ta i konflikter, utan hellre lägga locket på.

– I Sverige försöker många undvika dålig stämning och då skapar man dålig stämning. Du försöker undvika känslomässiga utbrott, men på grund av det kan du inte uttrycka dig och då skapar du dålig stämning, säger hon.

Skönt att chefen inte skriker

Flera medverkande i studien hade utländsk bakgrund, eller erfarenhet av att jobba i andra länder, och många av dem lyfte fram positiva aspekter med kulturen på svenska arbetsplatser.

– Det var många som påpekade att det är väldigt skönt folk inte skriker på varandra i Sverige. Att chefen inte kommer in och skäller ut dig inför andra, vilket är vanligt i andra länder.

Studierna ska mynna ut i två vetenskapliga artiklar, varav en ska publiceras inom kort, samt en populärvetenskaplig bok. Forskarna genomförde tio djupintervjuer med chefer och har analyserat 57 enkäter från svenska arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Psykologen: ”Så hanterar du jobbet under en skilsmässa”

Berätta för chef och kollegor – och använd inte jobbet som ett sätt att hantera ångest. Här är psykologen Caroline Erkers tips för att ta dig ur skilsmässan helskinnad.
David Österberg Publicerad 29 september 2026, kl 06:30
Psykologen Caroline Erkers bredvid en bild av ett samtal mellan två personer, där den ena bär uniform.
Psykologen Caroline Erkers råder den som går igenom en skilsmässa att informera chefen om arbetet påverkas, men att sätta gränser för vad som delas med kollegorna. Colourbox/Pressbild

– En skilsmässa är väldigt tuff, pågår länge och kan dessutom vara väldigt byråkratisk, säger Caroline Erkers, psykolog och grundare av mottagningen Svea KBT. 

Hon berättar att det för många kan vara jobbigast när man börjar tänka tanken att man inte längre vill leva ihop med sin partner.  

– Det väcker många frågor: Ska jag ge upp det liv jag har byggt? Måste jag flytta till en etta? Ska jag bara träffa mina barn varannan vecka? Den här perioden kan vara allt från några månader till några år. När man väl har fattat beslutet tycker många att det känns lättare.

Berätta för chefen om skilsmässan

Enligt Caroline Erkers påverkar en skilsmässa jobbet mycket, och hennes råd är att berätta för sin chef om separationen.   

– Jag förstår att en del inte vill prata om sitt privatliv på jobbet, men det blir tungt att låtsas som att allt är bra när det inte är det. 

Ska man berätta för sina kollegor? 

– Om man brukar dela sin vardag med sina kollegor, så tycker jag att man ska göra det. Men man kan ju också berätta utan att berätta allt. Man kan nöja sig med att säga att man går igenom mycket i privatlivet och kanske inte kan fokusera fullt ut just nu. 

För det gäller också att dela på en lagom nivå.  

– Alla uppskattar kanske inte att alla lunchraster ägnas åt en persons skilsmässa. Dessutom riskerar man att förgifta den trygga zon som jobbet kan vara om man hela tiden pratar om sin skilsmässa även där. Om man behöver prata, vilket man gör, rekommenderar jag en psykolog. Då kan man få strategier att använda sig av som man inte kan få från kollegor eller vänner.

Svenska skilsmässor i siffror

Antal skilsmässor 2025: 21 561

Äktenskapens medellängd vid skilsmässa: 12,8 år

Vanligaste åldern att skilja sig: 40-44 år

Så många har skilt sig sex gånger eller mer: 262 personer 

Vanligaste skilsmässomånaden: oktober

Jobbet kan bli en frizon under skilsmässan 

En del av dem som skiljer sig kan behöva söka vård och även bli sjukskrivna. För den som mår riktigt dåligt kan sjukskrivning på heltid vara rätt om tiden används till sådant som får en att må bättre, som att träna eller umgås med vänner, menar Caroline Erkers. 

– Men min rekommendation brukar vara sjukskrivning på deltid. Annars finns risken att skilsmässan blir hela ens liv. I bästa fall kan jobbet bli en frizon där man för en stund kan tänka på något annat.

Använd inte jobbet för att fly från ångesten

Efter en skilsmässa ställer många med barn om till varannan-veckas-liv. För vissa passar det att jobba lite mer de veckor man inte har barnen och tvärtom, om arbetsgivaren godkänner det. Men det gäller att se upp, tycker Caroline Erkers. 

– När man väl har landat i alla förändringar kan det, om möjligheten finns, vara bra att jobba lite mer varannan vecka och lite mindre varannan. Men man ska också skilja på lustdrivet och ångestdrivet arbete. Om det är så att du stannar länge på jobbet för att du inte vill gå hem till en tom lägenhet har du ett problem. Då lär du dig inte att hantera din ångest.

Psykologens råd när du skiljer dig

  • Berätta för chefen om situationen påverkar ditt arbete.
  • Dela med kollegorna på en nivå som känns trygg och rimlig.
  • Sök professionellt samtalsstöd om du behöver mer hjälp än kollegor och vänner kan ge.
  • Låt gärna jobbet vara en stabil punkt i vardagen.
  • Var uppmärksam på om du arbetar mer för att slippa jobbiga känslor.
  • Diskutera din arbetssituation med arbetsgivaren om familjelivet förändras.

    Källa: Caroline Erkers