Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Facket tar fajt för tjänstepension efter 65

Är du privatanställd tjänsteman och fortsätter jobba efter 65 får du inte längre pengar insatta till din tjänstepension – och får sämre försäkringsskydd än dina yngre kollegor. Det är fel, anser facket som inlett förhandlingar med arbetsgivarsidan för att få till en ändring.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Den som jobbar efter 65 får inte längre några inbetalningar till tjänstepensionen. Shutterstock

Allt fler jobbar efter 65 år.

För att ännu fler ska göra det, eftersom det krävs för att våra trygghetssystem ska fortsätta fungera, så har politikerna sänkt inkomstskatten från det år man fyller 66.

En annan ågärd är att man har beslutat om en ny riktålder, vilket betyder att den ålder när man kan börja ta ut den statliga allmänna pensionen har höjts och kommer att fortsätta höjas. I dag kan man börja ta ut allmän pension vid 62.

Sannolikt kommer även anställda över 65 att få rätt till ersättning från a-kassan och Försäkringskassan framöver.  

När det gäller pensionens storlek som incitament för att jobba längre finns dock ännu stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.

Ingen inbetalning till tjänstepension efter 65

Visserligen fortsätter inbetalningarna till den allmänna pensionen för alla, så länge man har en arbetsinkomst. Men medan många kommun- och statsanställda får fortsatt inbetalning till sin premiebestämda tjänstepension även efter 65 år, så är arbetsgivarna till privatanställda tjäntstemän med den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP bara skyldiga att betala in premier tills den anställde är 65.

Det betyder också att många äldre medarbetare inte längre omfattas av de försäkringar som ingår i ITP. Däribland den sjukpension som kompletterar Försäkringskassans sjukersättning om man är sjuk i mer än 90 dagar.

För att försöka ändra på det skickade PTK (paraplyorganisation för flera fackförbund, däribland Unionen) i somras en förhandlingsframställan till arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, med målet att höja åldersgränserna i ITP.

Och nu har den förhandlingen inletts, berättar Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och förhandlingsledare i PTK.

– Men vad som händer i förhandlingen kan jag inte kommentera, säger han.

När hoppas ni att de nya åldersgränserna ska börja gälla?
– Våra pensionssystem är invecklade och förhandlingen handlar om många och delvis komplicerade frågor, som måste brytas ned i detalj. Dessutom är det ju känt att vi och arbetsgivarna haft olika syn på vilka regler som ska gälla för den som använder sin lagstadgade rätt att jobba kvar efter 65-årstidpunkten. Vi lyckades lösa den delen i avtalsrörelsen 2020, efter nästan tjugo år. Och det här kommer säkert inte heller blir någon enkel och snabb förhandling, säger Martin Wästfelt.

– Sedan måste man ha respekt för arbetsgivarnas uppfattning även om vi inte håller med. För det här är ändå en fråga som berör väldigt många. Nästan en miljon aktiva tjänstesmän omfattas av ITP vilket innebär stora pengar för arbetsgivarna.

Läs mer: Tjänstepension – välj rätt uttag

PTK, Privattjänstemannakartellen, är en paraplyorganisation som består av 25 fackförbund  däribland Unionen – som tillsammans representerar 950 000 privatanställda tjänstemän.  

 

Riktålder

  • Riktåldern avgör vid vilken ålder man tidigast kommer att kunna ta ut allmän pension.
  • Den ska följa medellivslängdens utveckling och beräknas därför höjas stegvis.
  • Riktåldern fastställs och beslutas varje år, men tillämpas först sex år senare. Riktåldern för 2020 och 2021 är 67 år, men börjar alltså först gälla 2026 och 2027.
  • Från 2026 ska även den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras, till tre år före riktåldern. Vilket innebär att den allmänna pensionen då tidigast kan tas ut vid 64 års ålder. I dag kan den tas ut vid 62.

Läs mer på Pensionsmyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.