Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Vabba eller vobba?

Det blir allt vanligare att vobba, i stället för att vabba. Men när ska man göra vad? Och vilka risker finns med att välja vobb före vab?
– Det får aldrig bli ett krav eller en förväntan att vobba i stället för att vabba, säger Lina Andersson, utredare på Unionen.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Allt fler väljer att vobba. Shutterstock

Sju av tio tjänstemän vobbar, det vill säga jobbar samtidigt som de har ett sjukt barn hemma. 

Det här upplevs av många som något i grunden positivt. Du slipper hamna efter med arbete samt slipper bli av med inkomst (eftersom vobb är jobb betalar självklart arbetsgivaren ut lön som vanligt, till skillnad från när du vabbar, då Försäkringskassan betalar ut ersättning). 

Men att vobba kan också medföra vissa problem. 

– Det är många som tycker att det känns som en frihet, men risken är att det känns som ett tvång eller ett krav, säger Lina Andersson, utredare på Unionen.

"Arbetsgivaren spelar en viktig roll"

I Unionens senaste undersökning kring vobb och vab, angav sex av tio att de vobbar för att de inte har någon att lämna över sitt arbete till. 

– Grundproblematiken är att det är lite för slimmade arbetsorganisationer. Många har ett jobb där det inte spelar så stor roll när du jobbar, så länge du gör ditt jobb. Då blir det så att vissa som har sjuka barn jobbar ändå, trots att de helst inte hade velat, för att slippa att jobba kväll eller helg senare. 

– Arbetsgivaren spelar en viktig roll för att se till att medarbetare känner sig trygga i att de faktiskt kan vabba. 

Läs mer: Vab och vobb ökade under pandemin

Förr var det vanligare att ta in vikarie när det uppstod frånvaro. I dag görs det mer sällan i tjänstesektorn, men arbetsgivaren måste ändå planera för en verksamhet där det inte är hundra procent närvaro. 

– Det är viktigt att arbetsgivare skapar förutsättningar för att man ska kunna vabba. Finns det rutiner för vem som avbokar möten om någon är borta? Kan man hänvisa mejl och telefonsamtal till någon? Tar någon kontakt med kunder och klienter? Finns det någon att lämna över arbete till? Om allt det här saknas är det väldigt svårt att vabba. Då måste ändå personen i fråga styra upp det faktum att de inte är där. Och det kan vara väldigt svårt och skapa stor stress, beroende på vilken sjukdom ens barn har. Det kan också vara en sådan sak som gör att du vobbar i stället för att vabba, trots att du egentligen inte vill det.

Läs mer: Allt du behöver veta om vab

Vab är en rättighet

Samma problematik kan även uppstå åt andra hållet. Att medarbetare som vabbar känner sig tvungna att boka om möten, svara på mejl och ta telefonsamtal, trots att ersättningen kommer från Försäkringskassan och inte arbetsgivaren. 

– Det gäller att hålla isär det där och vara tydlig, mot sin arbetsgivare och mot sig själv. Men det är upp till arbetsgivaren att skapa förutsättningar för att du som medarbetare kan vabba eller vobba på ett bra sätt. 

– Att vara hemma och ta hand om sitt sjuka barn är en lagstadgad rättighet som vi har. Det ska man göra när man vill och när barnet behöver det. Det är det som ska styra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Försäkringskassan kräver tillbaka 200 000 efter utlandsflytt

Familjen flyttade utomlands under en period på grund av mannens jobb. Nu tvingas kvinnan i familjen betala tillbaka föräldrapenning och barnbidrag – totalt nästan 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 06:01
En hand använder Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon. På skärmen visas ingången till information och e-tjänster för föräldrar.
Försäkringskassan kräver tillbaka nästan 200 000 kronor i föräldrapenning och barnbidrag efter familjens utlandsvistelse. Myndigheten anser att familjen var bosatt utomlands i mer än sex månader. Foto: Jessica Gow/TT.

För två år sedan flyttade familjen, två vuxna och ett barn, från Sverige till ett annat land. Anledningen var att mannen i familjen skulle jobba där i två år. Under utlandsvistelsen födde kvinnan ytterligare ett barn.

Medan familjen bodde utomlands fick kvinnan barnbidrag och under en period också föräldrapenning. Nu har Försäkringskassan beslutat att kvinnan ska betala tillbaka delar av barnbidraget och hela föräldrapenningen, totalt nästan 200 000 kronor. 

Anledningen är att den som bor utomlands mer än sex månader, med vissa undantag, inte längre är socialförsäkrad i Sverige.

Kvinnan hänvisar till folkbokföring och myndighetens råd

Kvinnan anser att beslutet är felaktigt. 

Hon skriver till Försäkringskassan att familjen aldrig bodde permanent utomlands, att hon var folkbokförd i Sverige under de två åren, att hon hade svenska bankkonton och betalade försäkringar och fackavgifter i Sverige under utlandsvistelsen. Kvinnan var dessutom på ett längre besök i Sverige under perioden. 

Hon skriver också att hon var i kontakt med Försäkringskassan inför ansökan om föräldrapenning och agerade i enlighet med de råd myndigheten gav henne.

Kollade kvinnans Facebookkonto

Försäkringskassan står fast vid sitt beslut. Myndigheten anser att familjen bodde permanent i ett annat land i mer än sex månader och därmed inte hade rätt till föräldrapenning eller barnbidrag. 

Som bevis anger Försäkringskassan bland annat att familjen under en tid hyrde ut sin lägenhet i Sverige, att det nyfödda barnet inte har varit på BVC och att inlägg på kvinnans Facebookkonto visar att hon bott utomlands.

Föräldrapenning utomlands: så fungerar sexmånadersregeln

  • Grundregeln är att den som flyttar utomlands inte längre är socialförsäkrad i Sverige.
  • Det finns dock undantag. Om man är försäkrad i Sverige eller inte beror bland annat på vilket land man flyttar till och hur länge man är borta.
  • Det är tillåtet att resa utomlands under föräldraledigheten och få föräldrapenning, om resan varar max sex månader.

Källa: Försäkringskassan