Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den 10 juni förra året kom beskedet: Resebyrån i Umeå som Maria Hansson, 56, jobbade för hade gått i konkurs och hon blev av med jobbet.
– Det var så jäkla hemskt. Jag visste såklart att det var tuffa tider, men trodde ändå att vi skulle klara oss med alla åtgärder som hade satts in. Det kom som en chock. Mina kollegor var nästan som en familj för mig, vi var jätteledsna.
Maria Hansson hade jobbat i resebranschen sedan hon slutade gymnasiet. Aldrig varit arbetslös, aldrig sökt ett jobb.
– Jag har bytt jobb flera gånger men aldrig behövt söka. Jag lärde ju känna folk i branschen och det var aldrig någon stor sak att byta företag.
Men efter 36 år i arbetslivet stod hon plötsligt utan arbete – och såg branschen hon älskat rämna i pandemin.
– Det är klart att jag kände mig orolig. Jag har ingen fin universitetsutbildning. Visst har jag gått interna kurser, men vilken arbetsgivare bryr sig om att jag kan ett bokningssystem för resor?
Efter några tuffa första veckor ljusnade det ändå lite. Maria Hansson fick hjälp av TRR med personlig rådgivning och rådgivning i grupp.
– Vi pratade och peppade varandra. Och jag sökte jobb hela tiden. Till en början var det svårt att veta vad jag skulle söka. Vad vill jag? Vad kan jag? Är jag överhuvudtaget intressant på arbetsmarknaden?
Efter sommaren kallades hon till intervju för en tjänst som administratör. Av den blev det inget, men när julen närmade sig tändes hoppet igen. Chefen för specialisttandvården ringde och bokade in henne på intervju.
– Jag gick på intervjun dagen efter och det kändes jättebra. På vägen därifrån gjorde jag ett par ärenden och innan jag hade hunnit hem ringde chefen och erbjöd mig jobbet.
En dryg vecka senare påbörjade Maria Hansson sin nuvarande anställning som receptionist och administratör för specialisttandvården.
– Jag är jätteglad. Jag har nytta av en del av min yrkeserfarenhet här, kollegorna är jättegulliga och arbetstiden bra. Jag längtar inte tillbaka till resebranschen även om jag såklart inte skulle vilja ha tiden där ogjord. Det var en fantastisk bransch, men nu känner jag mig färdig med den.
Maria Hansson är inte ensam om att ha blivit av med jobbet. Mellan mars 2020 och februari 2021 sökte över 3 500 uppsagda tjänstemän inom branscherna hotell, restaurang, turism och flyg, stöd av trygghetsrådet TRR. För många av dem går det dock relativt snabbt att hitta något annat att göra. I snitt var omställningstiden kortare jämfört med andra tjänstemän.
Utmärkande för personerna i de berörda branscherna är också att de i högre grad väljer studier jämfört med genomsnittet, enligt statistiken från TRR.
Många väljer också en helt ny bransch. Nästan 75 procent av de uppsagda som fått nya jobb har fått det i en annan bransch. Men att det skulle innebära svårigheter att få igång branscherna när pandemin är över tror inte Erica Sundberg, operativ chef på TRR.
– Det finns många som drabbats och som vill börja jobba igen. Andelen tjänstemän inom hotell, restaurang och turism är dessutom förhållandevis låg jämfört med många andra branscher, säger hon.
Arbetsgivarorganisationen Visita är av en delvis annan uppfattning.
– Krisen får stora konsekvenser för kompetensförsörjningen i företagen. Varje förlorad medarbetare försvårar återstarten av besöksnäringen, säger Peter Thormelius, utbildnings- och HR-chef på Visita.
Organisationen efterlyser förstärkta stöd från regeringen till besöksnäringen och snabbare utbetalningar för att minska effekterna av krisen.
Tjänstemän som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser, studiestöd och avgångsersättning.
Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,1 procent av lönesumman.
Runt 35 000 företag är anslutna till TRR. Enbart företag med kollektivavtal kan ansluta sig.
TRR ägs av fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden genom Svenskt Näringsliv och PTK.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
