Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lön – känsligt ämne för många

Att vi är intresserade av andras löner betyder inte att vi är bekväma med att tala om vår egen lön. Prata lön är känsligt både för dem som tjänar mycket och dem som tjänar lite.
– Ingen vill sticka ut, säger psykologiprofessorn Magnus Sverke.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Vet du vad dina kollegor tjänar? Shutterstock

Lönen är viktig. Inte bara för vår försörjnings skull, den har uppenbarligen också en djupare betydelse. Det visar sig i vårt stora intresse för vad andra tjänar. Vi tittar på vad kollegor med liknande arbetsuppgifter och på vad anställda på andra arbetsplatser och i andra yrken och branscher tjänar. Vi gör också jämförelser utifrån vad vi uträttar i våra respektive jobb.

– Vi jämför oss hela tiden, vi är nyfikna, säger Magnus Sverke, professor i psykologi, vid Stockholms universitet, som forskat om hur löner hänger ihop med motivation och prestation.

Men att vi är intresserade av andras löner betyder inte att vi är bekväma med att tala om vår egen lön.

– Lön är ett känsligt ämne både om man har bättre och sämre betalt än kollegorna. Ingen vill sticka ut. Har jag mindre vill jag kanske inte skylta med det för att det skulle kunna betyda att jag gör ett dåligt jobb, har jag mer än andra kan det ifrågasättas av de andra. De kanske inte tycker att jag förtjänar det eller undrar om jag fjäskar för chefen.

Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor

I offentlig sektor är lönerna i princip öppna, det går att se vad kollegorna tjänar. Det gör att man som medarbetare kan komma bättre förberedd till lönesamtalet.

Det är som med bilkörning, majoriteten av oss tycker att vi kör bättre än andra

Men det är inte givet att öppna löneklubbar, där de anställda redovisar sina löner för varandra, i det privata näringslivet skulle ha en positiv effekt för den som strävar efter rättvisa löner, menar Magnus Sverke.

– Vi snokar reda på ganska mycket ändå, vi försöker på olika sätt luska ut vad andra tjänar. Vissa pratar man förtroligt med om lön på kafferasten, ibland gissar man.

– Men det är klart att det kan bli fel, så på sätt och vis är det bättre att det är tydligt. Tydlighet och transparens gör att man undviker ryktesspridning och spekulationer. Men samtidigt ska man vara medveten om att det kan vara svårt och kännas väldigt utlämnande att prata om sin lön för somliga.

Läs mer: Platt organisation - vad säger forskningen?

Någon absolut rättvisa i lönesättningen går nog ändå inte att uppnå, menar Magnus Sverke. Dels finns det många uppfattningar om vad som är rättvisa, dels tenderar vi alla att överskatta vår prestation.

– Det är som med bilkörning, majoriteten av oss tycker att vi kör bättre än andra. På samma sätt tycker vi att vi är snäppet bättre än våra kollegor på jobbet. Det leder till att vi har förväntningar som inte alltid kan infrias.

Det viktiga är att ha en ärlig relation och att chefen ska vara ärlig. En vanlig anekdot är att chefen berömmer en medarbetare vid lönesamtalet och därför ger hen ett extra påslag. I efterhand visar det sig att chefen har gjort precis samma sak med resten av arbetsgruppen.

Läs mer: Svagt samband mellan lön och prestation

– Det är ett sätt att backa och gömma sig som chef. Ett annat är att skylla på att löneutrymmet är så begränsat, säger Magnus Sverke som menar att det krävs att chefen är modig och ärlig, samt har en öppen dialog under hela löneprocessen. Först då går det att komma fram till samsyn om det lönepåslag som medarbetaren får.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.