Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Disk och politik orsakar dålig stämning

Varför blir det dålig stämning på jobbet? Några orsaker är havremjölk, disk och politik, enligt etnologer på Lunds universitet.
Oscar Broström Publicerad
Havredryck hälls upp i glas och odiskade koppar och glas vid diskbänk.
Havremjölk, disk, politik och att vara för privat kan orsaka dålig stämning på jobbet, enligt etnologer vid Lunds universitet som arbetar på en studie om just dålig stämning. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT och Lars Pehrson/SvD/TT

Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, etnologer vid Lunds universitet, har i en studie tittat närmare på kulturen på svenska arbetsplatser, genom intervjuer och enkäter, för att försöka förstå vad som skapar dålig stämning.

Enligt dem har svenska arbetsplatser en särskild prägel och kultur, som skiljer sig från många andra länder.

Men vad exakt är dålig stämning, begreppet som forskarna ville undersöka?

– Det var den första frågan vi ställde och folk har lite olika idéer om det, men ganska ofta säger folk att det är något som inte stämmer, att det är något i luften. Ingen säger något, men det är någonting, säger Katarzyna Herd.

”Lättare att påpeka odiskade muggar”

Vad som kan orsaka dålig stämning varierar, men tre vanliga grogrunder till konflikt som medverkande lyfte upp var: Att öppet ta politisk ställning, att vara allt för privat och även disken i fikarummet.

– Det är lättare att påpeka odiskade muggar än att diskutera större saker som är obekväma på jobbet. Att prata om politik är mer laddat i Sverige än i andra länder. Det handlar också om hur mycket av ditt privata du som ska visa sig på jobbet, säger Katarzyna Herd.

Något som också kan skapa en ansträngd arbetskultur, enligt flera medverkande, var märkligt nog havredryck/havremjölk.

– Det var inte som att alla pratade om havremjölk, men det var några stycken. Det kunde handla om att det finns för mycket, för lite eller att någon tog från en annan persons paket.

Katarzyna Herd tillägger att konflikten förmodligen handlar mindre om själva havredrycken, utan om att en individs personliga val – till exempel en diet – kan få den att känna sig mer eller mindre som en del av gruppen.

– Om du har en köttätare bland vegetarianer, eller en vegetarian bland köttätare, så kan det bli lite obekvämt att du inte följer ett mönster och passar in i gruppen.

”Då skapar man dålig stämning”

Den svenska arbets- och kontorskulturen är annorlunda än i många andra länder, konstaterar forskarna bakom studien.

De har båda två erfarenhet av att arbeta i Finland och menar att det finns en skillnad i kulturen där och här, trots att det är ett grannland. Katarzyna Herd är också uppvuxen i Polen.

Ett kännetecken för svenska arbetsplatser är en platt organisation, där allas röster räknas. Ett annat signum är en förmåga att inte ta i konflikter, utan hellre lägga locket på.

– I Sverige försöker många undvika dålig stämning och då skapar man dålig stämning. Du försöker undvika känslomässiga utbrott, men på grund av det kan du inte uttrycka dig och då skapar du dålig stämning, säger hon.

Skönt att chefen inte skriker

Flera medverkande i studien hade utländsk bakgrund, eller erfarenhet av att jobba i andra länder, och många av dem lyfte fram positiva aspekter med kulturen på svenska arbetsplatser.

– Det var många som påpekade att det är väldigt skönt folk inte skriker på varandra i Sverige. Att chefen inte kommer in och skäller ut dig inför andra, vilket är vanligt i andra länder.

Studierna ska mynna ut i två vetenskapliga artiklar, varav en ska publiceras inom kort, samt en populärvetenskaplig bok. Forskarna genomförde tio djupintervjuer med chefer och har analyserat 57 enkäter från svenska arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så beter du dig på jobblunchen – enligt etikettexperten

Kommentera inte matlådor, ät med kollegorna och mikra inte fisk. Det är etikettexperten Stina Vickhoffs tips på hur man ska bete sig i lunchrummet.
Lena Michanek Publicerad 11 november 2026, kl 05:59
Personer tar mat i en lunchrestaurang bredvid ett porträtt av Stina Vickhoff.
Vad får man göra i lunchrummet på jobbet? Etikettexperten Stina Vickhoff ger råd om matlådor, starka lukter och samtalsämnen. Foto Henrik Witt / SCANPIX/Foto: Per Englund.

– Vissa har en kultur där man äter vid skrivbordet. Försök att inte göra det utan ta dig tid att sitta ner med kollegorna. Det är viktigt för den kollegiala samvaron att komma närmare varandra och prata om annat än jobb.

Är det okej att mikra fisk i lunchrummet?

– Jag är egentligen emot att äta sådant som luktar oavsett om det är i lunchrummet, på tåget eller någon annanstans bland folk. Och det brukar tyvärr vara fisk och ägg som luktar.

– Grejen är att fisklukt sätter sig i mikron. Även om man kan stå ut med lite är det inte så trevligt. Man kan ju i alla fall välja en fisk som luktar mindre.  

Får man kommentera kollegornas matlådor?

– Jag tycker att man ska hålla sig borta från att kommentera andras matlådor – om det inte ser skitgott ut.

Kan man prata politik och religion på lunchen?

– Jag tycker att det är viktigt att prata om de sakerna, men man måste välja tillfället väl. Om vi har 45 minuters lunch är det kanske inte att ge ämnena den kontext och tid de behöver.

Vilket etikettbrott är värst på jobbet?

– Att man till exempel skriver till alla att man är dålig i magen och stannar hemma, eller att man är sjuk men jobbar ändå. Man skriver utan att tänka vad man signalerar. Du ska så klart meddela din chef, men inte alla.

5 etikettregler i lunchrummet

  • Ät gärna tillsammans med kollegorna i stället för vid skrivbordet.
  • Undvik mat som sprider stark lukt.
  • Kommentera inte andras matlådor negativt.
  • Välj rätt tillfälle för känsliga samtalsämnen.
  • Tänk på vilken information du delar med hela arbetsplatsen.

    Källa: Stina Vickhoff.